Lagrådsremiss: Förbättrade förutsättningar för Sverige i Nato – en kompletterande bestämmelse för Natoinformation, regeringen.se

Sverige är sedan den 7 mars 2024 medlem i Nato. Samarbetet förutsätter ett omfattande informationsutbyte med Nato och mellan allierade vilket i sin tur bygger på att informationsutbytet kan ske på ett säkert och förtroligt sätt.

Natomedlemskapet ställer därmed flera krav på att Sverige kan hantera alliansens information på ett korrekt sätt. I lagrådsremissen föreslås vissa lagändringar som syftar till att säkerställa att Sverige kan uppfylla Natos krav på informationshantering. Förslagen innebär bl.a. att en kompletterande sekretessbestämmelse införs i 15 kap. offentlighets- och sekretesslagen med innebörden att sekretess ska gälla för uppgift som har lämnats av ett utländskt organ inom ramen för Natosamarbetet, om det kan antas att Sveriges möjlighet att delta i samarbetet försämras om uppgiften röjs, och att motsvarande sekretess ska gälla för uppgift som en myndighet har lämnat till ett utländskt organ inom ramen för Natosamarbetet.

Därutöver föreslås vissa följdändringar och ändringar i rätten att meddela och offentliggöra uppgifter med anledning av den föreslagna sekretessbestämmelsen. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2026. […]

Svenska Journalistförbundet framför att en ny sekretessbestämmelse kraftigt kommer att försämra insynen i försvarssamarbetet och försvåra för journalister att granska verksamheten och ge medborgare information. Enligt Journalistförbundet är det inte visat att det i dag är ett problem att
uppgifterna inte omfattas av sekretess.
Säkerhets- och försvarsföretagen (SOFF) framför att Sverige har varit partnerland till Nato under en lång tid och under denna tid hanterat stora mängder information från Nato. SOFF uppfattar att bestämmelserna om försvars- och utrikessekretess hittills har tillämpats på ett sådant sätt att
skyddet har upprätthållits. SOFF framför även att Sveriges förhållningssätt till EU-information är att Sverige hanterar informationen utifrån svensk lagstiftning, och detsamma bör gälla information som härrör från Nato.
Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen (Svenska Freds) ställer sig kritisk till förslaget och framför att minsta möjliga sekretess måste vara utgångspunkten i allt svenskt samarbete inom Nato. Enligt Svenska Freds bör Sverige driva att Nato antar en policy och regler för öppenhet och tillgång till information. Parlamentarisk insyn bör säkerställas och Natos parlamentariska församlings demokratiska mandat behöver stärkas. Svenska Freds anser även att regeringen bör deklarera och publicera mer
information som gäller Sveriges arbete inom Nato och vilka Natoövningar som Sverige deltar i. Läs lagrådsremissen