Er det fallitterklæring dette kalles? aldrimer.no

Flaggkommandør og forsvarsekspert Jacob Børresen mener det er skandaløst av regjeringen å foreslå å bruke nesten 60 milliarder kroner til forsvarsformål i 2019, og samtidig få så lite operativ evne ut av de kronene som brukes. […]

Sjøoffiseren fastslår at forsvarsbudsjettet betyr at Hæren fortsetter å krympe.

— Nedbyggingen av Hæren fortsetter. Ingen organisk helikopterstøtte, der Hæren må leie inn sivile helikoptre og 2. bataljon blir satt på mobstatus. Og ingen nye stridsvogner til Hæren før etter 2025, konstaterer han nøkternt.

Tilsvarende observasjoner og kritikk har kommet fra flere hold etter at regjeringen la fram sitt forslag til forsvarsbudsjett mandag. Läs artikel

Försåtlig Nato-propaganda i Vårt Försvar

Lars-Gunnar Liljestrand

I senaste numret av tidskriften Vårt Försvar (Nr3 2018) bereds två norska försvarsdebattörer utrymme att ge recept för svenska försvaret.

Det är general Sverre Diesen, Norges försvarschef (motsvarande vår överbefälhavare) 2005–2009, och överstelöjtnant Tormod Heier som tjänstgör vid Försvarets Högskola i Norge.

Små länder som Sverige och Norge kan inte upprätthålla ett territorialförsvar utan skall inrikta sig på vapen med långdistansverkan och stridsflyg. Tillsammans med specialstyrkor skall detta försvar håll stånd just så länge som krävs innan allierade (Nato, USA) kommer till undsättning. Det är budskapet.

Läs mer

Interventionen i Libyen och folkrätten, anförande på ABF i Stockholm den 4 oktober 2018

Lars-Gunnar Liljestrand

Historiken

Genom FN:s säkerhetsråds resolution 1970 från den 26 februari 2011 påbörjades den utländska inblandningen i Libyen med vapenembargo och krav på att Khaddafi skulle ställas inför Internationella brottmålsdomstolen (ICC), ett direkt förebud om att regimskifte kunde komma att framtvingas.

Den 17 mars 2011 antogs säkerhetsrådsresolution 1973 som gav mandat åt en militär intervention med syftet att skydda civila. Ingen skrivning i resolutionen gav rätt att med militär makt avsätta regeringen.

Nato inledde bombkriget samma dag som resolutionen antogs.

Läs mer

Veckans citat

Rättsstatsprincipen, herraväldet över lagen, är en av de viktigaste utgångspunkterna för Finlands fortgående utveckling. Av det följer en rättvis stat. I de medeltida domarreglerna var rätt och skälighet mått på rättvisa. Det är vad rätten också är i dag. Dessa gemensamma värden, rättsstaten, mänskliga rättigheter och demokratin, prövas dock på många håll i världen. Och inte alltid så långt borta; inte ens Europa har undgått att få törnar.

I geopolitiken, vid källorna för världsherraväldet, verkar kraft och styrka vara det som härskar. Den internationella avtalsordningen får nu bottenkänningar. Genom avtalen har man förbundit sig till regler och rättsliga verkningar, direkt eller åtminstone indirekt. Ifrågasättandet av dem är egentligen en strävan efter att ändra på världsordningen – att de facto omvälva den.

Historien talar sitt tydliga språk; något gott har aldrig kommit av att åsidosätta en gemensamt överenskommen ordning. Rättskiparna, den allvarsamma domarkåren, kan oberoende av plats i världen bara ha ett svar på detta: Makten kan tala, men lagen tiger inte still.

Republikens president Sauli Niinistös hälsning vid högsta domstolens 100-årsjubileum den 1 oktober 2018

 

Syria FM says Iran co-ordinated its ballistic missile strikes, ctvnews.ca

Syria’s foreign minister said in remarks broadcast Tuesday that the Iranian ballistic missile attack on militants in eastern Syria the previous day was part of ”legitimate” co-operation between the two countries to combat terrorism.[…]

Iran’s Revolutionary Guard launched six ballistic missiles as well as drone bombers into eastern Syria’s Deir el-Zour province on Monday, targeting Islamic State militants it blamed for an attack on a military parade in Iran last month. […]

”The Iranian missiles are in the framework of combatting terrorism,” said al-Moallem. Läs artikel

Förtroende i alla läger

Anders Björnsson

Sverige övergav sina stormaktsambitioner för två hundra år sedan och borde ha gjort det minst ett hundra år tidigare. Sveriges stormaktstid, inklusive den karolinska tiden, framstår som en parentes i vår statliga utveckling. Annars har vi alltid varit en junior spelare, vilket passar ett land med liten befolkning och stor yta.

Läs mer

Tal om säkerhet och alliansfrihet

Anders Björnsson

Nedanstående text skulle författaren vilja se och höra framförd under nästa debatt om säkerhets- och utrikespolitiken i Sveriges Riksdag. Den är gratis. – Talskrivaren.

Fru/herr talman!

Vår svenska alliansfrihet har inget egenvärde. Den är praktisk politik. Och den är inte ”finare” än någon annan hållning i säkerhetspolitiken. Men för Sveriges del, och för överskådlig tid, är den rimligare. Den bygger inte på moraliskt högtstående principer utan på en förnuftig kalkyl – vad som skulle hända i vår omedelbara omvärld om vi övergav vår traditionella position. Det skulle skapa oro, obalans. Vi skulle dra på oss misstänksamhet.

Läs mer

Norge i Libyenkriget – lojalitet med Nato var avgörande

Lars-Gunnar Liljestrand

Den 13 september presenterades den norska utredningen om Norges deltagande i kriget Libyenkriget 2011.

Utredningen under ledning av Jan Petersen, tidigare stortingsrepresentant och utrikesminister för Høyre, tillsattes förra året av den norska regeringen på begäran av Stortinget. I utredningen har också ingått en statsvetare, en jurist samt en officer. I direktivet ingick att särskilt utvärdera den folkrättsliga grunden för de norska militära operationerna samt efterlevnaden av humanitär rätt.

Läs mer

ÖB har inte råd med markstyrkor

Lars-Gunnar Liljestrand

Två finska förvarsdebattörer, Charly Salonius-Pasternak och Robin Häggblom, skrev den 6 september på svd.se att Sverige kan komma att svika Finland om det svenska försvaret inte får ökade anslag.

De refererar till ÖB som krävt ytterligare 18 miljarder kronor i tillskott mellan 2018 och 2021.

Författarna är mest oroade för att det blir ett militärt vakuum, inte främst i Sverige, utan i de bägge ländernas närområde. Sverige kan inte upprätthålla skyddet av transporter i Östersjön, vi blir en mer lättviktig partner i militärt samarbete och övningsverksamheten med Finland kan komma dras ned. Det är säkert en riktig bedömning, liksom att Sveriges ”de facto-suveränitet och utrikespolitiska manöverutrymme minskar”.

Författarna förbigår dock att de finansiella problemen för försvaret beror på snedfördelningen av resurser. Det är de dyra vapensystemen som JAS, ubåt A26, kustkorvetter och nu inte minst Patriot som hela tiden medför ökade kostnader och förskjutna tidplaner. Detta tvingar ÖB att dra ned på markstyrkorna och övningar med markstyrkor.

Läs mer

De olika brödrafolken

Anders Björnsson

Försvarshögskolan, Totalförsvarets Forskningsinstitut, Kungl. Krigsvetenskapsakademien har alla blivit sambandscentraler för den svenska Nato-lobbyns ihärdiga propagandaverksamhet. Det finns ytterligare ett antal inrättningar av den sorten. Det har fått till följd att den försvars- och säkerhetspolitiska debatten i Sverige har kommit att präglas av en kolossal ensidighet. Grupptryck gör att personer med avvikande uppfattningar rättar in sig i ledet.

Läs mer

Ska Moder Svea svika broderfolket? svd.se

Charly Salonius-Pasternak och Robin Häggblom

[…] Det svenska försvaret behöver enligt ÖB Micael Bydén ett minimum av 18 miljarder kronor i tillskott mellan 2018 och 2021. Därefter måste försvarsbudgeten mera än fördubblas för att Sverige (jmf utredningen Försvarsmaktens långsiktiga materielbehov och ÖB:s framtidsstudie Tillväxt för ett starkare försvar) ska kunna erhålla en försvarskapacitet som möjliggör försvaret av riket – och då tillsammans med andra.

Men om försvarsförmågan minskar gör det Sverige å ena sidan till ett mer intressant objekt att utsätta för militära påtryckningsmedel och, å andra sidan, till en mindre intressant samarbetspartner. […]

Om den svenska försvarsmakten inte tillförs mer resurser kan man i Finland börja ifrågasätta värdet av finländsk-svenskt försvarssamarbete. Detta är ju något som står och faller med tillit och genuin ökad samförsvarsförmåga. Tillit byggs genom skapande av täta informella nätverk mellan alla nivåer av respektive försvarsmakt och ökad kunskap om hur krigstida förband på kompaninivå och uppåt kan uppträda tillsammans. Det är en tröskelhöjande samförsvarsförmågan som byggs igenom offentliga och stora bilaterala övningar som till exempel respektive flygvapens övningar under 2017.

Båda delarna kan äventyras om den svenska försvarsmakten inte har råd att delta i kvalificerad övning med finländska soldater. Läs artikel

Allmän värnplikt och territorialförsvar – vad säger partierna inför valet?

Utgivarna

Vi från sajten alliansfriheten.se har skickat frågor till riksdagspartierna om försvaret inför valet.

Idag har Sverige ett yrkesförsvar kompletterat med vissa pliktuttagna (cirka 4000), alltså en värnplikt som långt ifrån är allmän. Försvaret är ett så kallat tröskelförsvar som bygger på avancerade vapensystem som JAS, ubåten A26, korvetter och nu senast medelräckviddigt luftförsvar (Patriot). Markstyrkorna utgörs endast av två brigader.

Läs mer