I debatten om svensk alliansfrihet eller Nato-medlemskap används ofta hänvisningar till opinionsläget. Vardera sidan vill gärna peka på den trend man anser gynna den egna ståndpunkten. På den här sajten har vi varit återhållsamma med publicering av opinionsmätningar då de kan ha så varierande trovärdighet på grund av urval, tillfälliga svängningar och annat. Vi återger dock här två undersökningar då det kan vara intressant att se likheter och skillnader mellan Sverige och Finland.
Sverige på väg in i NATO? Seminarium om Sverige, Finland och NATO, 25 november
Sverige på väg in i NATO?
| Dag: | 25 november 2015 |
| Tid: | 1300-1530 |
| Plats: | Riksdagens förstakammarsal, Sveriges Riksdag, Riksgatan 1, 111 28 Stockholm |
| Arrangörer: | Aktionsgruppen Nej till NATO, Vänsterpartiet, Kvinnor För Fred |
| Entré: | Fritt inträde men föranmälan krävs. Se |
| 1300 | INLEDNING: Sverige och Finland på väg in i NATOModerator: Carl ThamTalare: Hans Blix, fd utrikesminster. |
Osäkerheten om Nato ökar, svenska.yle.fi
I en färsk mätning för Yle säger 23 procent av de tillfrågade att de inte vet om Finland borde ansöka om medlemskap i militäralliansen. Det är betydligt fler än i motsvarande undersökning i fjol. I augusti 2014 var antalet osäkra 16 procent.
Samtidigt som de osäkra blivit fler har antalet finländare som säger ja eller nej minskat.Läs artikel
Kriga för Baltikum, Lars-Gunnar Liljestrand
Karlis Neretnieks driver som sin linje att Sverige skall söka medlemskap i Nato, inte främst för vår egen säkerhets skull utan för att kunna hjälpa balterna. På den här sajten har detta bemötts utifrån ett inlägg av Neretnieks på Kungl. Krigsvetenskapsakademiens blogg där han argumenterar för att Sverige skall ”underlätta alliansens operationer till stöd för Baltikum”.
I en debatt med Sven Hirdman i TV2:s Aktuellt den 10 november fortsatte Neretnieks sin plädering för svenskt Nato-medlemskap med syftet att stödja balterna: ”Den springande punkten är Baltikum. Baltikum är helt beroende av Nato-hjälpen. För att Nato skall kunna hjälpa Baltikum måste Nato använda svenskt luftrum, territorium och sjöterritorium.”
Desinformation – Laurén har fel om Lipponen
I seminariet ”Russia and the Nordic Countries” på Voksenåsen i Oslo den 27 oktober deltog politiker och forskare från de nordiska länderna och Ryssland, bland andra Paavo Lipponen, Finlands statsminister 1995–2003 och den finska riksdagens talman 2003–2007, samt Uffe Ellemann-Jensen, dansk utrikesminister 1982–1993.
I referatet nedan påstår Anna-Lena Laurén att Paavo Lipponen ”anser att Finland borde gå med i Nato”. Detta föranledde Lipponen att svara:
Anna-Lena Laurén skriver (HBL 29.10) i artikeln ”Säkerhetspolitikens nordiska irgångar” att jag anser att ”Finland borde med i Nato”. Det anser jag inte och gjorde det klart under konferensen på Voksenåsen i Oslo den 27 oktober. Jag förespråkade starkt Finlands nuvarande säkerhetspolitiska linje mot Uffe Elleman-Jensens bagatellisering av vårt försvar och möjligheten för bilateralt försvarssamarbete med Sverige.
Paavo Lipponen
Helsingfors
Ministrarna säger nej till Nato men ja till USA, Carl Björeman
Utrikesminister Margot Wallströms och försvarsminister Peter Hultqvists artikel på DN-debatt (7/11) med rubriken ”Vi utveckla och fördjupar våra militära samarbeten” är motsägelsefull.
Å ena sidan säger de bestämt nej till Nato-medlemskap. Det är positivt. De använder klarare argument än vad regeringen tidigare bemödat sig om. Om denna linje får genomslag i agerandet i rådande säkerhetspolitiska läge bidrar Sverige till att befästa fred och stabilitet i vår del av Europa.
Å andra sidan innehåller de två statsrådens artikel ett motstridigt budskap. Nyckelordet är: förstärkt transatlantisk länk till USA. Det utvecklade militära samarbetet har, påstår statsråden, en direkt positiv inverkan på vår militära förmåga och skapar handlingsfrihet i en eventuell krissituation. Det är ett påstående som avslöjar en fundamental brist i deras resonemang, en brist som de delar med många förespråkare för ett Nato-medlemskap:
Den svaga transatlantiska länken, Anders Björnsson, kommentar till ”Jägarchefen”
Signaturen ”Jägarchefen” – en alltid sakkunnig kommentator – sätter fingret på en öm punkt i de svenska medlemskapsförespråkarnas argumentationsarsenal: det finns litet som i dagsläget och den nära framtiden talar för att militär styrka skulle kunna sättas in i rätta ögonblicket via Atlanten om det uppstod krigiska förvecklingar på den europeiska landmassan.
Han talar om en chimär. Denna chimär har fött ett antal besvärjelser. Man skulle med stor rätt kunna kalla detta flum. Det har också gött en krigsretorik som har gjort annars förnuftigt tänkande människor blinda för realiteter. De vägrar, i beslutsfattande ställning, att se om sitt hus och tror att nationell säkerhet kan fås ”genom samarbete med andra”, att man kan köpa sig en försäkring. Dimridåer!
Fiendebilder: en personlig betraktelse, Lars Ingelstam
Konflikter finns det gott om, i smått som stort. De kan vara konstruktiva, men risken finns alltid att de trappas upp och polariseras till hat och våld. Fiendebilder spelar en ödesdiger roll i sådan upptrappning. Lars Ingelstam, biträdande chefredaktör för Mänsklig säkerhet, reflekterar här över hur fiendebilder skapas och vad sådana kan ställa till med.
I somras läste jag den amerikanske författaren och journalisten Adam Hochschilds bok från 2011 om första världskriget: To End All Wars: a Story of Loyalty and Rebellion 1914-1918. Det är en utomordentligt välskriven och sakrik bok. Den ser kriget framför allt från Englands perspektiv och utnyttjar huvudsakligen brittiska källor. Läsningen var omtumlande på minst två sätt. Läs artikel
Mer samarbete mellan Sverige och Nato, Jens Stoltenberg och Peter Hultqvist 10 november i Sveriges Radio
Sverige utökar sitt samarbete med Nato. Det framkom idag under en presskonferens som anordnades i samband med det nordiska försvarministermötet som pågår i Stockholm. På det nordiska ministermötet har även Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg bjudits in.
Stoltenberg förutspår att Sverige, Finland och Nato ska samarbeta mer, att länderna tillsammans ska ha fler militära övningar över territorgränserna och att de ska utbyta mer information med varandra.
– Vi ska också försöka få till mer politiskt samarbete, inte minst för att bidra till stabilisering i de länder som nu kämpar med det i Mellanöstern och Nordafrika, sa generalsekreteraren. Detta framkom i dag på det nordiska försvarsministermötet som hålls i Stockholm under två dagar. Läs artikel
Nej tack till Natos kärnvapenparaply, Anders Lindberg ledarkrönika i Aftonbladet
Sankta Agnes är ett katolskt helgon från 200-talet som beskyddar bland annat barn, jungfrur och förlovade par. Hon avbildas vanligen tillsammans med ett lamm. Klockan 11.02 den 9 augusti 1945 släppte USA världshistoriens andra atombomb bara en halv kilometer från den romersk-katolska katedralen Urakami Tenshudo i Nagasaki, i Japan. Byggnaden blev totalt förstörd men i ruinerna hittades en skadad och delvis smält stenstaty av Sankta Agnes med ett litet lamm i famnen. I dag finns hon på FN-högkvarteret i New York. En påminnelse för världens ledare om att det inte får bli någon nästa gång. Läs krönikan
Natochefen vill utveckla samarbetet med Sverige, Dagens Nyheter 11 november
Tack vare att Norge gick med i Nato har vi kunnat ha bättre relationer med Moskva. Det säger Natochefen, norske Jens Stoltenberg, i en exklusiv DN-intervju. Hans resonemang innebär en polemik mot Natomotståndarna i Sverige.
Chefen för världens mäktigaste försvarsallians tar emot i ett mötesrum på Grand Hôtel i Stockholm på tisdagsmorgonen. Jens Stoltenberg har varit norsk statsminister i nio år och kvällen före var han middagsgäst hos statsminister Stefan Löfven. De är bägge socialdemokrater, men med den skillnaden att Löfven är emot svenskt medlemskap i det Nato som Stoltenberg leder sedan ett år tillbaka. Läs artikel
En bisarr krigsförespråkare, Lars-Gunnar Liljestrand
Generalmajor Karlis Neretnieks diskuterar på KKrVA:s blogg hur Sverige bäst kan tjäna Nato när det gäller försvar av de baltiska staterna i samband med en kris eller ett krig i vårt närområde.
Han frågar sig hur Sverige bör agera för att ”bidra till att Natos trovärdighet som säkerhetsgaranti för de baltiska staterna ökar”. Vidare ställer han sig frågan hur Nato kan understödja Sverige, inte för vårt lands säkerhet, utan för att vi skall ”underlätta alliansens operationer till stöd för Baltikum”.
Neretnieks avslutar med att Sverige måste gå med i Nato så att vi kan få ”full insyn i Natos planering” för att förbereda oss på att militärt stödja de baltiska staterna.