Utrikesminister Margot Wallström om säkerhetspolitiska bedömningar i den kommande Arktisstrategin, riksdagen.se

Svar på fråga 2018/19:535 av Hans Wallmark (M) Säkerhetspolitiska bedömningar i den kommande Arktisstrategin

Hans Wallmark har frågat mig huruvida jag och regeringen avser göra säkerhetspolitiska bedömningar i vår kommande Arktisstrategi.

Jag delar uppfattningen att Arktis är en region som står inför stora utmaningar. Effekterna av den globala uppvärmningen och klimatförändringar är större i Arktis än någon annanstans. Det minskande istäcket i Norra ishavet innebär samtidigt att nya handelsvägar och nya områden för prospektering och utvinning av naturresurser öppnas upp, med stora risker för den känsliga arktiska miljön som följd. Ökade ekonomiska och strategiska intressen gör också att Arktis får en allt större politisk betydelse både för länderna i regionen och i närområdet.

Regeringen ser följaktligen ett behov av en förnyad Arktisstrategi. Som frågeställaren uppmärksammar aviserades detta i utrikesdeklarationen 2019. Vi inleder nu arbetet med att ta fram en sådan strategi och är för närvarande i färd med att precisera vilka sakområden som kommer ingå. Vi ser bland annat forskning om miljöaspekter och ökat arbete för skydd av känslig natur och av ekosystemen på land och till havs som särskilt viktiga frågor. Läs hela svaret

NATO trains for Russian invasion in Norway, cbsnews.com

For the first time in decades, the United States sent a carrier strike group north of the Arctic Circle to participate in the war games. […]

Bolstering the U.S. NATO presence in Norway is welcome news for Foreign Minister Ine Eriksen Soreide. ”What we saw was that NATO, over many years, had been engaged heavily, for instance, in Afghanistan,” she tells Martin. ”That’s a very important mission but we also saw that some of the, I would say core areas of, of NATO, the territorial defense… had not the same attention over the years.”

That changed last October when the 2018 Trident Juncture, a NATO joint-exercise aimed at repulsing an invasion of Norway, included the added firepower of the U.S. aircraft carrier Harry S. Truman and its escort vessels. It was the first time a U.S. carrier had operated above the Arctic Circle in nearly 30 years. The carrier strike group was part of a response force of 50,000 troops, 250 aircraft and 65 ships under the command of Admiral James Foggo. Trident Juncture was one of the largest NATO exercises since the Cold War and there was a reason for that says the admiral.  ”The message to Russia or anybody else that may want to challenge the alliance is think twice. You don’t want to mess with us.” Läs artikel

 

Trump raser. Alle andre skælver. Det er godt nyt for våbenindustrien, euroman.dk

Erik Holm

De kommende år vil europæiske NATO-lande skyde milliarder af euro efter kampfly, kampvogne og andet militært isenkram. Det sker efter flere års stagnation og massivt pres fra USA anført af Donald Trump. […]

Det amerikanske forsvarsministerium meddelte, at Danmark må købe op til 46 missiler af typen SM-2 til søværnets tre fregatter. Som en bokser uden arme har de avancerede skibe i flere år sejlet rundt uden den slagkraftige bevæbning, de oprindeligt er bygget til.

Missilerne kommer med et prisskilt på cirka 1,3 milliarder kroner, og fra 2022 vil de bidrage til NATO’s områdeforsvar og samtidig bringe Danmark op i ’den militære superliga’, som det hed i en artikel i Jyllands-Posten, mens missilerne stadig figurerede på ønskelisten. […]

Danmark er langt fra det eneste europæiske land, der bevæger sig i den retning. I februar sidste år blev det eksempelvis meldt ud fra præsidentpalæet i Paris, at det franske militærbudget stiger med 55 procent frem mod 2023. Den enorme pose penge skal bruges til nyt materiel og dække ind for stigende udgifter i forbindelse med internationale operationer og terror, kunne Financial Times rapportere. […]

Kritikere peger på, at NATO allerede bruger 12 gange mere på militæret end Rusland, der ofte fremhæves som den helt store trussel. Ved to procent af BNP vil det tyske militærbudget alene være lige så stort som Ruslands, og derudover peger flere på, at både NATO, Rusland og Kina råder over moderne atomvåben, der gør en stor, væbnet konflikt urealistisk – eller i det mindste hurtigt overstået.
Mange mener, at det i høj grad handler om nationale interesser, når USA råber op om stadig flere penge til militæret. Läs artikel

Något om Åland 2004, jagarchefen.blogspot.com

Säkerhetspolitiska förändringar kommer sällan som en blixt från klar himmel utan dessa förändringar sker ofta över en längre tid. Trots att dessa förändringar i den dagliga medierapportering kan te sig som att de uppstått ur tomma intet. En händelse som är intressant ur det perspektivet är den eventuella observationen av två ubåtar vid Åland under påsken 2004. Vilket för de flesta torde te sig något malplacerat, därutöver vid en tidpunkt som den säkerhetspolitiska situationen i Östersjöregionen skall ha varit som mest stabil, enligt den gängse ”bilden”. […]

Vad avser nation som velat uppnå en signaleffekt, kan det likväl varit en västlig nation men även Ryssland som agerat. Ur en västlig nations perspektiv kan de velat signalera att Östersjön nu är ett västligt innanhav gentemot Ryssland. Ur ett ryskt perspektiv kan man velat signalera, tro inte att Östersjön är ett västligt innanhav. Givetvis kan andra signaleffekter försökts uppnås med agerandet. Huruvida detta var fallet och att någon mottagare uppfattat ”signaleringen” torde aldrig framkomma. Dock utgör det en intressant historisk händelse, möjligen vid starten av den säkerhetspolitiska konflikt vi nu befinner oss mitt i. Läs blogginlägg

Bold Quest 19.1, puolustusvoimat.fi

Finland kommer att vara värdnation för Bold Quest 19,1 som hålls i april-maj 2019. Bold Quest 19,1 är en multinationell gemensam samverkansdemonstration och autentiseringshändelse som ägs och leds av Förenta staternas generalstab. […]

Bold Quest hae formellt kallats koalitionsförmågedemonstration och bedömning, där nationer, tjänster och program sammanför sina resurser för att förbättra interoperabilitet och informationsutbytet. Flera kommandoplatser, system och virtuella simulatorer kommer att delta i evenemanget utanför Finland via etablerade gemensamma och koalitionsdistribuerade nätverk.[…]

Målet för försvarsmaktens utvecklingsprogram för kommandosystem har varit att förbättra driftskompatibiliteten mellan nationella eldgivnings-, kommando-och ISR-system. Bold Quest är en möjlighet att bedöma och kontrollera den internationella driftskompatibiliteten i systemen.

Ett evenemang som anordnas i Finland ger försvarsmakten möjlighet att testa och praktisera principerna och utförandet av värdnationsstödet genom praktiska arrangemang för de trupper som anländer till Finland. […]

Har Finland något att saga till om gällande innehållet?

Den amerikanska generalstaben sponsorerar och leder Bold Quest planeringsprocessen. Varje deltagande land formulerar sina egna bedömningsmål utifrån sina egna behov.

Finland sätter sina egna nationella mål för Bold Quest. Som värdnation kommer Finland också att fatta beslut om verksamhet som äger rum inom dess territorium. De system som kommer till Finland kommer att genomgå en normal inträdesprocess som beaktar de villkor och begränsningar som fastställts av Finland. Läs  artikel

”Vad menas med bättre relation till Israel?”, svd.se

Georg Andrén, generalsekreterare Diakonia

När C, L, KD och M efterlyser en bättre relation med Israel behövs ett klargörande. Sverige måste försvara folkrätten och det utrymme som finns för att kritisera kränkningar av mänskliga rättigheter, oavsett vem som begår dem. Relationen med enskilda länder får inte gå före civilbefolkningens rätt till ett värdigt liv. […]

Att president Trump så tydligt ger efter för Israels ockupationspolitik bekräftar den inställning som omvärlden har haft till Mellanösternkonflikten under årtionden – samtidigt som man pratar om en självständig palestinsk stat vid sidan om Israel, den så kallade tvåstatslösningen, så accepterar man i praktiken en enstatslösning genom att normalisera annekteringar och utbyggnaden av bosättningar.

Det är inte bara destruktivt för palestinierna och för många israeler, det underminerar också folkrätten. Folkrätten styr exempelvis hur en ockupationsmakt ska förhålla sig till civilbefolkningen i det ockuperade territoriet. Många av dessa humanitära regler antogs av det internationella samfundet 1949 med andra världskrigets erfarenheter och alla krigets offer i färskt minne. Reglerna ligger till grund för det vi idag kallar krigsförbrytelser och är en del av svensk lag. Enligt folkrätten måste de stridande parterna i väpnade konflikter, inklusive under ockupation, skydda civilbefolkningen. Läs artikel

Gazprom beskylder Danmark for bevidst at forsinke Nord Stream 2, olfi.dk

I en pressemeddelelse retter det russiske selskab Gazprom en hård kritik af den danske regering for at trække tiden i forbindelse med selskabets ansøgning om at anlægge en ny gasledning gennem dansk farvand i Østersøen. Det skriver Politiken.

Danmark trækker tiden ud og udsætter det russiske gasselskab Gazprom for chikane i forbindelse med anlægningen af rørledningen Nord Stream 2, der skal transportere russisk gas via Østersøen til Tyskland og resten af Europa. Sådan lyder den umiddelbare konklusion ifølge Politiken i en pressemeddelelse, som Gazprom har sendt ud. Meldingen kommer, fordi Danmark efter flere års sagsbehandling for få uger siden har bedt selskabet om at udarbejde endnu en ansøgning ud over de to, der allerede behandles – og som efter to års sagsbehandling endnu ikke er afgjort. Det skriver dagbladet Politiken onsdag. Läs artikel

Trump Should Have Already Left NATO, nationalinterest.org

Ted Galen Carpenter

NATO was an institution to deal with the Cold War; it is obsolete for the conditions of the twenty-first century, and it has become a dangerous albatross around the neck of the American republic.

It would seem self-evident that wise leaders should always seek to maintain the maximum degree of flexibility and choice in foreign policy. Commitments and strategies that may make sense under one set of conditions can become obsolete and even counterproductive when circumstances change. Therefore, it is imprudent and potentially dangerous to lock one’s country into a set of rigid, long-term obligations.

Unfortunately, NATO is the premier example of a willingness—indeed eagerness—to violate that important principle. NATO was an institution to deal with the Cold War; it is not only obsolete for the conditions of the twenty-first century, it has become a dangerous albatross around the neck of the American republic. U.S. leaders continue going out of their way to limit America’s policy options in order to “reassure” a growing roster of European security dependents that the United States remains willing to incur any risk and pay any price to protect them, no matter how trivial and vulnerable they might be. That policy badly needs to change. Läs artikel

 

Nordiskt avtal om försörjningstrygghet, fmv.se

Signering av avtal om försörjningstrygghet inom försvarsmaterielområdetFoto: FMV

Ammunitionssamarbete kan bli det första konkreta resultatet av det ramverk som undertecknades vid det nordiska försvarsministermötet i veckan.

Vid ett nordiskt försvarsministermöte på Gotland inom ramen för Sveriges ordförandeskap i Nordefco undertecknade Sverige, Norge och Finland ett avtal om försörjningstrygghet och Danmark gjorde en avsiktsförklaring om att signera avtalet i ett senare skede.

Det är Försvarets materielverk som på regeringens uppdrag har förhandlat fram en överenskommelse om försörjningstrygghet mellan Finland, Norge och Sverige för försvarsområdet. Överenskommelsen är ett tillägg till det nordiska materielsamarbetsavtalet som signerades 2015.

–Jag är mycket glad över att vi har lyckats skapa det här ramverket för samarbete inom försörjningstrygghetsfrågor. Det kommer att bidra till ökad samordning mellan de nordiska länderna och skapar möjlighet till en effektivare resursanvändning under fredstid och i händelse av kris eller konflikt en stärkt uthållighet och säkrare lagerhållning, säger FMV:s generaldirektör Göran Mårtensson. Läs artikel

Finland i samtal om stridsflygplan, affarsliv.com

Finland står i begrepp att skaffa nya stridsflygplan. Det finska försvarsministeriet har haft inledande samtal med de fem tillverkare – däribland Saab – som gör upp om ordern. […]

Finland har begärt information om stridsflygplan från fyra västländer: Sverige (Gripen E), Storbritannien (Eurofighter), Frankrike (Rafale) och USA (F-35 och F-18). Den finländska projektledaren Lauri Puranen skriver på försvarsministeriets hemsida att det har hållits inledande samtal med de fem tillverkarna. Förhandlingarna hölls i Finland och varje företag fick en vecka på sig för att presentera sina respektive erbjudanden. Puranen vill i detta inledande skede av anskaffningsprocessen inte peka ut någon favorit.

Finland förväntas ta ett definitivt beslut år 2021, med första leverans 2025.

Saab hyser stora förhoppningar om att ta hem ordern. Under senare år har Sverige och Finland intensifierat försvarssamarbetet. Bägge länderna står utanför Nato och har att förhålla sig till den ökade ryska militära närvaron i Östersjöregionen. Läs artikel

Varje soldat är viktig att behålla, forsvarsmakten.se

Efter flera år av en nedåtgående trend för att delta i Hemvärnet visar nu allt fler ett intresse av att gå med i Hemvärnet. På Bohusbataljonen, även kallad 40:e hemvärnsbataljonen, jobbar man med flera olika förslag för att behålla dem som kommer in och även minska antalet som slutar för tidigt. […]

En av åtgärderna är att cheferna intervjuar de hemvärnssoldater som flaggat för att de vill avsluta sitt kontrakt. Detta för att försöka hitta andra lösningar så att de kan fortsätta vara delaktiga i Hemvärnet. Bland annat har man erbjudit dem som tillhör ett insatskompani att gå över till bevakningskompaniet. Många tycker dock att det är långt att åka, då kompaniet har sitt upptagningsområde i Dalsland.

– Jag har därför tagit beslut om att öka upptagningsområdet för bevakningskompaniet, så att det omfattar hela 40:e hemvärnsbataljonens upptagningsområde. Läs pressmeddelande

Det svensk-finska marina samarbetet stärks ytterligare, forsvarsmakten.se

2014 beslutades att den svenska och finska marinen ska vara redo att senast år 2023, vid behov kunna sätta samman en fullt fungerande gemensam sjöstyrka; Swedish Finnish Naval Task Group, SFNTG. Ambitionen är att SFNTG främst ska utföra uppdrag i det gemensamma närområdet i Östersjön. Det handlar bland annat om att tillsammans kunna genomföra skydd av sjöfart och sjöövervakningsuppgifter. För att leda styrkan finns en stab om cirka 25 personer, lika många från den finska som den svenska marinen. Vilka fartyg som ingår dimensioneras vid varje tillfälle beroende på vilken uppgift som behöver lösas. […]

Under den sista veckan i mars träffades flertalet medlemmar ur SFNTG-staben på Berga för att bland annat jobba med PUT-metoden (planering under tidspress), en bedömandemetod för att fatta snabba men så korrekta beslut som möjligt. Det är en svensk metod som tillsammans med andra metoder och modeller som SFNTG använder, ingår i den NATO-standard som både svenska och finska Försvarsmakten följer. Läs pressmeddelande