Vi har passerat jul och nyår nu, trettonhelgen är i sin inledning och USA:s ledare har åter utmärkt sig på den globalpolitiska arenan. Och än återstår tre år av den mandatperioden. Vad ska han inte mer hinna hitta på innan den är slut. Det känns som beslutet för vårt lands vidkommande att ansluta till Natopakten var förhastat, det känns som våra ledares fingertoppskänsla var avtrubbad vid det tillfället. Att de konservativa gärna ville går lättare att förstå, men att också Socialdemokraterna ville… nåja, det har ju att göra med det ryska anfallet mot Ukraina och med att ett val stod relativt nära. Men frågan som i dag hänger i luften är: Hur ska Sverige agera om USA ger sig på Grönland? Vi har förbundit oss att försvara andra medlemsstater som angrips, så svaret borde vara givet. Vi får se vad den stolta paragraf 5 är värd om storebror själv ger sig på en medlem. Det var ju inte riktigt vad man räknade med, vi skulle ju bli tryggare och säkrare med Nato i ryggen. Man valde att inte låtsas om att det stora landet i väster, den mest dominerande medlemmen i försvarspakten, nu styrs av någon som agerar som ett förvuxet, egoistiskt och helt oberäkneligt barn med full tillgång till en supermakts alla vapen.
Bengt Månström
En enkel fråga till försvarsminister Pål Jonson (M): Hur ser du på Sveriges militärpolitiska situation gentemot USA i dag? I december 2023 skrev du under det så kallade DCA-avtalet som innebär att amerikanska trupper med Donald Trump som överbefälhavare nu råder över 17 amerikanska baser runtom i Sverige. Anser du att vi kan vara trygga med det? Jag bor själv i närheten av två sådana baser i Skåne.
Marie-Louise Steiner, Lund
Statsminister Ulf Kristersson (M) sålde häromåret ut svenska markområden till USA:s försvarsdepartement, där USA:s försvarsmakt skulle kunna lägga upp militära depåer och bedriva verksamhet med egen militär personal som skulle lyda under amerikanska lagar. Man kan fundera på hur dessa områden skulle kunna utnyttjas av en allt vildare svingande Trump. Och Kristersson skulle förstås bara, sin vana trogen, inte våga säga emot den som har större käft.
Bo Wahlström, Uppsala