Länkar

…Beslutet låter bra, men om man ser till vad det direkta utnyttjandet blir av detta återinförande är det i det närmaste löjligt. 13 000 ungdomar ska mönstra och sedan ska 4 000 väljas ut för militär utbildning. 2 500 plockas av frivilliga och resterande 1 500 av inkallade värnpliktiga. Detta för att ”stärka försvarsförmågan” och fylla de luckor som den frivilliga rekryteringen inte lyckats med.

Fyra tusen är bättre än 2 500. Och att försvarsförmågan stärks med 1 500 värnpliktiga kan förvisso vara riktigt. Men det avslöjar bara hur bristfälliga resurserna är. Finland ökar med 50 000 soldater. Det kan man kalla förstärkning.

Sverige behöver båda frivillig rekrytering och värnplikt. Vi behöver både heltidstjänstgörande frivilliga och värnpliktiga. Och vi behöver avsevärt fler soldater än de siffror som det nu bollas med. Återinför gärna värnplikten – men då ska den vara allmän, för alla. Inte att en bråkdel av de som är värnpliktsskyldiga kallas in för tjänstgöring med hjälp av en tvångslag. Läs artikel

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, har svarat på regeringens uppdrag att lämna underlag inför arbetet med nästa försvarspolitiska inriktningsbeslut, som planeras gälla från 2021.

Rapporten lyfter fram väsentliga utvecklingsområden och utmaningar av betydelse för civilt försvar inom ramen för en samlad totalförsvarsplanering. Rapporten innehåller även kortfattade beskrivningar av omvärlden och samhällsutvecklingen, den relevanta hotbilden samt tillståndet inom civilt försvar i dag. ..

Ensidig pessimism och svartmålning av framtiden med fokusering på kriser och negativa händelser riskerar samtidigt att bli självuppfyllande. Det finns i själva verket en stark trend sedan många decennier tillbaka mot bättre levnadsförhållanden och ökad säkerhet för befolkningar över hela världen. Den tekniska utvecklingen är en stark motor för välståndsutveckling och problemlösning inom alla samhällsområden. Människans inneboende potential att bruka våld för att tillvarata sina egenintressen och för att lösa konflikter kan dock inte antas minska i samma takt. Den katastrofala storkonflikten för etthundra år sedan utlöstes också efter en längre period av relativ fred, stark teknisk utveckling och välståndsutveckling. En fortsatt uppmärksamhet på faktorer som kan förebåda en liknande utveckling idag är i hög grad påkallad. Arbetet med att förebygga konflikter samt bygga förmåga för att kunna hantera antagonistiska hot mot det svenska samhället kommer att behöva pågå under överskådlig tid…

Sverige bygger säkerhet tillsammans med andra. Det nordiska samarbetet, och särskilt samarbetet med Finland, är av fortsatt stor vikt. Nordisk samordning, multilateralt eller bilateralt, möjliggör för länderna att med större kraft driva gemensamma ståndpunkter i det internationella arbetet. Även om de nordiska länderna har valt olika säkerhetspolitiska lösningar och olika förhållningssätt till den europeiska integrationen innebär ländernas stora värdegemenskap och omfattande ekonomiska samarbete att länderna tillsammans kan fortsätta att bygga säkerhet och stabilitet i vår region. Läs rapporten

Britain’s most senior Nato commander has called on the alliance to step up efforts against Russian cyber attacks, propaganda and political agitation – to keep President Putin in check.

General Sir Adrian Bradshaw told the BBC that the West needed ”a grand strategy” to counter these threats…

General Bradshaw described the likelihood of a military confrontation with Russia as low.

But he added because ”there is a very small risk and because the consequences would be catastrophic, we have absolutely got to deal with the risks”.

Those risks, he believes, have increased because of Russia’s willingness to use ”all the levers of the state” to achieve its goals. Läs artikel

…Bare rundt 10% av forsvarsbudsjettet går nå til Hæren. Også i Heimevernet gjennomføres det for tiden store kutt. I en historisk sammenheng er det trolig få land som har lagt så lite vekt på sitt territoriale landforsvar, som Norge nå gjør.

Generalløytnant Robert Mood (p) uttalte i går at Norge ikke lenger overholder NATO-traktatens artikkel 3, fordi landstridskreftene er så små. Han mener Forsvaret er helt ute av balanse, og at situasjonen i et historisk perspektiv er «uvanlig».

– I historisk sammenheng er det belegg for å si at dette er uvanlig. Rådende logikk er fortsatt at kontroll på landterritoriet er helt nødvendig for et effektivt forsvar. Særlig i et klassisk invasjonsscenario, men like viktig i et hybrid utpressingsscenario. Da blir lokal situasjonsforståelse og evne til  å stabilisere samfunnet kritisk viktig, sier Mood til aldrimer.no. Läs artikel

Sverige skulle på sikt behöva fördubbla antalet soldater och sjömän för att kunna försvara landet, säger militärstrategiske experten Stefan Ring.

– Det är definitivt vad som är realistiskt och nödvändigt.

Stefan Ring, verksam vid svenska Försvarshögskolan, beskriver återaktiveringen av värnplikten som en utmaning för Försvarsmakten, om de värnpliktiga ska känna att utbildningen är intressant och motiverande.

Han ser återaktiveringen som ett kvitto på att beslutet att göra värnplikten vilande 2010 var förhastat.

– Ja, det är klart det var, annars hade man inte behövt ändra det. Man tog beslutet då för att man hade en annan syn på hur försvarsmakten skulle användas.

Dagens insatsförsvar är anpassat för att sätta in små förband i internationella insatser.

– När vi går över till ett försvar av Sverige ställs helt andra krav på antalet. Sverige är ändå ett stort land med flera områden som har strategisk betydelse, säger han.

Han nämner storstadsområdena Stockholm, Göteborg och Malmö, Norrbotten med malmbrytningen, Jämtland med förbindelsen till Trondheim och Gotland som sex viktiga landsdelar. Varje område skulle behöva försvaras av en brigad, med ett flertal understödjande förband, enligt hans bedömning.

– Det är 10 000–15 000 soldater gånger sex, så då närmar vi oss 100 000, alltså är en fördubbling, säger han. Läs artikel

1984 kom Ett brev från biskoparna i fredsfrågan. Nu är tiden mogen för ett nytt biskopsbrev, för freden och försvaret. Det anser Markus Hagberg, präst i Skara pastorat, fd bataljons-pastor i Nationella skyddsstyrkorna…

Jag vill i denna artikel framhålla att ett starkt svenskt försvar, givet omständigheter som jag ska anföra, tjänar freden bättre än något annat genom att vara krigsavhållande. Ett starkt svenskt försvar i kombination med fortsatt neutralitet är för freden av utomordentlig betydelse.

Den debatt om svenskt medlemskap i Nato som nu förs i partier och samhälle är dåligt förankrad i verkligheten genom att den är dels kortsiktig, dels bygger på en vanemässig hotbild österifrån. Inte minst geografin och militärstrategiska fakta pekar i en annan riktning…

Att Sverige skulle vara hotat, och därför ha orsak att symboliskt militarisera Gotland som ett skydd mot Ryssland, saknar strategisk grund, men tillfredsställer en politisk opinion som tvångsmässigt vårdar tron på ett nära förestående anfall från Ryssland. Tvärtom är det för Ryssland av största vikt att hålla sin fiende – det vill säga USA och Nato – så långt borta från Östersjöområdet som möjligt. Att inleda en offensiv där vore vansinne. För Ryssland är det därför en stor vinst att ha Sverige och Norden som buffert västerut…

Poängen med ett starkt svenskt försvar är dock att helt undvika konflikt, inte att genom Natomedlemskap få hjälp när den är ett faktum – ty då är det ett storskaligt krig mellan supermakter som väntar…

1984 kom Ett brev från biskoparna i fredsfrågan. Då som nu är freden det centrala och eftersträvansvärda. Ett starkt försvar och fortsatt alliansfrihet är tveklöst fortsatt det främsta medlet. Utan ett verkligt och starkt försvar saknas trovärdighet i arbetet för fred – då är freden endast en förhoppning. Fredsfrågan liksom försvarsfrågan är lika mycket
kyrkans som någon annans i detta land. Tiden är mogen för ett nytt biskopsbrev, för freden och försvaret! Läs artikel

En av Norges tidligere tidligere toppoffiserer, Robert Mood, sier Norge ikke lenger oppfyller NATO-traktaten. Aldrimer.no har den siste tiden skrevet om hvordan kjøpekraften faller, og de operative avdelingene i Forsvaret får en stadig mindre del av budsjettet.

Litt bakgrunn først: mens Hæren, Sjøforsvaret, Luftforsvaret og Heimevernet på 1990-tallet fikk opp mot halvparten av pengene i Forsvarsbudsjettet, er andelen i dag nede på ca 30%.

Hæren har opplevd den desidert største reduksjonen. 13 brigader er redusert til én eneste. Mood er klar på at man slik kanskje får råd til driften, men babyen er kastet ut med badevannet: Hæren er etter hans oppfatning nå alt for liten.

– Hæren er nå nede i ca 10% av den totale pengebruken i Forsvaret. Hva forteller det oss?

– Dette forteller at enhver ambisjon om et balansert forsvar er forlatt, og vi forsømmer forpliktelsene i NATOs artikkel 3, sier Mood til aldrimer.no.

Artikkel fem, den som sier at et angrep på et av medlemslandene skal betraktes som et angrep på alle, er uten tvil den mest kjente i traktaten. Men også artikkel tre er av avgjørende betydning. Det er den som USAs president Donald Trump nylig har referert til, og mener europeiske land har ignorert. Det dreier seg om forpliktelsen til å sørge for et eget forsvar.

Artikel 3: ”In order more effectively to achieve the objectives of this Treaty, the Parties, separately and jointly, by means of continuous and effective self-help and mutual aid, will maintain and develop their individual and collective capacity to resist armed attack.”

Artikkel tre er helt tydelig på at hvert enkelt medlemsland i NATO har en selvstendig forpliktelse til å opprettholde en individuell kapasitet til å motstå et angrep. Her er det også en forutsetning om at medlemslandene må ha evne til å hjelpe allierte styrker, slik at det virkelig blir et kollektivt forsvar. Mood mener Norge ikke lenger oppfyller disse kravene, og må endre forsvarspolitikk.

– Vi ser ut til å ha glemt at Forsvaret handler om operativ evne og mennesker, fremfor alt annet. Vår utfordring er ikke kompetanse og kvalitet. Utfordringen er volum, bemanning, logistikk og ressurser til øvelser og trening, sier Mood.

Mood er også negativ til de store kuttene som for tiden gjennomføres i Heimevernet. De siste årene er våpengrenen allerede kuttet fra 90.000 til ca 45.000 mann. Nå skal ytterligere rundt 10.000 soldater, samt Sjøheimevernet kuttes. Mood ser tvert imot på HV som en naturlig partner til Hæren.

– Landmakten må sees i sammenheng. HV som landeier, og oppdragsorganiserte mobile Hæravdelinger som responsstyrker. Det beste personellet – som hos oss – og det beste materiellet er en god oppskrift. Med avskrekking og forsvar av norsk territorium som første prioritet, bør konseptet bygges rundt helhetlig og landsdekkende «Tilstedeværelse, Ledelse og Responsevne», sier Mood. Og legger til:

– Rett kombinasjon av mennesker, teknologi og kompetanse vil kunne gi oss et sterkt forsvar som avskrekker og gir tidsavgrenset selvstendig evne i både hybride og klassiske scenarier. Läs artikel

Allan Widman (L):Det materiella och infrastrukturella arvet inom det svenska totalförsvaret representerar värden för hundratals miljarder. Sedan slutet av kalla kriget har dessa investeringar till stor del avvecklats eller upphört att underhållas. Trots en avsevärt försämrad omvärldssituation pågår avvecklingen fortfarande. Till stora kostnader försvinner anläggningar och viktig materiel som kanske aldrig kan återskapas. Med anledning av detta vill jag fråga försvarsminister Peter Hultqvist: Vilka åtgärder är försvarsministern beredd att vidta för att åstadkomma ett moratorium i den pågående avvecklingen till stöd för Materielutredningens och Försvarsberedningens handlingsfrihet?

Försvarsminister Peter Hultqvist (S): …Innebörden av inriktningen är att den potentiella nyttan av användbar överskottsmateriel ska övervägas nogsamt före eventuell avveckling. Driftsättningen av förbandsmateriel till det återuppsatta kustrobotbatteriet utgör ett exempel på hur användbarheten av materiel som inte är förbandsatt kan omvärderas. Läs debatten

Hemvärnet utgör idag drygt 40 procent av Försvarsmakten och har de senaste åren genomgått en positiv utveckling. I takt med att säkerhetsläget har försämrats i Sveriges närområde har försvaret av det egna territoriet blivit allt viktigare. För detta är Hemvärnet en central aktör. Därför bör Hemvärnet växa i storlek, ges utökade uppgifter och ytterligare kvalificerad materiel.

För att Hemvärnet ska kunna utvecklas ytterligare bör organisationen dessutom få en större autonomi inom Försvarsmakten för att kunna ta långsiktiga strategiska beslut. Därför föreslår Moderaterna att göra Hemvärnet till en egen försvarsgren. Det faktum att Hemvärnet styrs av ett annat regelverk än den övriga försvarsmakten understryker det behovet…

Modern krigföring handlar till stor del om att kunna ha avancerade tekniska system som är överlägsna motståndarens. Men, det handlar också lika mycket om att ha en god beredskap och hög tillgänglighet hos de egna förbanden för att snabbt kunna möta en motståndare. I den aspekten är Hemvärnet överlägset. Därför anser vi att Hemvärnet är en organisation som har framtiden för sig, och som bör ges ett erkännande och ett större ansvar för att stärka Sveriges säkerhet. Läs artikel

För över 15 år sedan drogs Sverige in sitt första krig i modern tid. Den brittiskledda Afghanistaninsatsen skulle enligt FN-mandatet skydda regeringen i Kabul under sex månader.

2003, samma år som president George W Bush anföll Irak, ställdes all militär under Nato­flagg och USA-befäl. Samtidigt förvandlades den fredsbevarande operationen till ett fullskaligt krig över hela landet. Detta skedde utan att riksdagen informerades ordentligt, enligt fredsforskaren Wilhelm Agrell i boken Ett krig här och nu.

2013 uppdrog den socialdemokratiska partikongressen åt regeringen att tillsätta en oberoende granskningskommitté. Men försvarsministern utsåg sent omsider i stället en enmansutredare, Tone Tingsgård, som i riksdagen upprepat röstat för fortsatt deltagande i kriget.

I morgon presenteras rapporten. Ska vi nu äntligen få veta vad som hände med de ambitiösa målen, som också skulle rättfärdiga vårt militära engagemang, om att skapa demokrati och säkerhet, säkra kvinnors rättigheter, minska korruptionen och stoppa opiumproduktionen? Eller var syftet att Sverige skulle kvalificera sig för kommande internationella insatser tillsammans med Nato, som forskare på Försvarshögskolan förklarade? Läs artikel