Jan Guillou skriver i Aftonbladet den 7 mars under rubriken ”Ett krig beslutat av dårar och försvarat av dårar”:
”Det kan inte råda någon tvekan om att den islamistiska diktaturen i Iran är den vidrigaste och mest blodbesudlade regimen i Mellanösterns moderna historia. I hård konkurrens. Det betyder att det finns såväl moraliskt som folkrättsligt stöd för att med våld försöka störta det teokratiska väldet och befria det iranska folket.”
Guillou har helt fel om folkrätten. Den ger inget som helst stöd för att med våld ”störta” andra staters regeringar. Vilken regim Iran ska ha är uteslutande en intern iransk fråga, som utländska makter inte har rätt att intervenera i.
Det finns naturligtvis vissa amerikanska och andra ”folkrättsexperter”, som utan tillstymmelse till stöd i FN-stadgan eller folkrätten i övrigt, är beredda att skapa öppningar för en aggressiv politik genom att försöka göra frågeställningarna grumliga och komplexa, trots att de inte är det. Det generella intrycket är emellertid att de i vart fall än så länge inte har varit framgångsrika den här gången.
Guillou bör ta till sig vad de ledande folkrättsexperterna här i landet gjort klart, nämligen att det här är fråga om flagranta brott mot FN-stadgan som inte lämnar några öppningar för våld i syfte att uppnå ”regime change”. Vi hänvisar till uttalanden av bland andra professorerna Mark Klamberg, Said Mahmoudi, Pål Wrange samt Joachim Åhman, till vilka vi refererat här på sajten. Också den förre utrikesministern Hans Blix har gjort detta klart.
Även professor Ove Bring som intervjuades i P1 (5/3) är av uppfattningen att det rör sig om ett anfallskrig utan stöd i folkrätten. Han gjorde för övrigt det viktiga konstaterandet att när det gäller aktörer, som åberopar så kallad ”humanitär intervention” eller med andra ord ”responsibility to protect” till stöd för ett ingripande, så är rättsläget entydigt fastlagt genom de enhälliga beslut som togs på en FN-konferens 2005 och innebär att sådana frågeställningar exklusivt ska hanteras och beslutas av FN:s säkerhetsråd. Varken USA eller Israel har vänt sig till säkerhetsrådet.
Guillous påståenden i övrigt har jag ingen anledning att gå in på i detta sammanhang, eftersom de inte har någon bäring på folkrättens innebörd eller tillämpning.