Svar från Peter Hultqvist på interpellation om Ålands betydelse för det svensk-finska försvarssamarbetet

Kommentar av Rolf Andersson:

Försvarsministern vidhåller i sitt svar ( Svar på interpellation) regeringen inställning i frågan om Natomedlemskap: ”När det sedan gäller enskilda länders säkerhetspolitiska val har vi från regeringen varit oerhört tydliga i regeringsdeklarationen med att Natomedlemskap inte är aktuellt. Det är inte aktuellt från regeringens sida att driva en linje att ansöka om ett Natomedlemskap. Vi har valt en samarbetslinje i förhållande till Nato precis som den har skisserats först i Försvarsberedningens rapport och sedan i inriktningspropositionens beslut. Det är någonting som är styrande för vårt agerande, och det är någonting som också 75 procent av riksdagen står bakom utifrån det beslut som är fattat. Jag anser därför att vi har en stark parlamentarisk grund för det agerande vi har. Vi är inte beredda att vidta åtgärder som ändrar en utvecklad och invand säkerhetsordning för vår del av Europa. Det bygger också på att vi inte ska göra förändringar som sätter press på andra länder att i någon mening förändra sin position.”

Läs merSvar från Peter Hultqvist på interpellation om Ålands betydelse för det svensk-finska försvarssamarbetet

Inriktning för Försvarsmaktens verksamhet för åren 2016 till och med 2020

Regeringsbeslut 2015-06-25, Fö2015/00953/~FI

“Målet för det militära försvaret är därmed att från och med 2016, enskilt och tillsammans med andra, inom och utom landet, försvara Sverige och främja vår säkerhet. Detta ska ske genom att hävda Sveriges suveränitet, värna suveräna rättigheter och nationella intressen, förebygga och hantera konflikter och krig, skydda Sveriges handlingsfrihet vid politisk, militär eller annan påtryckning och om det krävs försvara Sverige mot incidenter och väpnat angrepp samt skydda samhället och dess funktionalitet i form av stöd till civila myndigheter.

Det militära försvaret ska stärkas. Genom ett tydligare fokus och genom ökade ekonomiska medel ska krigsförbandens krigsduglighet öka och därmed stärka den samlade förmågan hos det militära försvaret att lösa sin grundläggande uppgift att verka krigsavhållande. Därigenom ska det svenska totalförsvaret stärkas”. Läs regeringsbeslutet

Debatt i riksdagen om försvaret av Gotland 27 aug

Försvarsminister Peter Hultqvist besvarade i riksdagen torsdagen den 27 augusti frågor om krigsförbandens övningsmöjligheter bland annat på Gotland. I sitt svar framhöll försvarsministern vikten av att få till bra förutsättningar på Gotland och behovet av att luftvärnsförbanden ska öva där i ökad utsträckning. Det finns många skäl till varför landet måste ha militär verksamhet på Gotland. Den som behärskar Gotland har enligt försvarsministern ett avgörande inflytande på hur luftrummet och sjöläget ser ut i förhållande till Baltikum. Vi ska ha en verksamhet på Gotland precis enligt försvarsöverenskommelsen. Vi ska stärka den på Gotland. Läs riksdagens snabbprotokoll: Riksdagsdebatt

Minnet och elden, Pierre Schoris politiska memoarer med samtida synpunkter

Pierre Schori var Sveriges FN-ambassadör 2000–2004. Han var Olof Palmes medarbetare i internationella frågor, och han har varit kabinettssekreterare i UD, biståndsminister, ledamot av riksdagen och Europaparlamentet, gästprofessor i New York och chef för FN:s fredsbevarande operation i Elfenbenskusten 2005–2007. Schori medverkade i boken Bevara alliansfriheten – Nej till Nato-medlemskap! Åke Svidén recenserar hans bok på politiken.se. Läs mer:
http://www.politiken.se/2015/55akt/schori_222486a

Amerikanska prioriteringar i Fjärran Östern, rapport från FOI om den amerikanska säkerhetspolitiken

Denna studie analyserar USA:s säkerhetspolitik i Asien och Stillahavsområdet,
inklusive landets strategiska prioriteringar, genom att granska den pågående
amerikanska återbalanseringen till regionen med särskilt fokus på förändringen av USA:s allianssystem, med dess fem bilaterala försvarsallianser.
I sin egenskap av den främsta stormakten i Asien och Stillahavsområdet har USA stärkt sin globala ställning. Mot bakgrund av att flera säkerhetspolitiska problem varit bestående sedan det kalla kriget, såsom Taiwanfrågan och Koreafrågan, är det kanske inte förvånande att USA:s övergripande strategiska prioriteringar i regionen består.  Rapporten kan laddas ned

Samförståndsavtal med Nato om värdlandsstöd

Värdlandsavtalet

Försvarsdepartementet har nu lagt fram promemorian Samförståndsavtal med Nato om värdlandsavtal (Ds 2015:39). I promemorian behandlas bland annat det samförståndsavtal som regeringen träffat med Nato om värdlandsstöd (”Värdlandsavtalet”)” samt de författningsändringar som är nödvändiga för att Sverige ska kunna uppfylla sina förpliktelser enligt avtalet. Författningsändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2016. Avtalet ska dessförinnan läggas fram för riksdagen för ställningstagande. samforstandsavtal-med-nato-om-vardlandsstod-ds-2015_39

Säkerhetspolitisk inriktning – Sveriges försvar för perioden 2016–2020, riksdagsdebatt den 15 juni

Utdrag ur debatten.

Försvarsminister Peter Hultqvists svar på fråga från Allan Widman (fp) om Nato-medlemskap: “I den regeringsförklaring vi har och som Allan Widman känner väl till står det klart och tydligt att den här regeringen inte kommer att ha ambitioner att söka något medlemskap i Nato. Det är den linje som ligger fast och som vi driver. Vi driver också den linje som riksdagen förhoppningsvis nu kommer att ta ställning för, och den innehåller inget Natomedlemskap.”

Försvarsminister Peter Hultqvists svar på fråga från Stig Henriksson (v) om värdlandsavtalet: “När det gäller Nato och värdlandsavtal har vi tydligt klargjort regeringens ståndpunkt. Den är att ett Natomedlemskap inte är aktuellt, och det framgår av regeringsförklaringen. Det trodde jag var tydligt sedan länge. Värdlandsstöd ingår i den strategi vi har tagit ställning till, och där är alla de punkter vi har nämnt en del av säkerhetsskapande. Det ingår alltså i en säkerhetsskapande strategi.
När det gäller värdlandsstödet är det dessutom vi i Sverige som avgör vem vi bjuder in till svenskt terri-torium i olika lägen. Som det ser ut i dagsläget handlar det främst om att underlätta övningsverksamhet. Det tycker jag att man ska ha klart för sig. Hela protokollet: prot_201415__116

Svar på interpellation 2014/15:651 om samarbete med Finland och Natomedlemskap som option

Anf. 22 Försvarsminister PETER HULTQVIST (S): Fru talman! Hans Wallmark har frågat mig om jag ser några långsiktiga utmaningar för svensk del med ett fortsatt fördjupat militärt samarbete med Finland, då Finland understryker att Natomedlemskap är en option. Vi lever i en mer osäker tid, och vi har ökade spänningar i vårt närområde. Vi är alla överens om att den ryska aggressionen mot Ukraina och ett ryskt utmanande agerande i Östersjöområdet har försämrat den säkerhetspolitiska situationen i Europa och i vårt närområde. Läs debatten i riksdagen.Svar på interpellation

Försvarspolitisk inriktning – Sveriges försvar 2016-2020, regeringens proposition

Den försvarspolitiska inriktningen för perioden 2016-2020 utgår från den förändrade säkerhetspolitiska situationen i Europa. Försvaret går från ett insatsförsvar till ett försvar med tydligare inriktning mot ett nationellt försvar.Den försämrade säkerhetspolitiska situationen innebär förändrade krav på den svenska försvarsförmågan. I propositionen redovisar regeringen en inriktning för att stärka den svenska försvarsförmågan och öka den operativa förmågan i krigsförbanden från och med 2016 till och med 2020. Propositionen.

Gustav Hägglund, tidigare Finlands ÖB, om försvar och Nato

Hägglund påpekar i sin nya bok Rauhanutopia ( “Fredens utopi”) att det ryska arvsanlaget består av ett starkt centralstyre, att främja statens intressen hellre än individens rättigheter, ett rättssystem som gynnar ledningens målsättningar och att nedtysta kritik. Han menar att man helst ska betrakta Ryssland helt kallt som en affärskompanjon.

Läs merGustav Hägglund, tidigare Finlands ÖB, om försvar och Nato