[…] Alla de åtta riksdagspartierna i Försvarsberedningens var i maj 2019 eniga om att främst stärka armén. Men enligt det förslag som ÖB lämnade till regeringen den 15 november så kan endast hälften av Försvarsberedningens förslag genomföras till 2025.
I botten finns en grundläggande skillnad mellan politiken och myndigheten. Enligt Försvarsberedningens rapport Värnkraft ska försvaret ”kunna möta väpnat angrepp mot Sverige inklusive krigshandlingar på svenskt territorium”. Därför satsas på att bygga ut armén, ”den gröna” förvarsgrenen. Försvarsmakten, däremot, vill ”först och främst utgöra en tröskel” för en angripare. Sveriges ”territoriella integritet” upprätthålls av de ”de blå” försvarsgrenarna marinen och flygvapnet. Först i andra hand kommer försvaret mot väpnat angrepp, enligt Försvarsmaktens yttrande.
– Det här är våra prioriteringar. Om man läser uppdraget från regeringen så handlar det om att vi ska gå in och ge våra prioriteringar. Och det är det vi har gjort, säger Micael Bydén om skillnaden.
– Generellt så är det ungefär halva ambitionen som nås 2025 och 75 procent 2030 med angiven ekonomi. Då får vi skjuta saker framåt när det gäller tillväxttakten. I grund och botten har vi inte plockat bort något, säger ÖB.[…]
I viktiga frågor tar ÖB råd av Försvarsmaktsledningen (FML). Trots att armén är största försvarsgrenen så domineras FML av personer med ”blå” bakgrund. Läs artikel