Vid ett sammanträde i riksdagen den 10 oktober förra året förklarade försvarsminister Pål Jonson följande om de militära förmågemål som Nato avtalat med Sverige:
”De militära förmågemålen är hemliga när det gäller kvantitet. Det man kan säga är att vi har ett behov av att stärka vårt luftförsvar genom omfattande satsningar på luftvärn och antidrönarsystem i olika dimensioner. Vi har också ett behov av att fortsätta arbeta med att stärka vår markstridsförmåga på ett antal områden, och vi har behov när det kommer till logistik, underhåll och reservdelar.”
Förmågemålen var alltså bara delvis hemliga. Vi vände oss därför till Försvarsmakten för att få ta del av målen.
Försvarsmakten avslog vår begäran, varför vi överklagade myndighetens beslut till Kammarrätten, där frågan nu ligger. Försvarsmakten har till stöd för avslaget åberopat tre lagbestämmelser i 15 kap. offentlighets- och sekretesslagen, nämligen 1 §, 1 b § och 2 §.
Utan att gå in på alla juridiska detaljer har vi i kammarrätten argumenterat enligt följande övergripande linjer:
Det skulle vara skadligt för landet och dess försvar om medborgarna inte skulle ges rätt att erhålla en fullgod bild av de aktuella förmågemålen, vilka är av avgörande betydelse för försvarets inriktning, uppbyggnad och prioritering.
Ur medborglig synpunkt är en alltför långgående sekretess beträffande förmågemålen skadlig för försvarsviljan, engagemanget i försvaret och stödet för Försvarsmakten.
Försvarsmaktens förankring hos medborgarna är starkt beroende av att det finns en välinformerad och försvarsintresserad opinion. Detta bygger på förtroende och tillit som måste vårdas och underhållas.
Om Försvarsmakten inte tillhandahåller en fullgod bild av förmågemålen medför det ett stort glapp i möjligheterna att förstå helhetsbilden, något som kan förvränga och leda vilse om Försvarsmaktens verksamhet och ställningstaganden. Det kan även utnyttjas för desinformation, som är så aktuellt i dessa tider.
Det är dessutom viktigt att skattebetalarna kan få en tillförlitlig bild av hur deras pengar som satsas på militärt försvar används, och för vilka ändamål och enligt vilka riktlinjer.
Förmågemålen finns hela tiden konkret tillämpade i offentliga dokument såsom Försvarsmaktens planer, förslag och anslagsäskanden. De tillämpas även i offentliga dokument från regeringen och i riksdagshandlingar som utskottsbetänkanden avseende försvarsbudgetar och försvarspropositioner. Bland annat försvarsministern och en ledamot av försvarsutskottet har naturligt nog inte kunnat låta bli att berätta om målen. Att redovisa dem öppet och på ett fullgott sätt borde inte vara en stor sak.
En alltför långtgående sekretess beträffande Natosamarbetet och samarbetet med USA enligt DCA-avtalet är skadlig för en nödvändig debatt om det svenska försvarets inriktning och möjligheterna till folkliga förankring.
I en senare inlaga har vi tillagt följande:
Tvisten handlar om huruvida medborgarna här i landet ska ha rätt att få del av information om Natos förmågemål avseende Sverige på åtminstone motsvarade nivå som norska medborgare erhåller information om de norska målen. Det finns ingen grund för att Sverige ska inta en mer restriktiv hållning än man gjort i grannlandet Norge, som varit medlem i Nato sedan bildandet 1949 och således är väl medvetet om vad som gäller.
Det norska försvarsdepartementet har enligt en rekommendation till det norska stortinget av den 10 juni 2025 upplyst medborgarna om de förmågemål (kapabilitetsmål) som gäller för Norge:
”De prioriterte kapabilitetsmålene for Norge, i det nære tidsperspektivet frem mot 2030, består av én tung infanteribrigade, i samarbeid med Sverige etablere én flernasjonal mobil divisjonskommando med taktisk understøttelse, øke evnen til anti-ubåtkrigføring, integrere maritime helikopter, implementere den første kapabilitetspakken for bakkebasert luftvern, øke beredskapen på F-35 kampfly med evne til å håndtere fiendtlig luftvern, og videreutvikle evnen til understøttelse av allierte operasjoner i regionen og evnen til vertslandsstøtte.”
Det bör särskilt noteras att rekommendationen upplyser om ett för Norge och Sverige gemensamt förmågemål, nämligen att ”i samarbeid med Sverige etablere én flernasjonal mobil divisjonskommando med taktisk understøttelse”. Det vore magstarkt om man skulle behöva vända sig till Norge för att få en bild av de svenska förmågemålen.
Den norska synen på vad som kan delges allmänheten om förmågemålen rimmar med försvarsminister Pål Jonson uttalade i utrikesnämnden den 10 oktober 2025, som redovisats ovan.
Vi återkommer när kammarrätten fattat sitt beslut.