Länkar

ÖB general Micael Bydéns anförande rörande Transportstyrelsen vid pressträff i Rosenbad den 24 juli 2017.

”Frågan om Transportstyrelsens hantering av sekretessbelagd information har också påverkat Försvarsmakten. Vi ser självklart allvarligt på det inträffade. Information som omfattas av sekretess ska aldrig komma på avvägar. För Försvarsmaktens del handlar det inträffade om vissa uppgifter kring fordon och kvalificerade skyddsidentiteter. Det militära fordonsregistret omfattar alla Försvarsmaktens fordon. Registret som har högt skyddsvärde hanteras av Försvarsmakten. Information om den absoluta huvudelen av Försvarsmaktens fordon finns därför inte hos Transportstyrelsen och har därför inte röjts.

Däremot finns det ett begränsat antal fordon som återfinns både i det militära fordonsregistret och i Transportstyrelsens vägtrafikregister. Försvarsmaktens bedömning är att det uppstår en risk om information om dessa fordon kommer i orätta händer. Den risken kommer kunna omhändertas. Möjligheten att kunna ha skyddade identiteter är en förutsättning för oss att kunna lösa vårt uppdrag. Förvarsmakten har, sedan vi informerades av Säkerhetspolisen i februari 2016, vidtagit åtgärder. Vår bedömning är att det som skett på Transportstyrelsen inte märkbart påverkat försvarsunderrättelseförmågan.

Avslutningsvis: Försvarsmaktens samlade bedömning är att det som skett är en allvarlig händelse. Men med det vi vet i dag och med de åtgärder vi vidtagit har det här inte haft någon påtaglig påverkan på Försvarsmaktens samlade operativa förmåga. ” Läs anförandet

Nu gäller det att hålla samman och vakta vad vi ha både av materiellt och andligt gott.

Det är goda dagar för fredsbrytare och inbrottstjuvar. De ha icke blott fått nya vapen, de ha skaffat sig ny rätt. Inbrott har blivit ”tillvaratagande av deras heligaste intressen”.

Överfall mot andra folk eller åtminstone anskaffning av nödvändiga råvaror har blivit ”en helig mission”. Det kallades vedstöld förr i tiden. För oss i Sverige är orätt ännu orätt – men jag kan icke neka till att det icke alltid varit så. Staterna ha sina slyngelår.

När vi nu samlas kring vår flagga, samlas vi kring den som en rättens och frihetens symbol. Visserligen är den ej så gammal, att dess minne går fram till bondemaktens stolta dagar. Den var även den en herremaktens symbol, en krigsflagga i sin tillkomst. Men sedan 130 år är den en fredsflagga, ett föredömets symbol i världen. Nu arbeta vi under den på jorden, på havet, i skogen, i fabriken och förtjäna vårt bröd genom hederligt arbete.

Detta kan vara bekymmersamt nog utan att därför skaffa sig andra bekymmer. Men vår handel går ännu väl, vårt arbetets produkter avsättes i fjärran länder. Det låter underligt, när världshandeln nästan är slut och i varje fall är nere i en tredjedel av 1929. Men vi arbeta väl och samvetsgrant och vårt arbete vinner erkännande.

I Nordens länder gå vi fria från den vidskepelse, som följer med nöden och som härjar i andra länder.

Hos oss är flaggan en fredssymbol. Nordens folk äro väl styrda och byggda på urgammal bondegrund. Vi har intet behov av några nya läror. Vi äro intet i behov av envälde enligt den läran, att den statschef är stor, som av egen maktfullkomlighet kan förklara krig utan att fråga dem till råds, som skola utföra krig. Läs talet

Nu har amerikanska stridsvagnar börjat rulla in i Sverige inför höstens militärövning Aurora 17, som är den största sedan kalla kriget. Vid samma tidpunkt kommer även Ryssland att hålla en stor övning.

”Det är primitiva uppvisningar. Som om två pojkar står på en skolgård och fäktar med armarna”, säger toppdiplomaten Hans Blix.

I september kommer två stora militärövningar att hållas runt Östersjön. Det är dels svenska Försvarsmaktens övning Aurora 17, som sker tillsammans med nordiska länder och Nato-medlemmar, dels den ryska övningen Zapad 17 som hålls tillsammans med Vitryssland. I den svenska övningen kommer samtliga stridskrafter att vara med – fler än 19 000 kvinnor och män kommer att delta, varav en fjärdedel från Hemvärnet, tillsammans med ytterligare 1 500 personer från inbjudna länder…

Enligt Försvarsmakten finns det två syften med övningen. Dels ska stridskrafterna samordnas för att ”öka den gemensamma förmågan att möta ett angrepp mot Sverige”. Dels är övningen ”en viktig signal till vår omgivning att vi är beredda att försvara Sverige.” Den före detta svenska utrikesministern och FN-diplomaten Hans Blix är mycket kritisk till det som han menar är en militarisering.

– Smockan hänger i luften. Det skapar onödig oro och jag tycker att all upptrappning är betänklig. Man borde ägna sig åt nedtrappning i stället, säger han…

I den ryska övningen Zapad 17 som pågår samtidigt kommer åtminstone 13 000 personer att delta. Hans Blix menar att båda övningarna är primitiva uppvisningar.

– Som om två pojkar står på en skolgård och fäktar med armarna.

Även om faktumet att de båda övningarna hålls samtidigt ger en risk för incidenter anser han inte att Ryssland bör ses som ett hot:

– Nej. De bröt mot inter­nationell rätt när de tog Krim men man övertolkar detta ­våldsamt på den västra sidan. Det används för att skapa en rädsla och en oro som sedan utnyttjas av politiker. Det pratas om att Putin har ambitioner om att återupprätta ett stort Ryssland men det finns inga som helst belägg för det, säger Hans Blix. Läs artikel

Säkerhetspolitik har i Sverige reducerats till försvarspolitik. Och försvarspolitiken reduceras till det militära försvaret.

FN-begreppet ”mänsklig säkerhet” tar fasta på också andra hot: klimatförändringar, terrorism, pandemier, it-säkerhet, (importberoende av) livsmedel, fossila bränslen och mediciner.

Det civila försvaret börjar talas om och den nytillsatta försvarsberedningen har som första uppgift att undersöka hur ett fungerande totalförsvar (militärt plus civilt) ska kunna återuppbyggas i en relevant, modern form. Men hittills är det bara nålpengar – 100 miljoner för planering – avsatta, medan debatten och besluten som rör miljarder handlar om nya versionen av 60 Gripenplan (35,6), beställning av två ubåtar (8,2) och missilförsvar (20–30). Läs artikel

En hemmeligholdt forskningsrapport slår fast at Heimevernet bør bestå av minst 51.806 soldater, eller rundt 14.000 flere enn det regjeringen legger opp til. Men Forsvarsdepartementet (FD) har sørget for at rapporten tidligst kan bli presentert etter stortingsvalget.

Rapporten, som er bestilt av sjefen for Heimevernet (HV) og i hovedsak allerede ferdigstilt av forskere ved Forsvarets forskningsinstitutt (FFI), inneholder konklusjoner som er politisk sprengstoff i den kommende valgkampen.

— Jeg kan bekrefte at rapporten er blitt utsatt og at beslutningen ble tatt av FD, sier oberstløytnant Per Olav Vaagland i HV-staben. Han vil ikke kommentere rapportens innhold…

Rapporten konkluderer også med at antall HV-distrikter ikke bør reduseres, for å ivareta nærhet mellom Heimevernets distriktssjefer, lokale politimestre og fylkesmenn. Dette er spesielt viktig fordi HV har det territorielle ansvaret i en krigssituasjon. Läs artikel

Nordområdene er av stor strategisk betydning. Kontroll, overvåkning og varsling er avgjørende for å kunne håndtere ulike situasjoner, om nødvendig sammen med allierte.

Norge skal anskaffe inntil 52 kampfly av typen F-35. I november mottar Luftforsvaret de tre første flyene. Kampflyene har en voldsom kampkraft og kan treffe godt forsvarte mål på lang avstand, og overleve i møte med moderne fiendtlige trusler…

Norge har enorme havområder som også er av strategisk interesse for Russland. Derfor har regjeringen inngått avtale om levering av fire nye ubåter med hypermoderne langtrekkende våpensystemer. Kontrollen med Norges store havområder vil med nye ubåter bli merkbart bedre. Ubåter bidrar til å sikre Norges maritime interesser og er svært viktig for å forsvare NATOS maritime flanke i nord. Läs artikel

…Gen. Petr Pavel: I cannot speak on behalf of the Romanians, it is up to Romanian leaders to set priorities, we can only give advice. Within NATO, as you know, there is a Defense plan where each country negotiates with NATO the so-called procurement targets and each country agrees with the list of targets that NATO prefers for countries. The cycle for the next four years has now been completed, a certain percentage of each target has been allocated to nations, there are a number of areas that NATO suggests to allies, focus their attention on the procurement process. What I could see in the case of Romania, similar to my country, the Czech Republic, the elements that we, as a nation, have allocated for NATO are fully operational. That means we are talking about a brigade that in the future has to have a total framing for the battle, that is, all the elements they ask without external support…

As far as the Eastern flank is concerned, what can you say about relations between NATO and Russia?

Gen. Petr Pavel: We do not see Russia as an enemy. I believe that many NATO nations see Russia as a partner rather than an opponent. However, we must be realistic and confront with concrete actions, not just words. Läs intervjun

Forsvarschef Bjørn Bisserup har selv udpeget rekruttering og fastholdelse som sit vigtigste strategiske fokusområde. En nedlæggelse af Hærens kamptropregimenter vil resultere i den modsatte effekt end det ønskede og kun eskalere flugten fra Forsvaret. Forsvarschef Bjørn Bisserup tøvede ikke, da jeg i foråret interviewede ham om det kommende forsvarsforlig og bad ham svare på, hvad han betragter som den største udfordring.

”Evnen til at rekruttere, uddanne og fastholde medarbejdere ser jeg som den strategisk største udfordring,” svarede generalen prompte…

Som OLFI kunne fortælle i sidste uge, er budgetanalyserne ved at være færdige, og arbejdet med at skrive et endeligt oplæg til politikerne er allerede langt i processen. Det indeholder en militær anbefaling om at nedlægge kamptropregimenterne i form af Den Kongelige Livgarde, Gardehusarregimentet og Jydske Dragonregiment for at skabe en enstrenget og mere operativ struktur i Hæren. Og læg her mærke til ordene “militær anbefaling”. Der skal endog meget stort politisk mod til at gå imod en forsvarschefs militære anbefaling – uanset hvor drastisk og omkalfatrende den militære anbefaling måtte være…

Hvis man med det kommende forsvarsforlig fjerner den sidste del af regimenterne, fyrer regimentscheferne og de få officerer, der knytter sig til regimentsstrukturen, og flytter fanerne og det hele over i en operativ struktur, hvor man giver nogle bataljoner et par klistermærker med Den Kongelige Livgardes logo, så gør man vold på noget af det dyrebareste, som det danske forsvar har tilbage. Så mister man ikke bare historien, traditionerne og stoltheden ved at være noget for nogen. Man mister infanteristens sjæl. Läs artikel

In the wake of the G20 summit in Hamburg, Germany, Finnish political decision makers have expressed relief that the event has not witnessed another Yalta agreement and thus a looming danger for smaller countries has been averted in Europe.

Finnish fears about a would-be re-emergence of spheres of interest in Europe came up in unusually explixit terms in a podium discussion this week hosted by the Finnish Foreign Ministry at the Finland Forum event in Pori, western Finland. Minister for Foreign Trade Kai Mykkanen said there had been perhaps fears about ”a new Yalta where spheres of interest could be harshly distributed, but now it looks more like business as usual”, Mykkanen said. He referred to the 1945 meeting of the World War Two victors in Yalta for the purpose of discussing Europe’s postwar reorganization.

”There could have been more dangerous elements in the meeting,” Mykkanen said, ”like in January we feared that the world could end up in a trade war through the U.S.-China polarization, but that did not happen.”..

Finnnish Foreign Minister Timo Soini assured the audience that ”great powers do not agree on matters over the heads of small countries”.

Soini said it was important that Russian President Vladimir Putin and U.S. President Donald Trump met, and that they talked long. ”Perhaps it went fairly satisfactorily. Expectations are naturally high in those kind of first encounters and it would have been deplorable, if it had failed.”

”We live in such a world that it is in the interest of small countries like Finland that the great powers talk,” Soini said. He added that multilateral and rule-based international cooperation is important to small countries. Läs artikel

Nordområdene er først og fremst et maritimt operasjonsteater for russerne. Russland har fire militærdistrikter, men i tillegg ble en ny Arktisk kommando opprettet i 2014. Denne kommandoen er underlagt Nordflåten og altså ledet av en admiral – ikke en general.

Alle de russiske styrkene i nord, også bakke- og luftstyrker, er underlagt Nordflåten.

Nordflåtens viktigste oppgave er å sikre og opprettholde Russlands strategiske kjernefysiske andreslagskapasitet, altså evnen til å avskrekke et kjernefysisk angrep på Russland. Denne ivaretas av store atomdrevne ubåter med interkontinentale ballistiske missiler. De aller fleste tilhører Nordflåten.

Disse ubåtene kan ha inntil 200 atomstridsladninger om bord. Dette er Russlands livsforsikring. Admiralen i nord vil neppe gjøre noe som kan svekke evnen til å beskytte disse ubåtene. Det vil også være usedvanlig dumt av Norge å foreta seg noe som kan true dem.

Russland har små bakkestyrker i nord, bare tre brigader. Om en krig skulle bryte ut i Øst-Europa er den russiske hæren for svak til at store bakkestyrker kan flyttes nordover. En krig her nord vil i hovedsak utkjempes av de styrkene som står der i utgangspunktet. Dette betyr at Russland ikke har kapasitet til å erobre og okkupere store landområder i Norden. Läs artikel

Turkey has agreed to pay $2.5 billion to acquire Russia’s most advanced missile defense system, a senior Turkish official said, in a deal that signals a turn away from the NATO military alliance that has anchored Turkey to the West for more than six decades.

The preliminary agreement sees Turkey receiving two S-400 missile batteries from Russia within the next year, and then producing another two inside Turkey, according to the Turkish official, who asked not to be named because of the sensitivity of the matter. A spokesman for Russia’s arms-export company Rosoboronexport OJSC said he couldn’t immediately comment on details of a deal with Turkey…

The Russian system would not be compatible with other NATO defense systems, but also wouldn’t be subject to the same constraints imposed by the alliance, which prevents Turkey from deploying such systems on the Armenian border, Aegean coast or Greek border, the official said. The Russian deal would allow Turkey to deploy the missile defense systems anywhere in the country, the official said. The partnership could boost Turkey’s defense industry and serves the nation’s goal of diversifying arms suppliers. Läs artikel

…Min ”fiendes fiende är min vän” är ett uttryck som skulle kunna användas om relationen mellan Ryssland och Kina. I slutet av juli genomför de båda ländernas mariner en militärövning. Det är inte första gången men det är första gången länderna övar i Östersjön. Samarbetet påverkar även Sverige. Nyligen uttalade Säpo-chefen Anders Thornberg att Ryssland och Kina är de främmande makter som spionerar mest på Sverige. Ett militärt samarbete länderna emellan är inget som gynnar oss…

De båda stormakterna har gemensamma mål: Både vill balansera USA:s makt och skapa en multipolär värld och är inte intresserade av västligt tal om yttrandefrihet och mänskliga rättigheter. Ekonomiskt har Rysslands beroende av Kina ökat som en konsekvens av EU:s och USA:s sanktioner efter annekteringen av Krim och Rysslands deltagande i striderna i östra Ukraina. Det är dock ett förhållande som haltar betänkligt. Inom en snar framtid kommer det att gå tio kineser på varje ryss. Kina är världens tredje största ekonomiska stormakt efter USA och EU, Ryssland ligger på en 11:e plats efter bland annat Italien och Kanada. Rysk ekonomi har stagnerat sedan 2012 och är ensidigt beroende av olja och gas. Kina är världens största producent, har diversifierad ekonomi och en stadig BNP-tillväxt…

Från Kinas perspektiv är Ryssland användbar som en militär partner. Kina har på senare år uppvisat ett mer beteende gentemot Taiwan och grannländerna i sydkinesiska sjön. Likväl verkar det kinesiska ledarskapet se med skepsis på den ryska annekteringen av Krim och intåget i Ukraina. Ett sådant hastigt och irrationellt agerande passar inte med den kinesiska modellen som innebär att bygga sin ekonomiska och militära stormaktsstatus på lång sikt. Läs artikel