Finland behöver de nya jaktplanen, pressreader.com

Tommy Westerlund

Jakten på nya jaktplan inleddes på allvar för två år sedan då försvaret skickade en anbudsförfrågan på hundratals sidor till Storbritannien, Frankrike, Sverige och USA för att vidarebefordras till sammanlagt fem tillverkare av jaktplan. Det gäller att ha framförhållning då det är frågan om tidernas största affär på ungefär tio miljarder euro plus kommande driftskostnader, som under 30 år kan uppgå till minst lika mycket, kanske dubbelt så mycket.[…]

 Det tycks vara en regel att Finland hamnar i en djup ekonomisk kris samtidigt som dyra jaktplan ska köpas. Det är snart 30 år sedan upphandlingen av 64 F/A 18 Hornet-jaktplan gjordes. Det skedde mitt i djupaste recession. Nu, då de här planen om några år har gjort sitt och det är dags att ersätta dem, ser Finland ut att hamna i en minst lika svår ekonomisk situation på grund av coronaepidemin.

Det är inte oväntat att röster har börjat höjas för att jätteaffären borde skjutas upp. Åtminstone hittills verkar i alla fall varken regeringspartierna eller oppositionen att vackla. Men pressen ökar och det är inte konstigt att den dyra anskaffningen på sina håll ifrågasätts då vi vet i vilken rasande takt Finlands skuldsättning just nu ökar – även utan nya jaktplan. Frågan är i alla fall mångdimensionerad och ingenting tyder heller på att världen efter coronapandemin kommer att vara en säkrare värld ur en säkerhetspolitisk synvinkel. Men eftersom Finlands ekonomi nu djupdyker, kunde en förlängning av livstiden för de gamla Hornetplanen vara ett alternativ? Det är förstås möjligt, men de måste i så fall uppdateras. Det kostar också mycket. Det här innebär en kortsiktig lösning och att totalkostnaden slutligen blir högre. Skulle det räcka med lite färre nya plan för att spara pengar? Finland kan köpa hur få plan som helst, men det antal som nu gäller – 64 – anses av sakkunniga som ett minimum med tanke på Finlands behov. […]

Tidigare chefen för flygvapnet, Sampo Eskelinen, uttryckte det väldigt tydligt då han frågade: ”Om det köps färre plan, vilken del av Finland ska vi då lämna oförsvarad?” […]

Utgångspunkten är Finlands försvarsdoktrin och den linje som det råder stor konsensus om. Vi har gått in för alliansfrihet och att ensam upprätthålla ett trovärdigt försvar i ett vidsträckt land i ett geopolitiskt krävande läge med bland annat en lång gräns mot Ryssland kräver sitt. […]

Även om priset i sig inte skulle kunna sänkas finns det säkert möjligheter för ökade motköp, industriellt samarbete i större omfattning och en höjd andel av finländskt deltagande i montering och service.Läs artikel