Norge, Sverige och Finland har som vi rapporterat i augusti haft överläggningar med företrädare för USA:s militärmakt med fokus på Nordkalotten, då man diskuterat transporter från väst till öst och vilka områden som är centrala för den logistiska planläggningen för att kunna utföra operationer norrut med hänsyn till geografi och värdlandsstöd.
Det norska försvarets Brigader Morten Line Anderssen, som intervjuats av High North News (20/8), sammanfattade syftet med besöket:
”Nordkalotten var i stor grad den røde tråden for besøket. Vi drøftet transportakser fra vest til øst – og hvilke områder som kan egne seg for forhåndslagring av materiell og som ellers er sentrale i logistikkplanleggingen for å kunne utføre operasjoner i nord”.
Konkret handlade det om:
”Fra norsk side brukte vi mye tid på å gjøre dem mer kjent med Norges rolle som frontstat vis-à-vis Russland, og som transittområde for amerikanske og andre allierte styrker til Sverige, Finland og Baltikum.”
Norge, Sverige och Finland har DCA-avtal med USA. Norrmännen träffade i juni 2024 ett tilläggsavtal (SDCA) till sitt DCA-avtal, som kompletterades med flera baser så att avtalspaketet ”gir amerikanske styrker rett til uhindret tilgang til og bruk av totalt 12 militære områder på norsk jord.” Sex av dessa ligger i Nordnorge: ”Flystasjonene på Bardufoss, Evenes og Andøya, Setermoen garnison (inkl. skyte- og øvingsfelt), Osmarka fjellanlegg i Evenes kommune og Ramsund orlogsstasjon.”
På frågan om möjliga amerikanska investeringar i infrastruktur svarade Anderssen:
”I dialogen vi hadde om SDCA, brukte vi det som skjer på Rygge flystasjon som en illustrasjon på hvor langt vi har kommet i dette samarbeidet og hvilket muligheter som ligger der. I forlengelsen diskuterte vi mulighetsrommet ved alle de omforente områdene som ligger i avtalen, svarer Anderssen.
USA investerer rundt to milliarder kroner i bygging av fasiliteter for mottak av amerikanske kampfly på Rygge, som blant annet sheltere. Etter planen skal byggingen være ferdig innen utgangen av 2027, og infrastrukturen vil bli norsk eiendom med bruksrett for amerikanske styrker.”
Enligt Anderssen framhöll de amerikanska företrädarna att vi har” felles interesse av og felles ansvar for å bidra til å bevare stabilitet i nordområdene.” Anderssen underströk för sin del: ”Vi må tenke annerledes rundt logistikk og understøttelse av øving og trening i nordområdene spesielt med tanke på Finland som nytt Nato-medlem, og fokus på stabilitet i regionen er en naturlig del av diskusjonen. Altså at vi passer på at de grepene vi tar virker etter intensjonen, og ikke gjør forholdene vanskeligere eller mer satt på spissen.”
Den amerikanska delegationen hade därefter möten i Kiruna, som är sammankopplat med hamnen i Narvik genom Malmbanan:
”Vi har forklart hvordan vi løser vår rolle som transittland og logistisk nav innenfor Nato i Nord-Europa, og hvordan det skaper forutsetninger for raskt å ta imot og støtte allierte styrker, uttaler sjefen for den svenske forsvarsstabens støtteenhet, generalmajor Stefan Sandborg.”
High North News anger i sin artikel: ”Anvendelsen av DCA-avtalen mellom Sverige og USA, som trådte i kraft i august 2024, ble også drøftet. Fokus var på hvilke muligheter avtalen gir for å støtte utplassering av styrker og infrastruktur for transport, forsyninger og forhåndslagring.
I Sverige er det 17 omforente områder, hvorav fire i nord. Kiruna militærleir og øvingsfelt er blant disse.
– Besøket viser tydelig hvilken strategisk betydning Nordkalotten har i dagens sikkerhetspolitiske situasjon. Gjennom besøket tar vi også et viktig skritt i å utvikle og fordype USA og Sveriges militære samarbeid på en praktisk og konkret måte, sier Peter Sandwall, statssekretær i Sveriges forsvarsdepartement.”
Den amerikanske delegationen besökte vidare den finska basen i Rovaniemi, där besöket också handlade om fördjupat bilateralt försvarssamarbete och logistisk samverkan. DCA-avtalet mellan Finland och USA trädde i kraft i september i fjol och omfattar totalt 15 baser, varav fem norrut. Flygbasen Rovaniemi är en av dessa.
Enligt det finska försvaret såg ”vi også på områdene og fasilitetene som etter DCA-avtalen skal brukes i fellesskap, og som man må kjenne til for at det daglige samarbeidet skal gå knirkefritt”.
Finska Helsingin Sanomat (20/8) rapporterar att USA nu planerar ett första byggprojekt i Rovaniemi, där Lapplands flygflottilj och Jägarbrigaden finns. Projektet som är det första och för närvarande enda av det här slaget befinner sig än så länge på planeringsstadiet. I december 2023 undertecknade Finland och USA ett DCA-avtal och i förra veckan kompletterade de med en genomförandeöverenskommelse avseende byggande av infrastruktur, där en flyghangar i Rovaniemi nämns som exempel på ett möjligt projekt (Sverige har helt nyligen träffat motsvarande överenskommelse med USA).
Enligt den finska försvarets företrädare är syftet med avtalet att sänka tröskeln för amerikanska trupper att öva och verka i Finland. I DCA-avtalet öppnas femton militärområden i Finland för användning av USA:s armé, marin och flygvapen.
Det har rapporterats att USA kommer att reducera sina baser i Europa och kalla hem betydande militära styrkor. Projektet befinner sig på planeringsstadiet och närmare detaljer är inte kända. Hur detta kommer att påverka USA:s närvaro i Norden återstår att se.
USA:s DCA-avtal med Finland, Norge respektive Sverige omfattar totalt sett fyrtiofyra baser, och av dessa ligger femton i norr. Det bör i sammanhanget nämnas att Danmarks DCA-avtal omfattar tre baser. Färöarna och Grönland är undantagna från avtalet, men som torde vara bekant har USA redan en mycket stor bas på Grönland och gör för övrigt anspråk på att få ”ta över” ön. Beträffande Färöarna kan noteras att självstyrelsen där har träffat ett avtal, som ger Danmark rätt till övervakning med radar från ön för att täppa till glappet i övervakning i luftrummet mellan Färöarna, Norge och Storbritannien.
USA har redan en stark närvaro med förhandslagring i Norge, och satsningarna på flygbasen i Rygge är inte obetydliga. Det verkar som om investeringar för amerikansk militär närvaro kan komma att göras även i Sverige och Finland. Men några detaljer är inte kända än.
Den norske officeren Anderssen framhåller i intervjun med honom vikten av att bevara stabiliteten i nordområdena och att inte göra förhållandena ”vanskeligere eller mer satt på spissen.”
Men en förstärkt och utvidgad amerikansk militär närvaro i Nordkalotten, med närhet till Rysslands känsliga baser runt Kolahalvön, riskerar att höja spänningarna i regionen och att göra de säkerhetspolitiska avvägningarna mer vanskliga. Detta ligger knappast i Sveriges eller de övriga nordiska staternas intresse. Dessa stater bör inte driva en politik som ökar risken för att redan föreliggande motsättningar skärps och kan komma att bli ”mer satt på spissen”.
Läs mer här:
https://www.highnorthnews.com/nb/usas-militaere-logistikkledelse-pa-rundreise-i-det-nordlige-norden
https://www.hs.fi/politiikka/art-2000011439679.html