Sverige är berett att bidra med bland annat Jas Gripen i en eventuell fredsstyrka i Ukraina. Detaljerna för insatsen är inte klara, men Ewa Skoog Haslum, chef för försvarets operationsledning, slår fast:
– Alla våra skarpa operationer är riskfyllda.
Statsminister Ulf Kristersson (M) har pekat ut tre områden där Sverige kan bidra till säkerhetsgarantierna som har utlovats till Ukraina: luftövervakning med Jas Gripen, minröjning i Svarta havet och utbildningsinsatser på marken. […]
En annan trång sektor är personal. Sverige bidrar redan med 600 soldater ett halvår i taget i en Natoinsats i Lettland. Det är oklart hur många som kan komma att behövas för att övervaka freden i Ukraina – och hur länge.
Då och då dyker därför diskussionen upp om att ändra reglerna för hur färdigutbildade värnpliktiga kan användas. I dag blir de krigsplacerade efter avslutad grundutbildning och kan endast användas när höjd beredskap råder och försvaret mobiliseras. Frågan är politiskt känslig och Ewa Skoog Haslum är tydlig med att ändrade regler måste vara ett politiskt beslut. Men på ett generellt plan, utan kopplingar till enskilda insatser, är försvaret öppet för förändring. Läs artikel