Försvunnen försvarslärdom från världskrigets dagar, Staffan Skott i Helahälsingland.se

Visste ni att det har funnits ett Gästriklands regemente? Och ett Härjedalens, ett Kopparbergs, ett Ångermanlands regemente. Ett Medelpads artilleriregemente. Till och med ett Stockholms regemente. Testa gärna detta på någon militärintresserad. Det blir höjda ögonbryn. Endast de mycket kunniga ler och säger Jaså, skrammelregementen.

Det officiella namnet var fördubblingsregemente och de sattes upp så fort som möjligt i början av andra världskriget, i anslutning till de vanliga regementena. Infanteriets nya nummer blev som modersregementets siffror plus 30, Gästriklands regemente blev I 44 eftersom Hälsinge regemente var I 14. Dalregementet I 13:s dubblering med namnet Kopparbergs regemente och förkortningen I 43. Fast det sturiga dalfolket sa Andra Dalregementet. (Alla svenska infanteriregementen inklusive skrammelregementena finns redovisade här)

Dessa kuriosa steg ur minnet när jag läste en påkostad volym med titeln “En svensk tiger”. Där förekommer skrammelregementena tillsammans med en omfattande redovisning av den imponerande, tidigare och senare aldrig skådade upprustning av det svenska försvaret som inleddes redan 1937. För att hålla Sverige utanför kriget. Läs artikel

Förlorar inte sömnen för Rysslands skull, försvarsminister Jussi Niinistö i Österbottens Tidning

Ryssland har stora och snabba väpnade styrkor så landet kan enligt försvarsminister Jussi Niinistö (Saml) utgöra ett militärt hot mot Finland om landet så vill. En sådan vilja har emellertid inte hittills gått att varsebli.

President Sauli Niinistö har varit oroad över de ökade krigsspekulationerna i medierna. Också minister Niinistö har observerat samma fenomen. Han anser att man bör tala om hot men att man inte borde ge sig hän åt att överdriva eller skrämmas.

– Inte håller det på att hända något så dramatiskt i vår närmiljö att det skulle vara anledning att förlora nattsömnen över, säger försvarsministern. Läs artikel

Anm Försvarsminister Jussi Niinistö tillhör partiet Sannfinländarna , ej Samlingspartiet som det felaktig står i artikeln.

Agerandet riskabelt för Väst, Carl Johan Ljungberg i Norrköpings Tidning

Sedan Ryssland intog Krim rasar ett opinionsmässigt skyttegravskrig. Visst är USA, Nato och EU oeniga på vissa punkter. Ändå får sanktionslinjen gott politiskt stöd och ledande politiker, medier och försvarsananalytiker talar med en tunga på ett sätt som annars sällan sker. Hur mycket av detta som är samordnat kan man fråga sig, men Putin kan väl hävda, att hans land möter en enad västlig front.

Är då det ryska agerande som anförs för sanktionerna så inhumant, så i självklar strid med allmän moral att detta samfällda gensvar med dess ganska ensidiga analys kan motiveras? Eller har Putin här trampat på en öm tå, en så omhuldad idé om hur man bör uppträda att de internationella protesterna tycks fullt logiska och felet enbart får ses som hans eget? Läs artikel

Skrämmande om EU-försvar, Karin Dahl , Kvinnor för fred i UNT

Karin Dahl från Kvinnor för fred tar upp en ibland försummad aspekt av EU-fördraget nämligen att verka för fred. Den delen av EU:s officiella mål är något som politiker brukar lyfta fram i högtidstal men som glöms bort (avsiktligt?) i praktisk EU-politik. Karin Dahl lyfter också fram FN-stadgan med dess inriktning på lösandet av konflikter med fredliga medel och våldsförbudet i artikel 2. Det är viktigt att ha i minnet FN-stadgans våldsförbud då några av våra politiker har som huvudlinje att lösa konflikter med militära medel.

Karin Dahl: I en artikel i UNT (10/8) föreslår Cecilia Wikström att ett gemensamt EU-försvar upprättas och att detta försvar bör bli en integrerad del av Nato. Hon motiverar sitt förslag med hotbilderna i vårt närområde och påpekar att gemensamma militära operationer skulle göra EU till ”en av världens starkaste aktörer”.

Cecilia Wikström, du glömmer bort att som svensk politiker och europaparlamentariker åligger det dig att arbeta för fred med fredliga medel. Sverige är liksom alla stater i EU medlem i FN och ska liksom EU ”lösa sina internationella tvister med fredliga medel på sådant sätt, att internationell fred och säkerhet samt rättvisan icke sättas i fara (FN:s stadga Kap. 1, artikel 2). Detta är huvudlinjen. Säkerhetsrådet kan besluta att vapenmakt ska användas i vissa definierade fall (Kap.7). Läs artikel

 

 

President Niinistö om det aktuella säkerhetsläget

Finlands president Sauli Niinistö har vid fler tillfällen yttrat sig om det aktuella säkerhetsläget i landets närområde. Han ser inga aktuella hot mot finskt territorium och tonar ned talet om krigsfaran. Hufvudstadsbladet har de senaste dagarna (12 resp. 13/8) återgett några av hans uttalanden.

Huvudstadsbladet 12 augustiNiinistö oroad över krigsspekulationer i medier

Sanningen måste fram, Olov Abrahamsson i NSD 13 augusti

I juli beslutade den rödgröna regeringen att tillsätta en utredning för att granska den svenska insatsen i Afghanistan 2002-2014. Senast 30 november 2016 ska ensamutredaren, tidigare S-riksdagsledamoten Tone Tingsgård, presentera sitt betänkande. Vi får hoppas att det blir en ordentlig och allsidig genomlysning – och inte en okritisk hyllning av Sveriges deltagande. Tingsgård var själv en del av beslutsmaskineriet. Hon måste våga ifrågasätta och granska även de ställningstaganden som hon själv gjorde i riksdagens försvarsutskott. Läs artikel

Osäkerhet ger ångest men krishot lugn, Östnyland 10 augusti

En nyhetsartikel i femdagarstidningen Östnyland, en sammanslagning i början av året av Borgåbladet och Östra Nyland, ger en god bild av hur freds- och säkerhetsfrågorna diskuteras i initierade kretsar i vårt östra grannland. Vid det fredsforum som refereras i artikeln talade de renommerade säkerhetspolitiska forskarna Pertti Joenniemi och Arto Nokkala. Båda rekommenderade ett mindre alarmistiskt tonläge än det som vanligen förekommer i propagandajournalistiken. Uttalade sig på forumet gjorde även ambassadör Jaakko Kalela, som under drygt tre decennier var kanslichef hos Republikens President och således närmaste medarbetare till fyra finska statschefer (Kekkonen, Koivisto Ahtisaari, Halonen), innan han år 2005 utsågs till sitt lands sändebud i Tallinn.

Artikeln i Östnyland:

Ett nytt kallt krig, en oberäknelig stor granne, återkommande provokationer och hotbilder påverkar finländarnas bild av tryggheten.Men har det lett till större osäkerhet och direkt ångest? Paradoxalt nog är det tvärtom påstår forskare.

Det skärpta säkerhetspolitiska läget har lett till att många känner större trygghet. Det är en paradox som bottnar i att människor har en tendens att känna sig otrygga inför svårbegripliga yttre hot. Temat om hur det skärpta säkerhetsläget påverkar tryggheten diskuterades vid årets Fredsforum i Lovisa. – Hot om militära attacker eller hot om invasion är så konkreta, att folk upplever dem som begripliga. Hoten ger tillbaka känslan av att världen inte är så svårbegriplig ändå. Och det är det svårbegripliga som är omöjligt att påverka som skapar ångest. Läs artikel.

Centerpartiet måste stå upp för öppenheten, ledare i Hallands Nyheter

Kommentar från utgivarna: Staffan Danielsson, tidigare ledamot av riksdagens försvarsutskott och EU-nämnd, hör till de centerpartister som har yrkat på svensk Nato-anslutning – han gjorde det till exempel i en artikel på Brännpunkt i våras (Svenska Dagbladet 24/5). Efter att ha förlorat sin riksdagsplats i valet 2014 är han nu tillbaka som riksdagsman.

Läs mer

Det dyraste kriget, Thage G Peterson i Aftonbladet 7 augusti

Thage G Peterson kräver korten på bordet om det svenska militära deltagandet i Afghanistan.

Afghanistan är ett av världens fattigaste länder med enorma brister i utbildning, sjukvård, hälsovård, kommunikationer, och ett av de mest korrupta i världen. Extremt hög barna- och mödradödlighet. Mer än vart fjärde afghanskt barn dör ­före sin femårsdag. Merparten av allt opium som produceras i världen kommer från Afghanistan. Miljoner outlösta och icke protokollförda minor gör den dystra bilden ännu dystrare.

Krig har nästan alltid rasat i Afghanistan men ingen utländsk makt har någonsin vunnit ett krig i Afghanistan. Här har Sverige deltagit i krig i över tolv år.

Det svenska krigsdeltagandet ska nu granskas och utvärderas. Regeringen tillsatte för en månad sedan (9 juli 2015) en offentlig utredning för detta uppdrag. Krav på en granskning och en vitbok hskrivelsenar bland många framförts av Svenska Afghanistankommittén, Föreningen Afghanistansolidaritet och av 2013 års socialdemokratiska partikongress. Läs artikel

Se även tidigare artiklar på denna sajt:  utredningen om Sveriges deltagande i kriget i Afghanistan och Sanningen om kriget måste fram.

 

 

 

Sanningen om kriget måste fram, Lars-Gunnar Liljestrand i NSD

Krav på utredningen om Sveriges deltagande i kriget i Afghanistan.

Ur artikeln: …

Svenska regeringar har framfört olika motiv för det militära deltagande: bygga demokrati, kvinnors rättigheter, flickskolor etc. Strateger på Försvarshögskolan har dock klart uttalat att det handlade om att kvalificera Sverige som partner till USA/Nato inför kommande internationella operationer. Utredningen har att gå till botten med detta. Svenska folket har rätt att veta sanningen om 13 års krig. Läs artikel.