Länkar

Regeringen (Venstre, Liberal Alliance og Det Konservative Folkeparti), Socialdemokratiet, Dansk Folkeparti og Radikale Venstre er blevet enige om en ny seksårig aftale for Forsvaret…

”I Dansk Folkeparti glæder vi os over et styrket forsvar med mere fokus på Danmark og det danske nærområde. Vi er især glade for, at værnepligten er styrket med et større antal værnepligtige og længere værnepligtstid for mange af soldaterne. Værnepligtsuddannelsen får nu større betydning og man vil som noget nyt bruge værnepligtige i mobiliserings- enheder i den nye brigade. Det er et stort skridt i den rigtige retning”, siger forsvarsordfører for Dansk Folkeparti”, Marie Krarup. Läs artikel

Med det nye forsvarsforlig genopstår det klassiske mobiliseringsforsvar sammen med en reserve på 1.000 mand. Sammenlangt skal Forsvaret kunne mobilisere 20.000 mand ud over den nye professionelle brigade på 4.000 mand.

Efter 14 år i mølposen genopstår det klassiske mobiliseringsforsvar, som vi kendte det fra Den Kolde Krig. Mobiliseringsforsvaret indgår som en del af totalforsvarskonceptet og står beskrevet i det nye forsvarsforlig, som blev præsenteret i Forsvarsminisiteriet kl. 12.00 søndag. Mobiliseringsstyrken kommer til at sammenlagt at tælle 20.000 mand plus den nyoprettede brigade med bestående 4.000 mand i en stående styrke…

Med forsvarsforliget bevares og styrkes værnepligten, og antallet af værnepligtige øges med op til 500 personer om året til sammenlagt 4.500 mand. Værnepligten forbliver fortsat på fire måneder, men af dem får 315 hvert år mulighed for at aftjene værnepligt i otte måneder ved bl.a. Den Kongelige Livgarde. Regimentet får derudover et fjerde vagthold, som skal indgå i det nationale beredskab og kunne indsættes til støtte for politiet i København med kort varsel i tilfælde af terror. Läs artikel

Sannolikhetsläran är en kraftfull vetenskap, som framför allt kan belysa återkommande händelser. Men för krig passar den dåligt. Sannolikhetsresonemang är olämpliga i försvarsplaneringen, och därmed också för säkerhetspolitiska beslut. Jag menar därför att Anders Brännström har rätt, skriver Lars Ingelstam, bland annat tek dr i matematik…

Att allvarliga beslut om säkerhet och försvarskostnader baseras på ”gissningar om sannolikhet” är allvarligt av flera skäl. Ett sådant är att de frestar till ett schackrande med begrepp som saknar innehåll. De båda i dessa dagar omstridda formuleringarna (”kan inte uteslutas”, ”osannolikt”) är som teoretiska påståenden logiskt likvärdiga, men också tomma på empiriskt innehåll. Tydligen har Försvarsberedningen, trots detta, ”i veckor förhandlat om dem” vilket – harmset men något dumdristigt – offentligt avslöjats av KD:s Mikael Oskarsson. Ännu allvarligare är två andra konsekvenser: bristen på långsiktighet och behovet av fiendebilder…

Vid ett välbesökt seminarium i Riksdagshuset under 2017, organiserat av Folk och Försvar tillsammans med KD, föreläste generalmajor Karlis Neretnieks (ledamot av Krigsvetenskapsakademin, dessutom författare till KD:s säkerhetspolitiska program). I ett mönstergillt klart och välformulerat föredrag på 12 minuter förklarade generalen i detalj hur Ryssland på mindre än 12 timmar skulle kunna skaffa sig militär kontroll över Gotland och huvuddelen av Sydsverige, utan att den svenska Försvarsmakten skulle kunna göra något som helst åt det. Detta hälsades inte, som man skulle tro, med skrämd tystnad, utan med rungande applåder. En stund senare fick samme general möjligheten att argumentera för 50 procent högre anslag till Försvarsmakten, och då blev bifallet om möjligt ändå större.

Det är legitimt att argumentera för ett starkt försvar, men det är både olämpligt och kontraproduktivt att detta sker genom ensidiga och överdrivna fiendebilder. Sådana skapar oro snarare än beslutsamhet i befolkningen, splittrar opinionen och försämrar de allmänpolitiska relationerna till våra grannländer, särskilt Ryssland..

Försvarssektorn, från försvarsministern och nedåt, förpliktar sig att inte lägga sig i utrikespolitiken, särskilt gentemot Ryssland. Våra relationer dit är svåra nog ändå, och måste innefatta diplomati, handel, kultur, utbildning, turism, vänorter och mycket annat, plus i dagsläget EU:s sanktioner och hur vi ska förhålla oss till en bekymmersam utveckling av mänskliga rättigheter. Allt detta blir svårare om Försvarssektorn anser sig tvungen att i ett allt högre tonläge framställa Ryssland som allmänt opålitligt och en hotfull fiende. Bättre då göra som Finland: inte mucka gräl i onödan, tänka och handla beslutsamt, föra samtal och söka samarbete. Läs artikel

Att Sauli Niinistö gick in för en valmansförening visade sig vara ett smart drag, säger Markku Jokisipilä, som leder centret för riksdagsforskning. – Om jag varit hans motkandidat skulle jag har blivit hispig redan av mängden väljarkort har samlade i fjol.

– Det är historiskt med det första direkta folkval där det bara behövs en omgång. Det innebär att Niinistö har ett starkt stöd för det han bestämmer sig att göra de följande sex åren, säger Markku Jokisipilä.

Att det blev så stod klart så gott som efter att förhandsrösterna kommit in. Man kan säga att valvakan tog slut snabbt – klockan var före halv nio när tvåan, Pekka Haavisto, erkände att Niinistö ser ut att vinna i det första valet.

Sauli Niinistös försprång har byggts upp med en medvetenhet om att han är inte bara Samlingspartisters favorit, han verkar i opinionsmätningarna också ha varit den mest populära kandidaten bland traditionella SFP-, SDP- och Centerväljare.

Den största enskilda orsaken till de socialdemokratiska väljarnas fäbless är belåtenheten med Niinistös traditionella utrikes- och säkerhetspolitiska linje, som är mer avvaktande till Nato än Samlingspartiet som parti. Det här konstaterade också SDP:s egen kandidat, Tuula Haatainen. Jokisipilä ser ändå vänsterns sammanlagda resultat som anmärkningsvärt lågt med tanke på vilken partiprofil SDP haft förr.

– Utrikespolitiken var socialdemokraternas stora styrka förr.

– Tuula Haatainen har försökt utvidga presidentens roll på ett sätt som passar i på Tarja Halonens syn på världen, medan Niinistö byggt på en annan tradition av gamla säkerhetspolitiska teman – och dessa teman har varit dominerande under de senaste åren, säger Mikko Majander, som leder tankesmedjan Kalevi Sorsa-fonden.

Kombinationen av den traditionella säkerhetspolitiken, synliga världsledare och en Sauli Niinistö som intagit mittenfåran har tagit ut utmanarna. I samma veva har Niinistö tillskrivits en roll som ser starkare ut trots att presidentens befogenheter är samma som förr – och det är inte enbart han som påverkat det, menar Majander.

– Våra senaste statsministrar har inte tagit en stor utrikespolitisk roll, och de har lämnat utrymme för Niinistö, säger Majander och tillägger att detta, i kombination med det inbitna suktandet efter en president som landsfader bland även Centerväljare, bidragit till fenomenet. Läs artikel

SFP:s presidentkandidat Nils Torvalds medger att han är besviken över sitt resultat i presidentvalet. Torvalds får 1,5 procent av rösterna.

– Nu måste jag ärligt säga att det betydligt mindre än jag hade räknat med. Mitt resultat är inte särskilt stort och det är störande…

SFP:s partiordförande Anna-Maja Henriksson medger även hon att resultatet svider en aning.

– Vi hade nog siktat på lite mera.

I samma andetag vill Henriksson tacka Torvalds för en fin kampanj.

– Nils Torvalds har lyft katten på bordet i och med Natofrågan. Han har också försökt lyfta fram andra teman. Utan SFP hade valet aldrig blivit så analytiskt som det blev. Läs artikel

Det tog bara ett halvt andetag efter IS reträtt till att kurderna – som bekämpat IS i flera år – själva blev de som ska fördrivas. Nu bombar Turkiet kurder med amerikanska stridsplan, och kurder försvarar sig med amerikanska vapen. Europa och Nato ser tyst och oroligt på…

Kurderna å sin sida, får återigen se sig offrade för USA:s större utrikespolitiska intressen. Precis som de syriska rebeller som från början fick stöd och vapen av CIA, bara för att en dag finna att ingen svarade i telefon när de ringde, och att de var helt lämnade åt sitt öde. Kurderna får nu i samma anda en bekräftelse på att de är användbara när det gäller, men att de inte särskilt viktiga för någon av de större spelarna i Mellanöstern.

USA står sig självt närmast, och det som är viktigare att bevara är USA:s relation till Turkiet, som är en strategiskt placerad allierad för allt amerikaner vill göra i hela Mellanöstern. En amerikansk flygbas i sydöstra Turkiet är värd mer än alla kurder i världen. USA är livsfarligt att ha som allierad för minoriteter, eftersom tyngre intressen förr eller senare gör sig påminda…

Att slänga ut Turkiet ur Nato – vilket flera amerikanska senatorer har önskat – går inte heller att göra i en handvändning, eftersom Putin väntar med öppna armar och gnuggar händer inför precis en sån utveckling hemma i Moskva. Därifrån kom inte heller mer än en mycket svag protest mot att Turkiet gav sig in i Syrien. Det förefaller mer troligt att ryssarna, som inte har något intresse av kurder, har gett sitt tysta godkännande.Nato:s vice generalsekreterare fick i samma anda ur sig ett svagt uttalande i veckan som mumlade om att det vore bra om Turkiet kunde uppträda ”balanserat”. Därmed duckar alltså både försvarspakten och USA inför det faktum att en Nato-medlem ger sig in i Syrien på eget bevåg, på obestämd tid och för egna intressen. Läs artikel

…Den sammantagna bedömningen är att ett fördjupat samarbete ökar kvalitet, interoperabilitet och operativ effekt hos bägge länderna med relativt små medel. Samarbetet ökar handlingsfrihet att agera tillsammans och höjer tröskeln för incidenter och angrepp vilket i sin tur bidrar till ökad stabilitet i vårt närområde.

– Det finsk– svenska samarbetet ska bygga förmåga att kunna agera tillsammans. Finland och Sverige skapar förutsättningar för samarbete även bortom fredstid om den politiska viljan, säger överstelöjtnant Leif Torin-Carlsson som är ansvarig från svensk sida för arbetsgruppen som ska föra arbetet framåt…

Framöver kommer fokus kommer att ligga på aktiviteter som ökar den gemensamma operativa effekten och förmåga att genomföra operationer tillsammans där finska och svenska marin-, flyg- och arméenheter kan samarbeta. Personalutbytet med utbytes- och samverkansofficerare på olika ledningsnivåer och förband kommer att fortsätta i syfte att öka förståelsen för varandra och bygga förtroende. Läs pressmeddelande

…Sverigedemokraterna har ända sedan vi kom in riksdagen 2010 lagt fram förslag om att återuppta utbildningen av amfibieförband i Fårösund samt att skapa en komplett mekaniserad brigad för Gotlands försvar.

Vid en konflikt så kommer det vara mycket svårt att få fram förstärkningar till Gotland. Det innebär att förband och materiel avsedda för försvaret av Gotland bör var baserade på ön.

En angripare som försöker att etablera sig på Gotland kommer näppeligen att göra ett halvdant försök. Tvärtom kommer det i så fall vara ett kraftfullt och överraskande genomförande. Då krävs att tröskeleffekten som ska få angriparen att avstå likaså är hög och kraftfull. Det finns ett antal nyckelkomponenter för att nå en hög tröskeleffekt:

JAS 39 Gripen med modern beväpning, robotluftvärn på korvetterna, ubåtsjakt, minröjning, komplett brigadförmåga med bland annat artilleri och brigadluftvärn, amfibieförband inklusive rörlig kustrobot är exempel på avgörande delar av ett trovärdigt försvarssystem. Läs artikel

…Proliferation of weapons of mass destruction to terrorists and other non-state actors has been an international concern for some years, as expressed in UN Security Council resolution 1540. Yet, today we are faced with the very real and serious threat of chemical weapons in the hands of a terrorist group that has demonstrated a total disregard to common decency and a will to commit and encourage atrocities against innocent civilians.

So far, chemical weapons attacks in Syria and Iraq have largely been committed with impunity. As far as Syria is concerned – despite general agreement on the importance of accountability – a number of earnest attempts to move forward have been thwarted. The repeated use of veto powers in the UN Security Council to prevent moves towards accountability for chemical weapons use in Syria is highly regrettable. Läs talet

Vi har tidigare på den här sajten kommenterat kriget i norra Syrien och hur Sverige genom deltagandet i den USA-ledda koalitionen mot Isil indirekt är en del av kriget.

Här  lägger vi ut en artikel av Patrick Cockburn som i The Independent analyserar upptrappningen av kriget: