Länkar

Finska YLE har nyligen uppmärksammat utgivningen av en kontroversiell bok om Finlands president Sauli Niinistö, av journalisterna Matti Mörttinen och Lauri Nurmi, Mäntyniemen Herra (Herren på Talludden). Vi återger nedan ett avsnitt ur YLE-reportaget.

[…] Boken ger också en detaljerad bild av den maktkamp om utrikespolitiken som pågick mellan presidenten och regeringen 2014 och 2015 efter Rysslands annektering av Krim.

I mars 2014 hade statsminister Jyrki Katainen deltagit vid ett EU-toppmöte där man fastslagit att EU-länderna fryser alla bilaterala möten med Ryssland. Enligt den dåvarande utrikesministern Erkki Tuomioja ska Niinistö ha varit ytterst upprörd och under ett möte med regeringens utrikes- och säkerhetspolitiska utskott ha konstaterat att “EU inte kan hindra mig från att hålla kontakt med eller träffa Putin”.

Våren 2015 ville Niinistö bjuda in den ryska dumans talman Sergei Naryskin och fem andra ryska politiker för att högtidlighålla 40-årsdagen efter den europeiska samarbets- och säkerhetskonferensen i Helsingfors 1975.

Utrikesminister Timo Soini och finansminister Alexander Stubb motsatte sig besöken och frågan måste behandlas under tre uppslitande möten mellan presidenten och regeringen. När beslutet att inte bjuda in ryssarna hade fattats uppfattade Ryssland det som fientligt och kallade Finlands ambassadör Hannu Himanen till ett samtal. […]

Enligt boken har Niinistö också använt det statsägda energibolaget Fortum som en spelbricka i Rysslandspolitiken. Sommaren 2015 var Fennovoimas kärnkraftsprojekt i motvind. Projektet var av största vikt för det ryska statliga kärnkraftsbolaget Rosatom, som ser det som ett visitkort i väst. Riksdagen hade bestämt att det inhemska ägandet måste uppgå till 60 procent och i juli 2015 såg det ut som om målet inte gick att nå. Då ska Niinistö ha blandat sig i och sett till att Fortum ändrade sig och gick med i projektet. – Niinistö gjorde klart för statsminister Juha Sipilä att Rysslands och Finlands goda relationer står på spel om Fennovoimaprojektet inte blir av, säger en av bokens författare Lauri Nurmi. Läs artikel

Foreign Minister Heiko Maas talks to the “Rhein-Neckar-Zeitung” about the new world order, transatlantic relations, Iran, refugee policy, as well as German-Turkish relations.

Minister, there are more and more crises and wars. Traditional alliances are being challenged. How dangerous is that?

There are no certainties any more. So much is going on. Decades-old partnerships have become fragile and proven agreements are being called into question. That presents very special challenges for foreign policy.

Wouldn’t that be the time for the UN to play a proactive role?

The key to resolving political conflicts lies with the United Nations, and the UN Security Council in particular. Many conflicts can only be resolved effectively there. That’s not easy, especially at a time when multilateralism is under great pressure because many people, particularly populists, are proclaiming a return to the nation-state. What’s more, at the very time when they are needed so urgently, the United Nations and the European Union are preoccupied to a certain extent with their own problems. […]

Shouldn’t Europe finally take on more responsibility itself?

Yes, in future we Europeans will have to look out for ourselves more. We’re working on it. The European Union has to finally get itself ready for a common foreign policy. The principle of unanimity in line with which the European Union makes its foreign policy decisions renders us incapable of taking action on many issues. We’re in the process of transforming the European Union into a genuine security and defence union. We remain convinced that we need more and not less Europe at this time. Läs intervjun

Dersom Norge ikke lenger kan være sikre på at USA vil komme oss til unnsetning når vi trenger det, må alle planer legges om. Paradokset er at det trolig bare er i en slik situasjon – hvor Nato-landenes gjensidige forpliktelser oppløses – at fremtidige regjeringer kommer til å bevilge så mye penger at vi når Nato-målsetningen om å bruke to prosent av BNP på forsvar. Vi kommer i så fall til å gjøre det av egeninteresse, og ikke for å oppfylle forpliktelser i en sviktende allianse.

Foreløpig trøster de fleste seg med at Donald Trump snakker med minst to tunger og at den amerikanske administrasjonen fortsatt er bunnsolid for Nato. Vi må ganske sikkert begynne å tenke på alternativer til vår sterke allianse med USA. Läs artikel

Kan vi stole på Donald Trump? Svaret er like provoserende som det er selvfølgelig. For svaret er nei. […]

Erkjennelsen er brutal. Og den har kommet gradvis. Den som først satte ord på denne erkjennelsen av ledende politikere var den tyske forbundskansleren Angela Merkel. Det var i juni for et år siden, etter deres første møte, da Trump var på sin første Europa-turne som president. Det var da han nettopp hadde møtt sine kolleger i Nato, og et samlet Europa måtte hale og dra i Trump for å få USAs president til selv å formulere alliansens sentrale dogme, at han støttet solidaritets-paragrafen, paragraf fem, om at et angrep på én er et angrep på alle. […]

Tidligere statssekretær i UD, og generalsekretær Jens Stoltenbergs stabssjef i NATO fra 2015 til 2017, Torgeir Larsen, oppsummerer Trumps holdning til sikkerhetsspørsmål på denne måten i en melding på Facebook:

«Felles vestlig sikkerhet uten felles verdifundament vil reduseres til et rent bytteforhold. I reneste form en ny slags vasallstat og leiehærvesen.» […]

Kan vi stole på Trump? Kanskje, hvis du gjør en avtale der du «pay up front» – legger penga på bordet. Og kjøper amerikansk sikkerhet som fra en leiehær.

Men så; kanskje ikke. Läs artikel

Bakgrunnen er at forsvarsminister Frank Bakke-Jensen (H) forrige uke sa til Klassekampen at Russlands president Vladimir Putin må gjøre seg fortjent til det, om han skal bli invitert til å delta på 75-årsmarkeringen for den sovjetiske frigjøringen.

– Norge er et lite land. Vi er ikke litt for folkeretten, vi er helt for folkeretten. Ansvaret for å vise at Russland tar folkeretten på alvor, ligger hos Vladimir Putin, sa han.[…]

«Uttalelsene viser nok en gang at den norske side ikke er klar til å revitalisere de bilaterale forhold og gir til og med rom for en videre forverring, hvis man bedømmer etter overlegen tone i ordbruk som ministeren tillot seg», skriv presseattaché́ Olga Kiriak ved den russiske ambassaden i en epost til Klassekampen. Läs artikel

Majority of Finns would not like Finland to join NATO even after a presidential recommendation to support such a move, a fresh poll commissioned by news agency Lannen Media said on Sunday.

The poll indicated that an application to join NATO would attain a 35 percent support, if backed publicly by the president. A half of the nation remains opposed. Finnish supporters of a would-be NATO membership have said earlier the backing of joining NATO would be essentially higher, if the president would endorse it. […]

President Sauli Niinisto has said NATO is ”an open possibility,” but would need a referendum.

Leading Finnish politicians have said they trust that Sweden would not go alone and apply for NATO membership. Läs artikel

Den påstått humanitära interventionen i Libyen 2011 har varken lett till fred eller demokrati, utan till blodigt kaos. Det erkänns i dag av de flesta, utom de västmakter som övertolkade ett FN-beslut om flygförbudszon, som klartecken till militärattack (som även Sverige medverkade i).

En som nu offentligt redovisar sin ”ågren” är folkrättsjuristen Richard Falk som i egenskap av medlem i den Oberoende Internationella kommissionen om Kosovo, påverkad av massakern i Srebrenica, myntade begreppet ”olagligt, men legitimt”, ett begrepp som öppnat slussarna för militärinterventioner utan folkrättsligt stöd. Nu gör han avbön och erkänner att han blir sömnlös när han inser att han skapat ett ”Sesam öppna dig för brott mot FN-stadgan” (Third World Resurgence nr 328).

Inrikespolitiskt brukar det anses självklart att ingen någonsin får ta lagen i egna händer, hur behjärtansvärt ändamålet än kan tyckas. FN-stadgan bygger på den rättsprincipen. Men internationellt tas lagen allt oftare i egna händer (Syrien, Ukraina), reellt av maktpolitiska skäl, men rättfärdigat av Falks ödesdigra formulering.

Fler än upphovsmannen borde drabbas av eftertankens kranka blekhet, om inte drömmen om en folkrättsbaserad värld skall kollapsa helt. Läs artikel

En tredjedel av finländarna stöder ett medlemskap i Nato, om president Sauli Niinistö skulle föreslå ett sådant.

Iran fired a short range anti-ship missile last week as part of the short notice naval exercise it held near the Strait of Hormuz, according to two U.S. officials. Earlier this week the top U.S. commander in the Middle East said the Iranian naval exercise was intended to send a message to the U.S. about the resumption of economic sanctions against Iran.

According to a U.S. official an anti-ship version of the Fatah-110 short range ballistic missile was fired from land in the vicinity of the Strait of Hormuz and landed in the waters of the Persian Gulf. The Fatah-110 missile has a maximum range of 125 miles. […]

About 75 small boats participated in the exercise practicing ”swarm” maneuvers that could be carried out against commercial or military warships transiting through the Strait of Hormuz. Between 20 to 30 percent of the world’s oil transits out of the Persian Gulf through the vital waterway. Läs artikel

Enligt en färsk opinionsundersökning vill 55,6 procent av tyskarna ha tillbaka värnplikten.

– Utgångspunkten är att säkerhetsläget har förändrats sedan 2011, då värnplikten pausades. Därför behövs en plikt igen. Hur den sedan utformas är vad vi nu bör diskutera, säger kristdemokraten Patrik Sensberg.[…]

Bland gräsrötterna finns ett starkt önskemål om att återgå till värnplikten, något som en färsk opinionsundersökning bekräftar, 55,6 procent av tyskarna vill ha tillbaka värnplikten. […]

Förslaget går ut på att man eventuellt, enligt svensk modell, ger försvaret en möjlighet att genom mönstring välja ut lämpliga kandidater till regelrätt militärtjänst. För att det inte ska bli orättvist skulle resten av årskullen sedan uppfylla sin tjänsteplikt i vård och omsorg och därmed lösa personalproblem som finns där. Kritikerna menar att det upplägget inte är möjligt, eftersom den tyska grundlagen förbjuder tvångsarbete, med ett undantag och det är just militärtjänstgöring.

Försvaret vill inte ha tillbaka en värnpliktsarmé. Man har precis avvecklat den utbildningsorganisation som behövs för en sådan och man är orolig att en återuppbyggnad skulle sluka alla pengar som nu är tänkta till mycket nödvändiga investeringar i materiel. Läs artikel