Över 26 000 soldater deltar i vårens storövning Aurora 23, forsvarsmakten.se

av

Mellan den 24 april och 11 maj 2023 genomförs övningen Aurora 23. Med ett deltagarantal på över 26 000 personer från armén, marinen, flygvapnet, hemvärnet och militära enheter från ytterligare 14 länder gör övningen till en av de största i Sverige på många år. […]

– Syftet med Aurora 23 är att höja Försvarsmaktens samlade förmåga att möta ett väpnat angrepp mot Sverige och att tillsammans med andra kunna bidra till stabilitet i närområdet, säger överstelöjtnant Henrik Larsson, planeringschef för övningen.

I Aurora 23 kommer allt från beredskapshöjning till mobilisering och värdlandsstöd till stora samordnade anfall på marken, i luften och till sjöss kommer att övas. Ett exempel på Försvarsmaktens nya fokus är hur armén organiseras under övningen då armén ska ha förmågan att kunna leda brigader med en divisionsledning. Läs pressmeddelande

Newly deployed nuke-bombers at Kola is certainly a signalling, expert says, thebarentsobserver.com

av
Thomas Nilsen, editor of the Independent Barents Observer

The satellite images are taken by the Israeli intelligence company ImageSat International in August and September and were first published by the Jerusalem Post.

The air base in the closed town of Olenegorsk-2, an hour’s drive south of Murmansk, is normally home to a fleet of Tu-22 bombers and MiG-31 supersonic interceptors. Having the longest runway among all four operative military airports on the Kola Peninsula makes it capable of hosting the much larger nuclear bomb carriers Tu-95 and Tu-160.

The runway is 3,500 meters and one of Russia’s central storage for nuclear warheads, Bolshoye Ramozero, is nearby.  A first satellite image revealing four Tu-160 planes was taken on August 21, only days after the Northern Fleet kicked off a larger naval exercise in the Barents Sea.  Re-deploying of the strategic bombers from the Engels air base in Saratov to Olenegorsk, 1,000 km to the north, comes amid Vladimir Putin’s repeatedly nuclear saber-rattling.

Katarzyna Zysk, a professor of international relations at the Norwegian Institute for Defence Studies, says to the Barents Observer that sending such heavy bombers north “is certainly signaling.”

It is “not necessarily connected to the war in Ukraine,” she adds, underlining the important role of the Arctic in Russia’s nuclear deterrence. Patrols out of Russian airspace by Tu-95 and Tu-160 bombers were resumed by Moscow in 2008 after nearly two decades of pause in the post-Cold War period. Läs artikel

Norge må prioritere nasjonale interesser over utenrikspolitiske fritidsaktiviteter, forsvaretsforum.no

av
Asle Toje, utenrikspolitisk forsker och kommentator

Krigen i Ukraina er ikke bare et brudd på folkeretten og et overgrep mot et sakesløst folk. Det er også et angrep på den regelbundne verdensorden. Dette er hva FN ble skapt for å forhindre. Verdens manglende oppslutning om Vestens sanksjoner er derfor påfallende. Mye tyder på at krigen i Ukraina er uttrykk for noe mer; rastløse stormakter og et internasjonalt system i ubalanse. Russlands angrep er et steg mot systemkrise. Ved neste tildragning vil Vestens reservoar av samhold, betalingsvilje og indignasjon trolig ha lav fyllingsgrad. […]

[…] Norge er i en ny sikkerhetspolitisk virkelighet. Vi gir våre mest sofistikerte våpen til en krigførende part, understøtter Ukrainas statsbudsjett og deltar i en økonomisk blokade som rammer hjemlig økonomi hardt. Dette er forståelig, det er moralsk riktig – og det er risikabelt. For: Hvor lenge vil USA garantere for sikkerheten til rike land som underfinansierer forsvaret? Vil EU og USA forbli forenlige bindinger for Norge ? Og vil Norges utenriksvesen med sin kompetanse på filantropi, mestre spillet når nasjonale interesser igjen skal forsvares? Läs artikel

Flygvapnet övar med 3 700 mans styrka – aktivitet också på Vasa och Karleby-Jakobstads flygplatser, svenska.yle.fi

av

Stridsövningen Ruska 22 samlar 2 400 reservister från hela landet under den här veckan. Övningen avslutas på lördag.

Den här veckan är det mer liv och rörelse i luften än vanligt i stora delar av landet. Flygvapnets huvudkrigsövning Ruska 22 startar i dag (måndag) och pågår till lördag.

Totalt deltar 3 700 personer – varav cirka 2 400 reservister – i övningen, som kommer att utnyttja nio flygplatser. Antalet flygplan som används i övningen är 50. De flesta är jaktplan av modellen F/A-18 Hornet.

– Det är ett viktigt utbildningstillfälle för både reservister och stampersonal, där de får öva på att fungera i undantagsförhållanden, berättar Flygstabens stabschef, brigadgeneral Timo Herranen. […]

Under Ruska 22 simulerar man en snabbt utvecklad krissituation där en part angriper olika mål medan den andra parten försvarar sitt område. Timo Herranen berättar att man kommer att öva på ett rörligt stridssätt där flygmaterialet sprids ut till olika flygplatser.

Övningens huvudbaser finns i Rovaniemi och Jyväskylä. Baser finns också i till exempel Kronoby, Vasa, Kuopio och Luleå. Reservisterna som deltar kommer från hela landet, säger Herranen. […]

Herranen säger att finländarnas försvarsvilja är hög.

– Enligt de regelbundna undersökningar som görs ligger den i topp med europeiska mått mätt. Läs artikel

Varför har Ungern inte ratificerat Finlands NATO-ansökan? Expert: ”Viktor Orbán är en Trumpist”, italehti.fi

av
  • Förutom Turkiet är Ungern det enda landet som ännu inte har ratificerat Finlands och Sveriges Nato-ansökan.
  • Katalin Miklóssy från Aleksanteri-institutet säger att frågan inte är viktig för Ungern.
  • Enligt Miklóssy är relationerna mellan Finland och Ungern dåliga, och å andra sidan vill Ungern vårda sina relationer med Vladimir Putins Ryssland.
Finlands Nato-medlemskap är nu uppe i två länder efter att det slovakiska parlamentet ratificerade ansökan på tisdagen. Som väntat finns Turkiet kvar, men även Ungern som fått mindre uppmärksamhet.

Turkiet och dess president Recep Tayyip Erdoğan har öppet motsatt sig Finlands och Sveriges NATO-ansökningar och framfört sina egna krav. Ungerns premiärminister Viktor Orbán spelar sitt eget spel.

– Situationen lever vidare i Ungern. De berättade för utrikesminister Pekka Haavisto (Grön) i Budapest att parlamentet bara har återvänt från sommarlovet. Det är förstås inte sant, sägerKatalin Miklóssy, expert på Aleksanteri-institutet. Läs artikel

Russia vetoes Security Council resolution condemning attempted annexation of Ukraine regions, un.org

av

Russia on Friday vetoed a Security Council resolution which described its attempts to unlawfully annex four regions of Ukraine earlier in the day with a formal ceremony in Moscow, as “a threat to international peace and security”, demanding that the decision be immediately and unconditionally reversed.

The draft resolution, circulated by the United States and Albania, was supported by ten of the fifteen members of the Council, with Russia voting against it. Four members abstained, Brazil, China, Gabon and India.

The draft described the so-called referendums held by Russia in the four regions of Ukraine which Moscow now regards as sovereign territory – Luhansk, Donetsk, Kherson, and Zaporizhzhya – as illegal and an attempt to modify Ukraine’s internationally recognized borders.

It called on all States, international organisations, and agencies not to recognize the Russian annexation declaration, and called on Russia to “immediately, completely and unconditionally withdraw all of its military forces” from Ukrainian territory.

Due to Russia’s veto, following a new procedure adopted in the UN General Assembly in April, the Assembly must now meet automatically within ten days for the 193-member body to scrutinize and comment on the vote. Any use of the veto by any of the Council’s five permanent members triggers a meeting. On Thursday, UN Secretary-General António Guterres condemned the annexation plan as a violation of international law, warning that it marked a “dangerous escalation” in the seven-month war that began with Russia’s invasion of Ukraine on 24 February.

“The Charter is clear”, said the UN chief. “Any annexation of a State’s territory by another State resulting from the threat or use of force is a violation of the Principles of the UN Charter”. Läs pressmeddelande

Ideologier och utrikespolitik

av
Mats björkenfeldt

Professorerna Christopher McKnight Nichols och David Milne har editerat boken Ideology in U.S. Foreign Relations: New Histories (Columbia University Press, 2022).

Flera av bidragen till denna bok är klart läsvärda. Som exempel vill jag särskilt nämna Benjamin A. Coates, American Presidents and the Ideology of Civilization, Marc-William Palens, Competing Free Trade Traditions in U.S. Foreign Policy from the American Revolution to the “American Century”, Nicholas Guyatts, The Righteous Cause: John Quincy Adams and the Limits of American Exceptionalism och Daniel Steinmetz-Jenkins and Michael Franczak, Cold War Liberals, Neoconservatives, and the Rediscovery of  Ideology.

Men som läsare bör man nog hålla sig lätt kallsinnig till överdrifter om ideologiers inverkan på Förenta staternas och andra staters utrikespolitiska linjer.

President Joe Biden hållning bekräftar att skepsis är på sin plats. Han tog som ett moment i sin utrikespolitik initiativ till internationella ”summits”, med demokratiska slagord, för att försöka isolera stater som inte fann sig i amerikanska påbud om vilken internationell ordning som skulle gälla. Hit hörde naturligtvis Ryssland och Kina. Dessa korståg, som Sverige hängde på, har inte varit någon stor framgång. Och att den demokratiska fernissan var tunn framgick när Biden reste till Saudi Arabien och mötte:

Läs mer

Turkiet hotar stoppa svenskt-finskt Natomedlemskap – igen, svt.se

av

Under lördagen meddelade landets president Recep Tayyip Erdogan åter en gång att han kan tänkas stoppa ett svenskt och finskt medlemskap i försvarsalliansen Nato. Detta om länderna inte lever upp till Turkiets krav, rapporterar AFP.

För att ett land ska få ansökan godkänd måste alla medlemsländer bevilja ansökan. Turkiet är det enda land som öppet uttalat invändningar mot ett svenskt inträde.

– Vi kommer att behålla vår principiella och beslutsamma hållning i denna fråga tills de åtaganden som gjorts mot vårt land upprätthålls, säger president Erdogan i ett uttalande under lördagen, rapporterar nyhetsbyrån AFP. Läs artikel

Om tungetale, en tidligere forsvarssjef, Ukraina og Heimevernet, nordlys.no

av
Øystein Steiro Sr., vaktmester

Vi länkar här till en artikel från 6 maj i år. Artikeln polemiserar mot förra norska försvarschefen Sverre Diesen som argumenterat under lång till för en drastisk neddragning av den norska armén och det norska  hemvärnet. (Utgivarna)

[…] Erfaringene så langt fra krigen i Ukraina viser utvetydig at eksistensiell territoriell krig på det europeiske kontinentet er en realitet. At dette selvfølgelig også inkluderer Norge, behøver vi ikke lure på. Og at volum, landmaktstyrker og forsvarsvilje fortsatt er avgjørende i enhver forsvarskrig demonstrerer erfaringene fra Ukraina med all mulig tydelighet.

Til tross for hva Diesen og eventuelt «etterretningstjenesten og andre kompetansemiljøer» måtte hevde, må vi snarest og uten opphold styrke Hæren og Heimevernet ved å på nytt innføre almen verneplikt, samt gjenopprette en modernisert versjon av mobiliseringsforsvaret og det nasjonale totalforsvarskonseptet. […]

Historien gjentar seg ikke, men vi kan høre dens ekko. Sikkerhetstjenestene og de sikkerhetspolitiske fagmiljøenes er viktige, men deres store svakhet er at de forutsetter at fienden deler vår logikk, noe han neppe gjør. Derav deres manglende evne til å forutsi hvordan enkeltpersoner, som Putin og regimer som Russland, vil opptre og handle.

Og det er ikke slik at det bare er Finnmark som er utsatt. Oslo med regjeringssetet, Sørlandskysten med innfarten til Østersjøen, Svalbard og innfarten til Polhavet, oljeinstallasjonene i Nordsjøen og F35-flyene på Ørland, vil alle være utsatte i tilfelle vi skulle bli involvert i en storkrig mellom supermaktene. […]

Hæren og Heimevernet og den nasjonale forsvarsterskelen må gjenoppbygges, før det er for sent. Läs artikel

”Skulle kunna försvara Gotland från fastlandet”, svd.se

av

Västvärldens bild av Ukraina har förändrats fort. Nu vänder svensk militär blickarna mot Svarta havet för att lära sig hur Ryssland kan besegras vid Östersjön. I veckan testades artillerisystemet Himars i Sverige, med just Ukraina som förebild. […]

– Himars är ett av de artillerisystem som står på Försvarsmaktens önskelista, säger den ställföreträdande svenska armechefen Laura Swaan Wrede, som följer skjutuppvisningen från ett trätorn några hundra meter från den amerikanska artilleripjäsen. […]

Det är en av poängerna med provskjutningen i Norrbotten. Ett par timmar tidigare har Maranian och hans styrka landat på Vidsels flygplats med ett Hercules-plan, lastat ur vapensystemet och satt sig i förbindelse med en grupp svenska jägarsoldater som övervakar fjällandskapet via drönare. Det är exakt den sortens krigföring med snabbrörligt artilleri och drönare som visat sig så framgångsrik i Ukraina. Läs artikel

Förslaget om hemliga tvångsmedel hotar källskyddet, altinget.se

av
Ulrika Hyllert, ordförande för Journalistförbundet

I våras överlämnades utredningen ”Utökade möjligheter att använda hemliga tvångsmedel” till dåvarande justitieminister, Morgan Johansson. Utredningen var en del i den förra regeringens så kallade ”34-punktsprogram mot gängkriminalitet”. Önskelistan från Morgan Johansson till utredaren var lång och utredaren gick regeringen till mötes på i princip alla punkter.

Om förslaget genomförs kommer det att innebära att åtgärder som till exempel hemlig övervakning respektive hemlig avlyssning av elektronisk kommunikation kommer att användas i högre utsträckning, och riktas mot fler personer. Läs artikel

Sverige och Danmarks brev till FN:s säkerhetsråd: ”flera hundra kilo sprängämnen”, svt.se

av

På fredag sammanträder säkerhetsrådet för att diskutera just gasläckorna, men varken Sverige eller Danmark kommer vara representerade då de inte är medlemmar. I brevet som skickats till säkerhetsrådet uttrycker de båda regeringarna oro för klimat- och miljökonsekvenser kopplade till det gigantiska gasutsläppet.

Ryssland har själva kallat till mötet där sabotaget kommer stå på agendan. Danmark har uppgett att man inte kommer begära att delta trots att explosionen skett nära Bornholm. Enligt danska utrikesministern beror det på att det är en ”internationell fråga”.

Från och med fredagen samarbetar svensk, tysk och dansk polis i förundersökningen om grovt sabotage som inleddes tidigare i veckan. En utredning som av Sveriges försvarsminister Peter Hultqvist (S) beskrivs som ”svår”.

– Vad vi vill göra är att genomföra en undersökning och en utredning. Det vill vi genomföra med andra kustnära stater så att vi kan få fram så mycket fakta som möjligt i målet, säger han till SVT Nyheter.

Han säger att det inte finns några bevis som pekar i riktning mot någon aktör. Läs artikel