Press Briefing by Press Secretary Sarah Sanders, whitehouse.gov

Ambassadör Bolton:

Earlier today, Secretary of State Pompeo made a very important announcement regarding the President’s decision to terminate the 1955 Treaty of Amity with Iran — a treaty Iran made a mockery of with its support for terrorism, provocative ballistic missiles proliferation, and malign behavior throughout the Middle East. […]

In addition to the Treaty of Amity, I am announcing that the President has decided that the United States will withdraw from the Optional Protocol and Dispute Resolution to the Vienna Convention on Diplomatic Relations. This is in connection with a case brought by the so-called “State of Palestine,” naming the United States as a defendant, challenging our move of our embassy from Tel Aviv to Jerusalem.

I’d like to stress: The United States remains a party to the underlying Vienna Convention on Diplomatic Relations and we expect all other parties to abide by their international obligations under the Convention. Läs referatet från presskonferensen

USA’s forsvar kan ikke rekruttere nok: Fedme får skylden, dr.dk

Knap en tredjedel af de amerikanske unge er for tykke til at kunne blive optaget i forsvaret.

I sidste måned oplyste den amerikanske hær, at den i år ikke kommer til at tiltrække 76.500 nye rekrutter, som ellers var målsætningen for 2018. Der mangler 6500 soldater. Det er første gang siden 2005, at det ikke er lykkedes at leve op til målet.

Ifølge forsvarsministeriet er fedme en af de væsentligste grunde til, at hele 71 procent af amerikanere mellem 17 og 24 år ikke lever op til kravene for at trække i uniform.

– På grund af den høje andel af amerikanske unge, der er for overvægtige til at tjene, vil udfordringerne med rekruttering fortsætte, medmindre der bliver gjort tiltag for at tilskynde til en sund livsstil allerede som ung, lyder det i det nye studie.

Ud over fedme er narkomisbrug og manglende uddannelse også årsager til, at mange unge vil blive kasseret, hvis de søger ind i forsvaret. Läs artikel

Reports on the Death of Arms Controlhave Been Greatly Exaggerated, warontherocks.com

[…] Fortunately, the reports of the death of nuclear arms control are not only premature, they seem to miss the point. Arms control has been used to varying degrees of success for over 50 years. Even during the darkest days of the Cold War, Americans and Russians managed to continue strategic stability discussions (the late 1960s and the mid-1980s being good examples). Leaders in Washington and Moscow knew they had no other choice and understood the magnitude of what was at stake. That sober wisdom seems lost on today’s leaders, who have spent far more time on dangerous posturing and rhetoric than on productive discussions.

To be sure, previous methods of arms control, such as the intensive verification and counting systems of the Strategic Arms Reduction Treaty (START), might be less relevant today for some issues, but what is needed is an updated approach to arms control that accounts for today’s emerging technologies and threats, not a rejection of the concept entirely. Läs artikel

Finland genomför utvärderingsbesök i Ryssland, puolustusvoimat.fi

Finland gör, för ökad tillit och säkerhet i enlighet med Wienfördraget 2011, ett utvärderingsbesök i Ryssland den 9 – 11 oktober 2018. Utvärderingen sker inom ramen för det bilaterala avtalet mellan Finland och Ryssland gällande årliga extra utvärderingar.

Målsättningen för utvärderingsbesöket är att kunna konstatera riktigheten i de tidigare år 2018 inlämnade uppgifterna. Målet för utvärderingen är 61:e Marininfanteribrigaden i Sputnik. Läs pressmeddelande

Infanteri behövs, kkrva.se

Robin Häggblom

Det är intressant att från en finsk horisont notera hur väsensskild den svenska debatten rörande infanteri är. Mycket har redan sagts i den här debatten, men ett par punkter förtjänar ännu att lyftas fram.

Norrland är stort. Även om vi koncentrerar oss på det gamla Milo ÖN så har vi ett område om i runda tag 300×500 km, som innehåller synnerligen varierande terräng. Samtidigt är långt ifrån alla kvadratmetrar skapade lika, och jag vill därför ifrågasätta överste Henricssons påstående om att fienden väljer slagfältet.[…]

Vad är då lösningen? Det är att öka mängden förband genom relativt billiga förbandstyper såsom infanteri, samt att de få förband som finns måste ha en hög operativ och strategisk rörlighet, samt hög eldkraft och uthållighet. De måste också ha en mångsidighet som gör att de kan föra strid framgångsrikt i de olika typer av terräng som förekommer i Norrland. Eldkraften hos moderna infanterienheter ska inte underskattas, och precis som Fritzson konstaterar hjälper system såsom drönare på pluton- och kompaninivån tillsammans med moderna understödsvapen ytterligare. Läs artikel

Schrödinger’s Griffin, corporalfrisk.com

The JAS 39E Gripen is something of a paradox. It’s at the same time both a mature concept dating back to the late 80’s and a fighter so new the first deliveries aren’t planned until next year. […]

The whole concept behind the Gripen, the earlier A/B/C/D as well as the current E/F versions, is operations against a numerically superior peer-level enemy. This puts significant demands upon the ability to get the most out of every single aircraft, from the ground up. To begin with the aircrafts get a large number of flight hours during combat operations, thanks to the quick turnaround time. This is something the Swedish jets demonstrated to their Finnish hosts at exercise Ruska 2017 last autumn. The same exercise also demonstrated the ability of the Gripen to seamlessly fit into the Finnish air combat system. This is no surprise, as the development of the Finnish and Swedish air combat doctrines have been heavily influenced by each other, including dispersed basing and operations with limited support equipment. Läs artikel

Doktorsdisputation om infanteritaktikens utvecklingshistoria, maanpuolustuskorkeakoulu.fi

Överste i.a. Hannu Liimattas doktorsavhandling […] (Från utländska förebilder mot mer unika lösningar – Utvecklingen av infanteritaktiken under det självständiga Finlands fyra första decennier), som hör till det krigshistoriska vetenskapsområdet, granskas den 22 oktober 2018 kl. 12 vid Försvarshögskolan i Sandhamn. […]

Enligt doktorsdisputationen var målet för utvecklingen av den finländska krigskonsten att skapa metoder genom vilka en underlägsen försvarare kan klara av strider mot en materiellt och numerärt överlägsen fiende. Målet för utvecklingen av infanteritaktiken var en unik finländsk taktik. Med det avsågs att allmänna principer inom krigskonsten tillämpades på de speciella förhållandena i Finland. En framgångsrik taktik ansågs förutsätta framför allt eldkraft och mobilitet hos infanteriet. Läs hela sammanfattningen på svenska

Övningen Northern Coasts 18 ordnas i Finland 25.10 – 8.11.2018, merivoimat.fi

Finska marinen leder övningen Northern Coasts (NOCO18), som ordnas i Finland under tiden 25.10 – 8.11.2018. I övningen deltar ca 4000 personer och tiotals ytfartyg och luftfarkoster.

Målsättningen för övningen är att öva gemensamma marina och internationella operationer på enhets- och stabsnivå inom sjökrigföringens alla delområden samt att utveckla de multinationella truppernas interoperabilitet i synnerhet vid operationer i kustförhållanden.

För finländarna innebär den internationella övningen en utmärkt möjlighet att öva med större trupphelheter och prestationsförmågor i hemlandet och dess närhet. NOCO18 möjliggör även övningsverksamhet i enlighet med försvarsmaktens uppgifter bl.a. i fråga om att ta emot och lämna internationellt bistånd samt arrangemang gällande värdlandsstöd. Läs pressmeddelande

USA sender atomdrevet hangarskip til megaøvelse i Norge, nettavisen.no

USA har bestemt seg for å sette inn det atomdrevne hangarskipet USS Harry S. Truman i NATOs storøvelse Trident Juncture i Norge.

Det bekrefter den amerikanske admiralen James G. Foggo, som leder NATO-øvelsen.

Det atomdrevne hangarskipet USS Harry S. Truman er 333 meter langt og har rundt 60 fly og helikoptre om bord. Hangarskipet kommer til øvelsen sammen med en flåtegruppe med jagere og kryssere og om lag 6.000 soldater alt i alt. […]

Bekreftelsen på at flåtegruppen blir med, betyr at omfanget av militærøvelsen øker nok en gang. Totalt antall soldater ligger nå på rundt 50.000. Det er den største militærøvelsen som har vært gjennomført i Norge siden den kalde krigens slutt. Läs artikel

Oksanen: Bygg upp beredskapspolisen via värnplikten, helahalsingland.se

Polisen behöver förstärkas för att orka med påfrestningar. Beslutet att lägga ned beredskapspolisen var alldeles förhastat och präglat av prestige och kortsiktighet. […]

Sverige behöver en ny beredskapspolis som också kan vara deltidspolis på samma sätt som det finns deltidsbrandkårer. Den gamla beredskapspolisen var civilpliktiga poliser som fått fem veckors extrautbildning vid polishögskolan efter genomförd värnplikt. 2012 när resursen lades ned fanns 1500 beredskapspoliser. Det kan jämföras med att polisen totalt utgör idag cirka 20 000 personer.

Avsikten med Beredskapspolisen var att den skulle avlasta vid extraordinära händelser genom att ta hand bevakning, avspärrning och befolkningsskydd. Men Rikspolisstyrelsen tyckte inte att resursen behövdes och styrkan lades ned 2012. Vapnen förstördes. Att det var ett stort misstag inser nog de allra flesta idag. Läs artikel

 

Anskaffning av medelräckviddigt luftvärn, riksdagen.se

Motion av Allan Widman (L) m fl.

I skrivelse 2017/18:290 redovisar regeringen de överväganden och beslut som fattats inom ramen för anskaffningen av luftvärnssystemet Patriot. Skrivelsen utgör ett svar på riksdagens tidigare tillkännagivande om att anskaffningen skulle förankras i riksdagen.

Skrivelsen innehåller, trots omfattningen av anskaffningen, ingen ekonomisk redovisning överhuvudtaget. Det anges enbart att anskaffningen ryms inom det beställningsbemyndigande som riksdagen beslutat om på 78 miljarder kronor och att det även ryms inom planeringen för Försvarsmaktens anslag 1:3 på utgiftsområde 6.

Vad gäller de ökade kostnaderna för infrastruktur, drift och underhåll samt upprätthållande av systemets förmåga som uppstår efter 2021 och under systemets livslängd menar regeringen ska omhändertas genom omprioriteringar inom berörda anslag.

Vid större, långsiktiga och principiellt viktiga anskaffningar brukar regeringen göra en bedömning av materielens livscykelkostnad. Så skedde till exempel 2012 då beslut fattades om utveckling och anskaffning av JAS 39 Gripen E. En sådan livscykelkostnad underlättar riksdagens uppföljning av materielsystemen och ger också en uppfattning om hur stora omprioriteringar som kan behöva ske mellan de olika anslagen.Läs motionen