[…] Sett fra nord er det lett å peke på det åpenbare spørsmålet først; hvorfor ikke det norske anlegget for produksjon av flytende gass i Hammerfest er beskyttet av verken heimevern eller luftvern.

Gassen i Norskehavet og Barentshavet bør utvilsomt utvinnes langt raskere enn i dag. Det tvinger seg på en ny erkjennelse – det kan ikke skapes nok energi for Europa uten at Norge tar et enda større ansvar.

Når Putin angriper de liberale frihetene handler vår respons om mer enn den viktige våpenhjelpen til Ukraina. Gassen på norsk sokkel er nå avgjørende for å redde Europas demokratier. Men er vi i stand til å beskytte en fremtidig økt produksjon i nordområdene?

Det er vi neppe. Fregattene er uten helikopter, med redusert evne til å kontrollere havrommet. Ikke nok med det; den norske marinen er i sin helhet lokalisert fire-fem seilingsdøgn unna operasjonsområdene mellom Svalbard, Bjørnøya og det norske fastlandet. […]

Hvor lenge Norge kan la det skure og gå, vil tiden vise. I sin nye bok advarer Cecilie Hellestveit om at Russland vil vende blikket mot nordområdene og Barentshavet når Østersjøen blir NATO-hav etter Finland og Sveriges inntreden i forsvarsalliansen.

Og skulle Russland tape på bakken i Ukraina, vil trolig også Kinas militære aktivitet tilta i nord for å støtte russerne, ifølge Hellestveit. Läs artikel

«Norge har et forsvar på lavbluss som på ingen måte er skodd for ruskeværet vi har i vente. Vi har valgt den billigste løsningen og satser på amerikansk hjelp om det verste skulle skje. Men amerikanerne er på vei bort fra Europa og konsentrerer seg nå om Kina og utviklingen i Asia.»

Dette er ikke mine ord, men et direkte sitat fra en av Norges fremste eksperter på forsvar og med doktorgrad i krigens folkerett, Cecilie Hellestveit, som nylig har utgitt boken «Dårlig nytt fra Østfronten» – om Russlands krig mot Ukraina.

«Skulle Svartehavet bli en Nato-sjø, slik Østersjøen er i ferd med å bli etter Sveriges og Finlands medlemskap i Nato, vil alle russiske militære vannruter mot vest ende i nord, i Barentshavet. Russlands maritime kapasiteter vil dermed i større grad bli konsentrert i nord, i Norges nærområder, påpeker Hellestveit. […]

Og ingen steder er så forsvarsløse som Nord-Norge og gassfeltet Snøhvitfeltet utenfor Vest-Finnmark. Ikke har vi noe troverdig sjøforsvar med kun fire fregatter stort sett ved kai i Haakonsvern i Bergen. Kystvakten er ikke svaret på de sjømilitære utfordringer vi står overfor.

Like ille er det med Luftforsvaret. Det lille vi har er av politikerne plassert på Ørlandet i form av et 20-tall F35 jagerfly med et pilotkorps som først etter 2025 blir i stand til å bruke flyet fullt ut – Full Operating Capability, FOC. Glem Evenes, som er en base under oppbygging for overvåkingsflyet P-8 Poseidon pluss to stk F-35 fly øremerket for luftpolitioppgaver, dvs. identifisere inntrengere i vårt luftrom. De skal ikke slåss. […]

La oss derfor se på hva som virkelig står på spill like utenfor Vest-Finnmark. Snøhvit-feltet som er en vesentlig del av den naturgass som Europa er avhengig av, ligger totalt uten forsvar. Russerne kan sette hele feltet ut av spill med et beskjedent angrep – fordi Nord-Norge ikke har sjøforsvar eller luftforsvar tilgjengelig, og bestemmer de seg for å lamme denne utrolig viktige energikilden for Norge og Europa kan de gjøre det ustraffet og på svært kort tid. Läs artikel

[…] – Vi följer noggrant läget inte bara i det aktuella området utan bevakar alla rörelser i svenskt närområde tillsammans med våra partnerländer. I nuläget ser vi inga oroväckande militära aktiviteter, men vi är beredda att snabbt agera om så krävs, säger Försvarsmaktens insatschef Michael Claesson.

Ingen detonation har ägt rum inom svenskt territorialvatten. Det är inte frågan om ett angrepp på svenskt territorium.

Från svenskt håll är det just nu Kustbevakningen som ansvarar för att undersöka och bevaka platsen. Läs pressmeddelande

I tisdags kväll meddelade regeringen att gasläckorna troligen är en medveten handling och att det då rör sig om sabotage. Detonationerna har inträffat utanför Sveriges territorium och Sverige bedöms inte vara under attack.

Sent på onsdagseftermiddagen träffades regeringens säkerhetspolitiska råd i ett extrainkallat möte.

– De här detonationerna måste ses i ljuset av det säkerhetspolitiska läget, säger statsminister Magdalena Andersson (S) på en pressträff efter mötet.

Regeringen vill inte uttala sig om vem eller vilka som kan ligga bakom detonationerna. […]

Hon säger också att gasläckorna på rysk begäran planeras att tas upp i FN:s säkerhetsråd på fredag. Sverige och Danmark kommer inför mötet att dela information med säkerhetsrådet.

– Det är viktigt att det här blir en faktabaserad diskussion, säger Linde.

Hon vet inte motivet till att Ryssland vill ta upp gasläckorna i säkerhetsrådet. Läs artikel

[…]Vi beklagar djupt och sörjer över att Sverige nu är på väg in i kärnavapenalliansen Nato! Och detta sker utan den politiska process som borde varit självklar i en demokrati. Det absurda i situationen är att andras parlament, de andra Nato-medlemmarnas parlament, ska godkänna det som Sveriges riksdag inte fått rösta om, än mindre det svenska folket fått säga sitt om. […]

Därför säger vi: dra tillbaka ansökan om medlemskap i Nato, gör om och gör rätt! Fråga folket först! Våga folkomröstning så att vi får testa om argumenten tål offentlighetens ljus! Överge inte antagna försvarsstrategier innan alternativen prövas! Låt ÖB utreda konsekvenserna före ett beslut och inte efter! Fatta inte så avgörande beslut i ett paniktillstånd som bara gynnar vapentillverkare! Tänk först på vad som skapar fred, elda inte på för krig!

Vi vägrar se att Sverige viker sig för den utpressning som Turkiet utsätter oss för och som kan göra oss villiga att kompromissa med demokrati och mänskliga rättigheter. Det är inte Sverige som är problemet, det är Nato som inte kan upprätthålla en demokratisk kultur utan låter maktspel och cynism vara överordnat demokratins principer och livsform

Om våra svenska politiker tycker att det vore pinsamt att dra tillbaka ansökan om medlemskap så är det inte försent att villkora medlemskapet, uttala de villkor som borde varit med från början istället för den villkorslösa anslutning som vår utrikesminister givit uttryck åt, att vi i alla stycken ställer oss bakom Natos säkerhetsstrategier och är beredda att delta i varje slag av planering, också i sådan planering av gemensamma militära insatser som inbegriper kärnvapenanvändning (Nato Nuclear Planning Group)

Vi minns med glädje och tacksamt alla de insatser för kärnvapennedrustning som Alva Myrdal, Inga Thorson och Maj-Britt Theorin gjort och gråter över vad deras efterföljare på kort tid har raserat. Läs artikel

[…] Det är det 56:e artillerikommandot, stationerat i Tyskland, som samövat med Försvarsmakten med raketartillerisystemet Himars, High Mobility Artillery Rocket System. Förbandet är en förstärkningsstyrka som kontinuerligt åker runt i Europa och övar så kallad Hirain, Himars rapid infiltration.

Här i Vidsel övade den tillsammans med enheter ur Livregementets husarer, K 3, som levererade koordinaterna på målet. Själva målet på övningsområdet var en fingerad ledningsplats bestående av fordon och containrar, placerade drygt tre mil bort. Himars-systemet avlossade sex raketer och det blev träff i målet.

– Genomförandet visar att vi tillsammans med våra partner, i form amerikanska artilleriförband kan bekämpa mål på stora avstånd och med hög precision. Det sker dessutom med snabbhet, vilket är avgörande för att inte själv bli bekämpad, säger ställföreträdande arméchef Laura Swaan Wrede. […]

Räckvidden för artillerisystemet Himars är upp till 300 kilometer.

Ställföreträdande arméchefen konstaterar att kriget i Ukraina tydligt har visat på behovet av långräckviddiga bekämpningssystem mot kvalificerade mål. Med ett raketartilleri som Himars skulle Gotland kunna försvaras från fastlandet eller Baltikum försvaras från Gotland.

– Dagens övning understryker vikten av långskjutande artilleri i en modern armé. En kombination av eldrörsartilleri och raketartilleri är en möjlig framtida lösning för Försvarsmakten, säger Laura Swaan Wrede. Läs pressmeddelande

Google-översatt.

Islands Keflavik kommer också att bli en hemmabas för finska piloter med NATO-medlemskap. […]

Det danska flygvapnets F16-jaktplan kommer att tjänstgöra på Island i sex veckor. Därefter kommer de att ersättas av en skvadron från ett annat Nato-land.

Med Nato-medlemskap måste finländska piloter också ta sin tur att övervaka och vid behov försvara önationens luftrum.

De tar emot sina beställningar från Keflavik, som ligger på Islands sydvästra spets. Det finns den största civila flygplatsen i landet och bredvid den en militärbas i ett område stängt för utomstående. Basen tillhörde Nato fram till 2006, då den administrativt överfördes till islänningar. Driften av basen är dock fortfarande helt och hållet militärförbundets ansvar, eftersom Island, med en befolkning på knappt 380 000, inte har några egna försvarsstyrkor. […]

Befälhavaren för den operativa nivån, norske överstelöjtnanten Geir Ove Øby, beskriver Finlands och Sveriges framtida betydelse för Natos luftövervakning som ”mycket stor”. I praktiken, med de nordiska ländernas kontroll, får Nato luftöverhöghet i norra Europa.

– Luftrummet är viktigt, och helheten är ännu viktigare. Förutom flygledning kan Liitoumas markstyrkor flytta genom Finland och Sverige till de norra delarna av Norge. Det är väldigt användbart på grund av den svåra navigeringen i Norge, säger Øby. Läs artikel

Den 30 september blir brigadgeneral Laura Swaan Wrede ny rikshemvärnschef och samtidigt generalmajor. Laura Swaan Wrede har en lång karriär inom Försvarsmakten, både nationellt och internationellt. Hennes senaste befattning är som ställföreträdande arméchef. […]

Stridskraften Hemvärnet består av olika typer av krigsförband och verksamheter med cirka 800 fast anställda samt ungefär 22 000 frivilliga och värnpliktiga. Förbandsproduktion och utvecklingen av stridskraften Hemvärnet leds från Rikshemvärnsavdelningen. I dag består stridskraften av en stridsskola, fyra militärregioner med staber och territoriella förband, regionala utbildningsgrupper, 40 hemvärnsbataljoner samt 25 musikkårer. Läs pressmeddelande

NATO’s allied air forces started on Monday a two-day drill in the Baltic Sea region to ”deter and defend the alliance against any aggression.”

Air forces from 9 NATO members – Hungary, Germany, Czech Republic, Italy, Türkiye, the UK, Estonia, Latvia and Lithuania – and candidate country Finland are taking part in the Ramstein Alloy exercise, the alliance said in a statement.

Over two dozen fighter and support aircraft, as well as NATO airborne early warning aircraft, are participating in the training hosted by Latvia.​​​​​​​ Läs artikel