Sverige skall ha ett försvar inte en krigsmakt, kommentar till en artikel av överste Jan Wickbom

Anders Björnsson:

Under en följd av år var Jan Wickbom chef för ett av landets viktigaste infanteriregementen, I 19 med P 5 i Boden. Hans rykte som en stram befälhavare var grundmurat också på andra sidan älven, där jag själv genomgick militär grundutbildning vid garnisonens artilleriregemente, A 8/Fo 63, under tolv månader på sjuttiotalet.

Läs merSverige skall ha ett försvar inte en krigsmakt, kommentar till en artikel av överste Jan Wickbom

Statsministern i intervju i HD och Sydsvenskan 30 april

I intervjuer med Sydsvenska Dagbladet och Helsingborgs Dagblad den 30 april 2015 fick statsminister Stefan Löfven på nytt tillfälle att utveckla regeringens inställning till frågan om Nato-medlemskap. Han klargjorde därvid följande: Trots en samfälld borgerlig begäran om att åtminstone utreda ett medlemskap sade regeringen tvärt nej. Den frågan är digital. Vi ska vara militärt alliansfria. Vi ska inte gå med i Nato. Då finns det ingen anledning att utreda det.

Varför är det hugget i sten att Sverige inte ska gå med i Nato?
– För att det inte skulle tillföra oss någon säkerhet i närområdet. Det skulle tvärtom skapa mer osäkerhet. Det är bra att Sverige och Finland är alliansfria. Då har du två geografiska ytor fria. Det är inte bra om två militärallianser har direktkontakt, säger Löfven.

 

Alliansfrihet Sverige och Nato, Stig Henriksson

Utgivarna: Används verkligen riksdagens anslag till det militära försvaret på rätt sätt? Den frågan ställer sig riksdagsman Stig Henriksson. Han pekar på hur den alliansfria Finland, så likt Sverige i olika avseenden, har prioriterat inom ramen för sin försvarsmakt som har ungefär lika mycket pengar att röra sig med som den svenska. Alliansfrihet är också framgent en realistisk möjlighet.

Stig Henriksson:

De bästa argumenten för NATO?

Efter vattendelaren Krim/Ukraina så har spänningen i vårt närområde höjts drastiskt.

  1. Endast genom att samordna och dela resurser kan vi ha någon chans, och det är Nato som finns.
  2. Idag har vi en ensidig solidaritetsförklaring och vi uppfattas som Natos 29:e medlem – dock utan att ha de säkerhetsgarantier ett medlemskap innebär.*
  3. Vi saknar egen försvarsförmåga.
  4. Fler?

Läs merAlliansfrihet Sverige och Nato, Stig Henriksson

Finsk och svensk neutralitet och de långa linjerna i Nato-debatten, Anders Björnsson

År 1948 ingicks ett fördrag om vänskap, samverkan och ömsesidigt bistånd mellan Republiken Finland och Sovjetunionen.

Det bilaterala fördraget var å ena sidan en markering av Finlands nationella oberoende och statliga suveränitet – Finland var icke kuvat, icke besatt! Även om amerikaner och britter betraktade Finland som en öststat under ett par tre efterkrigsdecennier, rådde efter krigsslutet inget vasallförhållande mellan Helsingfors och Moskva. Den finska staten styrdes av finska och inga andra politiker; sedan Porkalaområdet återlämnats av sovjetiska ockupationsstyrkor fanns inga främmande soldater på landets territorium (vilket var mer än man kunde säga om de bägge tyska staterna under hela kalla kriget).

Läs merFinsk och svensk neutralitet och de långa linjerna i Nato-debatten, Anders Björnsson

Medlemskap i Nato skulle innebära något kvalitativt helt nytt, referat av Anders Björnssons anförande på Folket i Bid/Kulturfronts årsstämma

I ett tal vid Folket i Bild/Kulturfronts årsstämma lördagen 25 april bemötte Anders Björnsson argument från höger och vänster i debatten om att Sverige i praktiken redan är med i Nato och att den militära alliansfriheten är upphävd. Han sade bland annat:

”Man hör då och då, från bägge håll, att en ’smyganslutning ’till Nato har genomförts och att det bara är ett logiskt ’sista steg’ som återstår. Så talar den övermodige och den som redan har gett slaget förlorat, defaitisten. Så talar den som anser att regelverk inte betyder någonting, endast råstyrka. Men regler finns – de är tillkämpade – för att man inte ska kunna göra vad som helst med den som inte är så stark. Folkrättens regler är av det slaget. De är inte bländverk. Sedan får folkrättsjurister säga vad de vill.

Läs merMedlemskap i Nato skulle innebära något kvalitativt helt nytt, referat av Anders Björnssons anförande på Folket i Bid/Kulturfronts årsstämma

Valet i Finland, ekonomin och säkerhetspolitiken, Mats Bergquist

Det finländska riksdagsvalet den 19 april utföll ungefär som opinionsundersökningarna hade förutspått. Dock blev inte centerns seger så stor som man trodde och samlingspartiets nederlag inte av samma dignitet som det ett slag såg ut att bli. Centern, som 2011 efter åtta år i regeringens ledning råkade ut för ett rejält bakslag, vann 13 platser och fick nu 49, medan sannfinländarna faktiskt fick färre röster än samlingspartiet men ändå, på grund av systemet med utjämningsmandat, en plats mer än detta, 39 mot 38, dock något färre platser än 2011. Socialdemokraterna tappade mest, åtta mandat till 34, vilket innebär att man tillsammans med vänsterförbundet nu endast har 46 platser, med dryga 30 procent den lägsta procentsatsen för den samlade vänstern i Finland någonsin. Man kan jämföra med mellankrigstiden då socialdemokraterna regelmässigt hade minst 35 procent. Ännu i valet 2003 fick partiet 53 platser i riksdagen. Utfallet bekräftar att Finland verkar ha blivit ett genuint borgerligt land.

Läs merValet i Finland, ekonomin och säkerhetspolitiken, Mats Bergquist

Är vi med i Nato eller inte? Hotas vi verkligen av Ryssland? Anders Björnsson

”Sverige är formellt inte medlem i Nato, men i praktiken är vi redan nästan det”, påstår Göran Greider, Dalademokratens chefredaktör, i tidningen ETC (22/4), där han också skriver ledare. Försvarsminister Peter Hultqvist anklagar han för att ha startat ”en militaristisk logik som han på intet sätt längre kan kontrollera” genom att förespråka ”ökad upprustning”.

Läs merÄr vi med i Nato eller inte? Hotas vi verkligen av Ryssland? Anders Björnsson

Sverige och Ryssland – några anmärkningar, Anders Björnsson

Ryssland stärker sin försvarsförmåga – hur kan detta vara ett problem för någon? Problemet är att Sverige har försvagat sin. Trendbrottet med förra veckans försvarsöverenskommelse är att vi inte fortsätter att försvaga den. Någon kraftfull upprustning är det å andra sidan inte tal om. Hur kan det vara fel av Ryssland att göra det som också Sverige borde?

Läs merSverige och Ryssland – några anmärkningar, Anders Björnsson

Hans Blix – om krig , fred och katter, radions söndagsintervju 19 april

Utdrag ur intervjun.

Blix: När det gäller öst-väst-relationerna , när det gäller Ryssland , som folkrättsjurist  har jag ingen tvekan om vad Ryssland gjorde i Krim , att det var ett brott mot FN-stadgan och Helsingforsöverenskommelsen. Vad de gör med sina inbrytningar i östra Ukraina är ännu värre och det är också lite sjabbigt. Det är säkerhetsapparaternas verksamhet som sker här men samtidigt – om vi vill ha en uppgörelse och vill undvika en krigisk lösning av det hela så måste vi försöka tänka på vad är det som får den andra sidan att bete sig på det här sättet. Jag tror att Churchill sa  att hur upptagen man är att lägga upp sin egen offensiv måste man ägna någon liten tanke på hur motsidan tänker.

Läs merHans Blix – om krig , fred och katter, radions söndagsintervju 19 april

Björklund har rätt! Kommentar från utgivarna

Det blev ingen Nato-utredning, och det är gott så. Den militära alliansfriheten står fast och kommer inte att vara föremål för den försvarsutredning om militära samarbeten som ska tillsättas. Jan Björklund, folkpartiledaren, har rätt – och han har också möjligen rätt att vara förargad på sina kolleger i den borgerliga oppositionen som till slut gått med på Löfvens och Hultqvists förslag.

Läs merBjörklund har rätt! Kommentar från utgivarna