Van vid att gå emot konsensus och hegemoni, nytid.fi

Finlands abrupta kursändring i Natofrågan har beskrivits som ”historisk” och förorsakat vad som närmast kan kallas eufori i vissa politiska läger. En av de som hållit och fortsätter att hålla huvudet kallt är Vänsterförbundets riksdagsledamot Veronika Honkasalo­ som fortsättningsvis motsätter sig ett Nato­medlemskap. Som hon mycket riktigt påpekar är detta fortfarande Vänsterförbundets officiella linje, åtminstone fram till sommarens partikongress.
– I dagens läge finns det inga säkra svar och inga riskfria alternativ. Men jag har gjort min analys baserad på bland annat de expertulåtanden som riksdagen fått ta del av och min bedömning är att ett Natomedlemskap inte skulle leda till ökad säkerhet eller stabilitet i det långa loppet, säget Honkasalo som bland annat tar upp Natos kärnvapen och den förlängda gränsen mot Ryssland som potentiella riskfaktorer.
I framtiden hägrar också oron för Natos krav på en utökad militärbudget samt aktiv finsk medverkan i tvivelaktiga internationella operationer:
– Även om USA:s invasion av Irak inte genomfördes under Natoflagg så bör vi komma ihåg att den godkändes och stöddes av alla nyare Nato­medlemmar, det var bara några av de äldsta och självständigt starkaste, som Frankrike, som stod emot. I Finland finns det traditionellt en politisk kultur av att försöka vara ”mönstereleven” i internationella sammanhang och det kommer definitivt att höjas röster på högersidan om att Finland ska medverka aktivt också i operationer som inte handlar om vår egen säkerhet. […]

Honkasalo säger att Finland och den finländska politiken präglas av en konsensuskultur där den som sätter sig emot ett majoritetsbeslut lätt kan stämplas som en simpel bråkstake.
– Förstås är det också en bra sak att man strävar efter att fatta beslut i samförstånd, men särskilt den här vårens händelser har på många olika sätt bevisat att det finns en baksida med den här konsensuskulturen, det kan kännas ganska ensamt att höra till minoriteten och man blir lätt osynliggjord. Jag har hört partikamrater ställa frågan om man nu bara borde ändra åsikt och vara för Nato ”för att det blir enklast så”, det här tycker jag är sorgligt och oroväckande ur en demokratisynvinkel. Läs artikel

S röstade för vapenstopp från EU till Turkiet, expressen.se

Ett av Turkiets krav för att ge upp sitt motstånd mot ett svenskt Nato-medlemskap är att Sverige häver sitt vapenembargo mot landet.

I veckan har Turkiet framhållit sina krav på Sverige igen. Landets kommunikationsdirektör Fahrettin Altun hävdade under ett panelsamtal att Turkiets hållning i frågan är ett sätt att skydda Natos säkerhet – vilken Turkiet anser hotas av att Sverige uttrycker stöd till det politiska partiet PYD i nordöstra Syrien.

– De måste avsluta det politiska stödet till terrorism, sluta finansieringen av terrorism, avsluta vapenstödet till PKK/PYD och att häva det synliga eller hemliga embargot och sanktionerna mot vårt land, sa Altun enligt turkiska medier. […]

Den svenska S-regeringen har försökt tillmötesgå kravet från Ankara genom att hävda att det inte finns något vapenembargo och samtidigt backa från det som i praktiken har varit ett försäljningsstopp efter den turkiska offensiven mot den syrisk-kurdiska milisen YPG i norra Syrien 2019.

Samtidigt som de känsliga förhandlingarna röstade Europaparlamentet på tisdagen om ett förslag om att ”på grund av Turkiets militariserade utrikespolitik uppmana medlemsländerna att stoppa all vapenexport till Turkiet”.

Förslaget gick inte igenom.

Bland svenskarna röstade ledamöterna från Moderaterna och Kristdemokraterna nej, liksom den politiske vilden Peter Lundgren, tidigare SD. Sverigedemokraterna och centerpartisterna röstade 0, motsvarigheten till den gula knappen i riksdagen. Liberalen Karin Karlsbro och socialdemokraten Erik Bergkvist var frånvarande.

Alla närvarande parlamentariker för de rödgröna partierna, inklusive Socialdemokraterna, röstade för förslaget. Läs artikel

Om allianser och icke-allianser. Några punkter i två avdelningar

Anders Björnsson

I

Professor Ove Bring vill i en artikel i Dagens Nyheter (6/6) döma ut föreställningen om en över 200 år lång svensk tradition av militär alliansfrihet. För detta behöver han tillgripa brännvinsadvokatyr.

Exempelvis påstår han, att skandinavismen i mitten av 1800-talet ledde till skapandet av en svensk-norsk-dansk militär allians för att bistå Danmark från angrepp söderifrån 1848. Men den svensk-norska undsättningsstyrka, som utrustades och anlände till Jylland, togs ju aldrig i bruk. Och skandinavismen var en nationell samlingsrörelse av liknande slag som de samlingsrörelser som växte fram i Italien och Tyskland vid samma tid. Därvid kom förvisso eldvapen till användning. Men syftet var att bilda en ny sorts nationalstat – eller en furstestat under gemensam styrelse. En förebild fanns i Kalmarunionen. Nu var ju Sverige och Norge redan i union med varandra. Men detta var inte en militärallians, utan en personalunion. Kungliga svenska alliansplaner fanns – 1855 (den så kallade novembertraktaten), 1864 – men dessa sattes inte i verket. Bring säger, att alliansfriheten inte var väl förankrad, men det var allianspolitiken som inte hade någon god förankring.

Läs mer

1962 og 2022, diplomatemeritus.wordpress.com

Det er til høsten 60 år siden forrige gang verden sto på kanten av atomstupet. En 13 år gammel guttunge skjønte faktisk alvoret i oktoberdagene 1962 da han syklet til Gjøvik folkeskole, mens isen på vannpyttene sprakk under DBS-sykkelen. Forstår norske politikere hva de er med på i dag? Som professor emeritus Ola Tunander ved PRIO betimelig spør i Klassekampen.

Svaret er åpenbart et entydig nei. Ukraina-krigen handler ikke om andre verdenskrig, den handler ikke om fascisme eller demokrati, heller ikke om et ukrainsk oligarki omtrent like korrupt som det russiske over natten forvandlet til et dydsmønster av et demokrati i den amerikanske propagandaen – men kort og godt om den “røde strek”. Läs artikel

Brudd på WK, art. 41, diplomatemeritus.wordpress.com

Berlin-ambassadør Torgeir Larsen, også kjent som Jonas Gahr Støres og Jens Stoltenbergs koffertbærer, har nylig tatt opp sin stilling som Norges sendemann til Forbundsrepublikken Tysklands president – og er samtidig hyret inn som fast spaltist i Dagens Næringsliv, der han kommenterer tysk politikk. Intet mindre enn en diplomatiske skandale.

Fullstendig uhørt og nærmest uten presedens. Men slikt kan man åpenbart gjøre når man har tette forbindelser til de “høyere makter”.

Diplomater serverer ikke sine innberetninger i pressen. Det hører med til barnelærdommen. Det er noe som heter Wien-konvensjonen om diplomatiske samkvem, ambassadør Larsen.

Som bes gjøre seg kjent med konvensjonens artikkel 41, hvorav det blant annet fremgår at «enhver person som har privilegier og immunitet (i mottagerstaten, red. anm.), ……plikter videre å avholde seg fra å blande seg inn i mottagerstatens indre anliggender».

En annen sendemann som begår langt verre brudd på Wien-konvensjonen, art. 41, er Ukrainas ambassadør til Norge, hver dag og hele tiden. Läs artikel

Dispute, dissent dog Biden’s plan to pitch Latin America reboot at summit, reuters.com

President Joe Biden kicks off a summit on Wednesday that was conceived as a platform to showcase U.S. leadership in reviving Latin American economies and tackling migratory pressures, but has instead been undermined by discord over the guest list.

Biden’s plan to unveil a package to spur recovery in Latin America, help stem immigration and counter China’s growing regional economic clout has been marred by a partial boycott by leaders upset at Washington’s decision to exclude Cuba, Venezuela and Nicaragua from the summit. […]

Diplomatic cracks yawned wide this week when Washington opted not to invite Communist-run Cuba and the leftist governments of Venezuela and Nicaragua, arguing their record on human rights and democracy made it impossible.

Rebuffed in his demand that all countries must be invited, Mexico’s president said he would stay away, deflecting attention away from Biden’s goals and toward regional divisions.

The leaders of Guatemala and Honduras, two of the countries that send most migrants to the United States, also said they would not go, undermining efforts by Biden officials to craft a ”declaration” on joint plans to address the phenomenon.

Still, leaders from more than 20 countries in the region will attend, including Canada, Brazil and Argentina, organizers said. Läs artikel

Finland och Sverige undertecknar ett samförståndsavtal om värdlandsstöd, valtioneuvosto.fi

Finlands och Sveriges försvarsministrar undertecknar den 7 juni 2022 i Reykjavik ett samförståndsavtal om värdlandsstöd. Samförståndsavtalet stärker Finlands och Sveriges försvar och fördjupar det bilaterala samarbetet mellan länderna i alla säkerhetssituationer, skapar förutsättningar för ett operativt samarbete i fredstid och gör det smidigare att avtala om värdlandsstödet i fråga om övningsverksamhet.

Med värdlandsstöd (Host Nation Support) avses separat överenskomna åtgärder som värdlandet vidtar för att stödja verksamhetsförutsättningarna för en annan stats trupper. Värdlandsstöd ska tillhandahållas i alla säkerhetssituationer. Värdlandsstöd ges och tas emot till exempel vid alla internationella övningar i Finland och utomlands samt vid militär krishantering.

För Finlands del är skapandet av förutsättningar att effektivt ta emot militärt bistånd ett viktigt mål när det gäller den praktiska kapacitetsuppbyggnaden kring värdlandsstödet.

Det rådande säkerhetsläget har snabbat upp utvecklingen av värdlandsstödsarrangemangen mellan Finland och Sverige under 2022 som ett led i det fördjupade försvarssamarbetet mellan Finland och Sverige. Läs pressmeddelande

Forsvar og udenrigspolitik er overskrifter på rigsmødet på Færøerne, knr.gl

Det er tunge emner som sikkerhed og udenrigspolitik, som regeringslederne fra rigsfællesskabet skal drøfte på Færøerne torsdag. Det er ikke nyt, at der bliver holdt et årligt rigsmøde mellem Grønland, Danmark og Færøerne. […]

I sidste uge kunne KNR fortælle, at USA ønsker at sætte flere kystradarer op i Grønland, og derfor har det amerikanske forsvar tilbudt at sende eksperter på rundrejse i Grønland for at udforske placeringen til radarne.

Naalakkersuisut har endnu ikke kommenteret på sagen, men Forsvarsministeriet i Danmark bekræfter, at der er ”dialog” om radarer.

Ifølge Forsvarsministeriet i Danmark skal den danske forsvarsminister Morten Bødskov også tale med den færøske landsstyremand for udenrigsanliggender, Jenis av Rana, om overvågning af Arktis.

Det sker alt sammen i kølvandet på en udmelding fra USA i 2018 om, at landet ønsker at investere i infrastruktur i Grønland, som kan bruges både til civil og militær brug. Läs artikel

Tony Johansson: ”Sverige blir inte säkrare i Nato”, tidningenelektrikern.se

Tony Johansson, doktor i ekonomisk historia och författare

Sverige blir inte säkrare i Nato – vi blir ett mål för ryska kärnvapen. Det finns heller ingen anledning att hasta fram beslut i en så viktig fråga.

Rysslands angrepp på Ukraina omintetgjorde den europeiska säkerhetsordning som uppstod efter Sovjetimperiets fall. Om detta är alla överens. Att det också skulle omöjliggöra den svenska alliansfriheten är däremot historielöst. […]

Försvarshögskolans förre rektor generalmajor Karlis Neretnieks, bedömer det mot bakgrund av vad vi ser i Ukraina som i det närmaste uteslutet att Ryssland skulle klara att invadera Sverige eller ens besätta något territorium. Sveriges försvar är tekniskt mer avancerat än Ukrainas och de ryska trupperna måste landsättas från luften eller sjön – inte den relativt enklare landvägen som i Ukraina.

Ett ryskt anfall mot Sverige är därför ytterst osannolikt. Sverige är säkrare än många tror. Vi behöver inte vara så himla skraja. Vi har tid till en vettig demokratisk process. Vi har tid att rusta upp det svenska försvaret och välja en väpnad alliansfrihet som inte spär på spänningarna i Östersjön.

Vi kan säga nej till kärnvapenalliansen Nato, och nej till att göra oss och våra barn och barnbarn till ryska kärnvapenmål. Läs artikel

Angela Merkel om sin relation till Putin: ”Har inget att be om ursäkt för”, hbl.fi

Under sina 16 år som förbundskansler träffade Angela Merkel president Vladimir Putin relativt ofta och hon förespråkade ett handelsdrivet, pragmatiskt förhållningssätt till Moskva. Men hon säger att den ryska invasionen av Ukraina i februari är en vändpunkt och att Putin har begått ett stort misstag.

– Han (Putin) vill förstöra Europa. Det är väldigt viktigt för EU att hålla ihop nu.

Däremot avfärdar Merkel kritik mot att Tyskland 2008 inte stödde Ukrainas försök att gå med i Nato, då hon menar att landet inte var redo och att man ville undvika att reta upp Putin. Hon försvarar även Minskavtalet från 2015 (som nu ligger i spillror) som hon säger då sågs som den bästa möjligheten att få fred i Donbass i östra Ukraina. […]

Men Merkel poängterar att det inte fanns något sätt att undvika att ha med Putin att göra eftersom Ryssland, liksom Kina, är för stort för att ignorera.

– Vi måste hitta ett sätt att samexistera trots alla våra olikheter, säger hon. Läs artikel

 

Hugg i Natobromsen! nytid.fi

Janne Wass, chefredaktör för Ny Tid

Vänsterförbundets riks­dagsledamot Veronika Honkasalo ger i denna tidning sin syn på Natodebatten. Honkasalo gästade också Vänsterförbundets Landsmöte i Borgå den 21 maj. Där sa riksdagsledamoten att hon var besviken på den säkerhetspolitiska redogörelse som stod som grund för riksdagens slutliga beslut. Flera kommentatorer har påpekat att redogörelsen helt saknade en analys om riskerna med ett Natomedlemskap, eller de mer långtgående följderna av ett sådant. Enligt Honkasalo gjorde tjänstemännen ett medvetet beslut att utelämna denna analys av rädsla för att en sådan skulle bli för politiserad. Tanken var att dessa aspekter i stället skulle belysas av experter inbjudna till riksdagen. Beslutet var ändå olyckligt, eftersom den säkerhetspolitiska redovisningen både i offentligheten och av många politiker sågs som det utan motstycke viktigaste dokumentet för avgörandet om huruvida Finland skulle ansöka om ett Natomedlemskap. Att i ett sådant dokument endast lyfta fram fördelarna med Nato och inte nackdelarna bäddar för en skev offentlig diskussion och en skev politik. […]

Redan tidigare har jag på ledarplats kritiserat den brådska med vilken Natobeslutet hamrats igenom. Den axelryckning med vilken Ryssland tagit emot meddelandet om att Finland ansöker om medlemskap blott förstärker min analys om att inget reellt hot mot Finland existerat som skulle försvara den brådska med vilket beslutet tagits. Läs artikel

Japan, NATO to step up military cooperation, japantoday.com

Japanese and NATO officials agreed Tuesday to step up military cooperation and joint exercises as they shared concerns that Russia’s invasion of Ukraine is causing a deterioration of the security environment in Europe and Asia.

Japanese Defense Minister Nobuo Kishi said at the beginning of his meeting with NATO Military Committee chief Rob Bauer that Japan hopes to strengthen its ties with European countries and welcomes NATO’s expanded involvement in the Indo-Pacific region.

”The security of Europe and Asia are closely intertwined, especially now with the international community facing serious challenges,” Kishi said.

Bauer’s visit in Tokyo comes as Japan’s Maritime Self-Defense Force is participating in NATO naval exercises in the Mediterranean Sea. Läs artikel