[…] Haagmötet blir mycket kort. Ursprungligen tänkt att vara tre dagar, har det krympts till två och en halv timme, plus en middag. Regin syftar till en enda sak: att hålla USA:s president på gott humör.[…]
Hur berörs Nato? En fråga många i Europa, inte minst i Sverige, ställer sig är säkert: innebär Natos kollektiva försvarsförpliktelse, artikel fem, att Europa kan tvingas gå i krig på USA:s sida om Iran svarar med angrepp på amerikanska militärbaser eller ambassader i Mellanöstern? Svaret är nej. Artikel fem gäller bara angrepp på en Natomedlems territorium. Ett terrorattentat på amerikansk mark skulle kunna utlösa den, liksom efter attacken den 11/9 2001. Men gäller försvarsförpliktelsen vid en attack som USA självt har provocerat fram? Turkiets president Erdogan skulle med största sannolikhet lägga in sitt veto.
USA har tagit steget in i det okända. Att Nato som institution blir militärt indragen är föga troligt. Men att Europas självutnämnda stormaktskonsert – Tyskland, Storbritannien, Frankrike – tillsammans med EU-kommissionen så tydligt ställt sig på Israels sida i konflikten med Iran har redan fått konsekvenser. Makt är alltid en faktor i internationella relationer. Universella värden med rötter i upplysningen har varit en motkraft. De har varit de värden USA och Europa, också i Nato, berömt sig av att stå för. Ironiskt nog har de också varit grunden för den sympati Israel i många år åtnjutit i västvärlden.
Den flagranta dubbelmoralen i de europeiska stormakternas och kommissionens hållning till Rysslands krig i Ukraina respektive Israels och USA:s mot Iran har gjort det mycket svårt för Europa att bli en tredje kraft, som står upp för universella värden och folkrätten i en era av naken maktpolitik. För både EU och Nato är det i nuläget omöjligt att gentemot ”den globala södern” hävda dessa värden. I Peking gnuggar man händerna. Läs artikel