Lagrådsremiss: Samförståndsavtal om värdlandsstöd

Regeringen undertecknade den 4 september 2014 ett samförståndsavtal med Nato om värdlandsstöd. Dessförinnan, den 1 augusti 2014, undertecknade regeringen det kompletterande tilläggsprotokollet till statusavtalet PFF SOFA (avtal mellan de stater som är parter i Nordatlantiska fördraget och de andra stater som deltar i Partnerskap för fred om status för deras styrkor). Såväl samförståndsavtalet om värdlandsstöd som det kompletterande tilläggsprotokollet förutsätter vissa författningsändringar och kräver därför riksdagens godkännande innan de kan tillträdas. I lagrådsremissen föreslås att det görs ändringar i lagen (1976:661) om immunitet och privilegier i vissa fall, lagen (1994:1547) om tullfrihet m.m., trafikskadelagen (1975:1410) och skyddslagen (2010:305). De föreslagna lagändringarna är nödvändiga för att Sverige ska kunna uppfylla sina förpliktelser enligt avtalen. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2016. Läs lagrådsremissen

Recension av “Framtidsarvet. Svensk utrikespolitik 30 år efter Olof Palmes död”, Mats Björkenfeldt

”Hur skall då en ny svensk radikal utrikespolitik utformas för att den skall bära Olof Palmes anda och idéer in i en ny tid? Den frågan besvaras efter förmåga i den nya boken Framtidsarvet. Svensk utrikespolitik 30 år efter Olof Palmes död (red. Ulf Bjereld & Ulf Carmesund, Bokförlaget Korpen 2016). Boken ges ut av Socialdemokrater för tro och solidaritet i samarbete med Tankesmedjan Tiden. I boken medverkar ett 20-tal skribenter som var och en ger sin reflektion över hur en sådan utrikespolitik borde utformas.”

Efter en sådan presentation blir man allt nyfiken på dess innehåll. Men redan redaktör Bjerelds inledande artikel gör en skeptisk. Han skriver bland annat:

Läs merRecension av “Framtidsarvet. Svensk utrikespolitik 30 år efter Olof Palmes död”, Mats Björkenfeldt

Utrikespolitik och försvar – Palme i Sälen

Som relativt nyvald partiordförande och statsminister höll Olof Palme den 2 februari 1970 ett anförande vid Folk och Försvars årligen återkommande konferens i Sälen. Talet måste utan vidare betraktas som ett linjetal, även om det inte innehåller några signaler till omläggning av politiken. Palme är tvärtom angelägen om att betona kontinuiteter, men han uttrycker sig förvisso skarpare än hans företrädare Tage Erlander hade för vana att göra, och man märker att det inte finns några uttryckliga referenser till den så kallade Undén-linjen i utrikespolitiken. Palmes linje skulle ju också senare komma att karakteriseras som ”den aktiva utrikespolitiken”.

Palme resonerar lugnt och analytiskt om förhållandet mellan säkerhetspolitikens olika komponenter. Behovet av ett starkt militärt försvar och ett totalförsvar betonas som en förutsättning för trovärdigheten i doktrinen om alliansfrihet och neutralitet. Det är inte fråga om att infoga sig i något av stormaktsblocken. Olof Palme var en försvarsvänlig politiker; samtidigt insåg han behovet av internationell nedrustning och förhandlingar om europeisk säkerhet. När han höll talet, befann sig världen i en uppåtgående vapenspiral. Samtidigt ökade den lilla staten Sveriges ekonomiska välstånd: det betydde, enligt Palme, att man hade råd med vidgade sociala åtaganden och inte behövde hävda försvarsutgifternas andel av BNP, det gick att klara invasionsförsvaret ändå.

Läs merUtrikespolitik och försvar – Palme i Sälen

De säger alla nej till Natoanslutning, Robert Sundberg recenserar boken “Försvaret främst” i Norrbottens-Kuriren

Folkförsvaret, och dess avveckling, är en. Alliansfriheten, och nej till Natoanslutning, är en annan. Värnplikt i någon form är en tredje. Nästan alla författarna är män. En av få kvinnor är Norrländska Socialdemokratens förra politiska chefredaktör Lotta Gröning. Hon skriver om rysskräcken, som hon anser fördummar. Den har hundraåriga anor, Ryssland är ju en klassisk fiende för Sverige. Rysslands ökade försvarsanslag är små jämfört med USAs och Kinas, framhåller Gröning och ifrågasätter rädslan för ryska upprustningen. Gröning pläderar för alliansfrihet, folkförsvar, värnplikt och upprustning för att backa upp alliansfriheten.

Inte bara S-profiler finns bland författarna, som före detta ministern Thage G Peterson och redaktören Gunnar Fredriksson. Ulf Wickbom, före detta politisk redaktör på moderata Barometern i Kalmar, har också ett bidrag, där han behandlar företeelsen försvarskultur. Varje medborgare har ansvar för nationens framtid och försvaret av nationen, enligt Wickbom. Läs recension

Ja till ett folkförsvar, Robert Sundberg i Sydöstran

Försvaret främst är en bok som enligt undertiteln är En antologi om hur Sverige kan och bör försvara sig. Nästan 20 skribenter har deltagit och nästan alla är män. Anders Björnsson är redaktör och boken är utgiven på Celanders förlag.

Några röda trådar löper genom texterna. Folkförsvaret, eller snarare dess avveckling, är en av dessa. Alliansfriheten, och nej till Natoanslutning, är en annan. Värnplikt i någon form och behovet av att återinföra det är en tredje tråd. Nästan alla författarna är män. En av få kvinnor är Norrländska Socialdemokratens förra politiska chefredaktör Lotta Gröning, nu bland annat krönikör i Expressen. Hon skriver om rysskräcken, som hon anser fördummar. Den har hundraåriga anor, Ryssland är ju en klassisk fiende för Sverige. Rysslands ökade försvarsanslag är små jämfört med USA:s och Kinas, framhåller Gröning och ifrågasätter rädslan för den ryska upprustningen. Läs ledaren

 

Utredning och lättläst om försvarspolitik , Östra Småland

Celanders förlag ger ut två försvarspolitiska skrifter. Natoutredningen är på sitt den roligaste för det är så fräckt att det blir roligt när ett antal personer tillsätter sig själva som en utredning, som kan uppfattas vara officiell.

Utredningen är magneten som nu järnfilspånen får gruppera sig kring. De små stegen tas, menar författarna och när riksdagen i vår ska anta ett värdlandsavtal mellan Sverige och Nato är det just ett sådant litet steg som kan visa sig ha varit avgörande viktigt.

Att Sverige under åren haft västrelationer, vet alla. Vid risk för krig skulle chefen för marinen ta sig till London och kanske Washington för någon skulle vara ansvarig för den svenska militärmakten också om Sverige ockuperats. Det svenska flygbassystemet kunde enkelt användas av Nato men ­alliansfritt skulle Sverige vara och det var en alliansfrihet som syftade till neutralitet i krig. Natoutredningen ger material för den bredare och mer alternativrika diskussion som nu behövs.

I boken Försvaret främst finns lättlästa artiklar om försvarspolitik. Det är skillnad på den värnpliktsarmé som kunde ställa 800 000 man under vapen och det vi nu har, lätt oklart hur det ska definieras. Hur tänker vi nytt och bevarar gamla lärdomar, undrar författarna. Det kan man undra. Ingen svensk officer i tjänst nu har väl någonsin lett en brigad eller en fördelning? Och hur införs på ett vettigt sätt ett nytt värnpliktsförsvar? Finns ens byggnaderna? Läs artikel

Försvaret främst , en antologi om hur Sverige kan och bör försvara sig, redaktör Anders Björnsson

Medverkande: Rolf Andersson, Carl Björeman, Anders Björnsson, Per Blomquist, Arvid Cronenberg, Gunnar Fredriksson, Hans M. Gabrielsson, Lotta Gröning, Sven Hirdman, Peter Hultqvist, Gustav Hägglund, Gunnar Lassinantti, Lars-Gunnar Liljestrand, Bengt Loenbom, Lennart Palm, Thage G Peterson, Jan Wickbom, Ulf Wickbom och Kent Zetterberg.

4mbforsvaretframst_omslag

Det senaste kvartsseklet har det svenska försvaret förändrats i grunden. Det har ställts om från inva­sionsförsvar till insatser i andra länder där militär konfrontation pågår. Försvarsmakten skulle bestå av expeditionskårer med yrkessoldater. Den allmänna värnplikten försvann liksom tron på att vårt territori­um kunde hållas. Räddningen antogs komma utifrån, inte från landets egna styrkor. Resultatet har blivit att grunden för landets försvarskraft och för vårt natio­nella oberoende har eroderats.

 

 

Läs merFörsvaret främst , en antologi om hur Sverige kan och bör försvara sig, redaktör Anders Björnsson

Försvaret främst , nu är andra upplagan på gång

Boken Försvaret främst har mottagits väl och första upplagan är snart slut.

Förlaget har meddelat att en andra upplaga är på gång.

Passa på att beställa boken direkt från förlaget ( se nedan) , via internetbokhandlar eller genom din vanliga bokhandel.

BESTÄLLNINGAR4mbforsvaretframst_omslag

Boken (280 sidor) kan beställas genom att skriva till
order@celanders.se
eller ringa till
0702-454506     Pris : 150 kr plus porto

 

Tillbaka på ruta ett, recension av Bo Persson av boken Försvaret främst

Tillbaka på ruta ett med andra ord. Och borde detta då inte för oss i Sverige motsvaras av en renässans för såväl invasionsförsvaret som värnpliktssystemet. Ja, den tanken har faktiskt redan börjat tänkas och ett första resultat av det presenteras i en antologi som kommit i dagarna. Försvaret främst heter den (Celanders förlag, redaktör Anders Björnsson). Sammantaget blir det ett drygt tjugotal stycken och de medverkande – en brokig blandning av politiker, historiker, militärer, publicister, diplomater och jurister – är ungefär lika många.Räkna alltså med många olika infallsvinklar och många olika slags fakta och förstås också många olika sätt att skriva. Någon inneboende ordning mellan de olika styckena i boken har jag inte hittat, så det är bara att dyka ner i den efter eget gottfinnande. Och man fastnar då än för den ene skribenten och än för den andre. Och just nu är min egen favorit den finländske generalen Gustav Hägglund. Läs hela recensionen

Om kriget kommer, recension av Benny Holmberg i Tidningen Kulturen av boken Försvaret främst

Det kan anslås som riktmärke för denna antologi att redaktören Anders Björnson rubricerar sitt bidrag ‘Allianser en black om foten’. Då får vi debattens upplägg renodlat. Ska Sverige ingå i allianser av militärt samarbete eller ska vi stå utanför? Man kan säga att innehållet i antologin tippar åt det alliansfria hållet för ett självförsvar i görligaste mån. Björnson påpekar i sammanhanget att inga allianser har förhindrat krig och att de oftast upplöses innan kriget brutit ut, eller rent av upplöses av det.

Vi kan inleda med Björnsons deklaration: “Att allianser innebär långsiktigt osäkra åtaganden faller tillbaka på det historiska förhållandet att makter som etablerar dem har sina uppgångs- och nedgångsfaser”. Underförstått att med allianser medföljer destabiliserande vågrörelser angående säkerhetspolitisk trygghet och långsiktigt förtroende. Och vidare enligt Björnson:

“Ur ett historiskt perspektiv kan man se att militära allianser skapar fiendebilder och leder över i föreställningen om kriget som den ultimata konfliktlösaren”

Det är en av de kritiska utgångspunkterna. Är ett ‘alliansberoende’ fiendeskapande? Som att vi kan bli bombmål, utsättas för bestraffningsåtgärder ‘i andra led’ att vi räknas in i ett fiendeläger i någon konflikt vi inte är engagerade i. Frågeställningens balans i denna antologi väger alltså mellan två teser. Huruvida Sverige skall utgå från alliansmedverkan (exempelvis Nato) och lita på militär hjälp i kristider eller motsatsen att hävda vår alliansfrihet med satsning på det egna försvaret i tanken att av egen kraft åstadkomma så stor avskräckningseffekt som möjligt eller åtminstone göra mesta möjliga kaos för fienden vid anfall. Övervägande delen texter talar för ett alliansfritt, rustat och försvarsdugligt Sverige. Läs recensionen

Hårda paket Aftonbladets kritiker tipsar om klappar, 19 december

Carsten Palmaer: När krigstrummorna mullrar på ledarsidorna och bombplanen lyfter i verkligheten kan det vara svårt att urskilja förnuftets pipiga stämma. I antologin Bevara alliansfriheten (Celanders) argumenterar diplomater, militärer och tunga socialdemokrater mot en svensk Nato-anslutning. Ett första försök att samla en opinion lika bred som den som såg till att Sverige klarade sig undan euron. Läs Aftonbladets kritiker

Inga övertygande argument mot alliansfrihet, en bokanmälan av Mats Björkenfeldt

I den just lanserade antologin Kan Sverige försvaras – Mot vad? En antologi om svensk säkerhetspolitik, red. Johan Bergenäs och Mats Ögren Wanger (Ekerlids Förlag 2015) ,lämnar försvarsminister Peter Hultqvist ett positivt besked: ”Vi går nu från ett försvar inriktat på internationella operationer till ett nationellt fokus”.

Läs merInga övertygande argument mot alliansfrihet, en bokanmälan av Mats Björkenfeldt