Joint Statement on Support for the JCPOA, regeringen.se

Det är för Sverige och övriga EU mycket viktigt att Iran inte lämnar kärnenergiöverenskommelsen JCPOA. Arbetet för att upprätthålla överenskommelsen leds av de s.k. E3-länderna (Tyskland, Storbritannien och Frankrike) och EU (genom dess utrikestjänst EEAS), som tillsammans med Kina, Ryssland och Iran är kvar som parter till JCPOA. JCPOA:s Joint Commission, som består av överenskommelsens parter, träffas i Wien idag den 28 juni under ledning av EU:s utrikestjänst.

Inför detta möte gör Sverige följande gemensamma uttalande med en grupp andra EU-länder:

Austria, Belgium, Finland, the Netherlands, Slovenia, Spain, Sweden attach the utmost importance to the preservation of the Joint Comprehensive Plan of Action (JCPoA), signed by Iran and unanimously endorsed by the UN Security Council, as a key instrument for the non-proliferation regime and a major contribution to stability in the region. Aware of the difficulties to implement the economic part of the agreement, we are working with France, Germany and the United Kingdom, as well as with the European External Action Service and the European Commission, to establish channels to facilitate legitimate trade and financial operations with Iran, one of the foremost of these initiatives being the establishment of Instrument in Support of Trade Exchanges (INSTEX). In that context, it is crucial for the Islamic Republic of Iran to abide by and fully respect the terms and provisions of the nuclear agreement. Läs  kommunikén

Inget genombrott vid möte om Iranavtalet, vt.se

Länderna som försöker rädda det döende internationella kärnenergiavtalet med Iran har träffats i Wien — men Iran är pessimistiskt efteråt.

Det var ett steg framåt, men det är fortfarande inte tillräckligt och uppnår inte Irans förväntningar, säger landets biträdande utrikesminister Abbas Araqchi. […]Medan mörka moln tornar upp sig i konflikten mellan USA och Iran träffades företrädare för de länder som ännu håller fast vid kärnenergiavtalet (JCPOA) från 2015 – Iran, Frankrike, Kina, Ryssland, Storbritannien och Tyskland. […]

Abbas Araqchi anser alltså att mötet inte kom fram till något genombrott. Han säger att Instex, den europeiska betalningsmekanism med Iran som skapats för att handel ska kunna fortgå, har börjat fungera – men att det ändå är otillräckligt eftersom de europeiska länderna inte köper iransk olja. Läs artikel

 

Sverige måste säga nej till kärnvapen nu! arbetet.se

Maj Britt Theorin

Kärnvapen är det enskilt största hotet mot mänskligheten.

Vid minst 25 tillfällen har vi varit en hårsmån från ett kärnvapenkrig, detta enligt Max Tegmark, professor i fysik vid MIT. […]

Den socialdemokratiska partikongressen 2017 beslöt följande: ”Efter år av stagnerande arbete för kärnvapennedrustning driver Sverige nu frågan om ett förbud mot kärnvapen. I år inleds viktiga förhandlingar om ett globalt förbud inom ramen för Förenta Nationerna. Som ett led i arbetet med att förbjuda kärnvapen globalt måste alla åtgärder övervägas. Såväl lagstiftning som kärnvapenfria zoner kan bli aktuella som ett sätt att implementera ett globalt kärnvapenförbud. Vårt mål är en kärnvapenfri värld.”

Detta beslut ärsjälvfallet bindande för en socialdemokratisk regering.

Den utredning av konsekvenserna av ett svenskt tillträde till konventionen om förbud mot kärnvapen som regeringen har tillsatt under våren är så bristfällig att den inte kan ligga till grund för ett regeringsbeslut.  Ett godtagande av utredningen vore ett brott mot och ett underkännande av mer än femtio års framgångsrik diplomati och nedrustningsarbete mot kärnvapen.

Regeringen bör under inga förhållanden agera så att det kan uppfattas som att Sverige tar avstånd från konventionen.

Det är utmärkt att Margot Wallström tagit initiativ till vidare aktioner inför nästa NPT-konferens.

En tidsplan för genomförande av de 13 punkterna för avskaffande av kärnvapen är nu nödvändig.

Därtill bör regeringen snabbt signera kärnvapenavtalet. En ratificering av riksdagen kan senare aktualiseras.Läs artikel

Ny multifunktionsradar ger lyft åt Försvarsmakten, forsvarsmakten.se

Från att med hjälp av en radar enbart kunna lokalisera indirekta eldenheter kommer Försvarsmakten inom en snar framtid att ha möjlighet att samtidigt identifiera även hot från luften. Utvecklingen för att kunna lokalisera fienden har därmed ökat. Med ny teknik kommer nya förmågor.

– Vi har ett nytt hot mot artilleriet och det är från luften i form av obemannade flygfarkoster (UAV). Vi måste kunna hitta dessa nya och dessutom väldigt små luftmål för att förhindra dem att verka inom vårt område. Det är något vi kommer kunna göra med den nya multifunktionsradarn, säger projektansvarig Mattias Hansson på Artilleriets stridsskola, A 9. Läs pressmeddelande

USA frir til NATO: Norge vil ikke delta i Iran-operasjon, vg.no

USAs ferske forsvarsminister Mark Esper kom til NATO onsdag for å søke støtte i konflikten med Iran. Men for Norge er det ikke aktuelt å delta i en militær styrke som kan trygge skipsfarten. […]

Forsvarsminister Frank Bakke-Jensen bekrefter overfor VG at det har vært samtaler med USA om situasjonen i området, etter at to oljetankere med norsk tilknytning er blitt angrepet de siste ukene.

– Er det aktuelt for Norge å delta sammen med USA for å sikre skipsfarten, eventuelt med militære styrker?

– Dert vil sitte langt inne for Norge å bruke militære styrker ute i verden for å forsvare norske økonomiske interesser. Så det er ikke aktuelt, sier Bakke-Jensen. Läs artikel

Trumps tollkrig utfordrer WTO, nupi.no

Arne Melchior, seniorforsker

Donald Trump skjeller ut handelsavtaler, truer med toll og har gått til handelskrig mot Kina. Blir Verdens handelsorganisasjon presidentens neste offer?

Under president Donald Trump har USA innført toll på importen fra Kina. Kineserne har svart med mottiltak, slik at vi i 2019 snakker om handelskrig mellom de to. Trump har også innført toll på importen av stål og aluminium fra nesten alle verdens land, han har truet med en tilsvarende toll for biler, ­og i mai 2019 truet han med toll for all import fra Mexico inntil de begrenser flyktningstrømmen til USA. Har Trump rett til å straffe andre land med toll? Og hva gjør det med verdensøkonomien? For å svare på dette, starter vi med å se på hvordan internasjonal handel og toll fungerer. Läs artikel

Finnish Air Force to participate in Ramstein Alloy 2019-2, ilmavoimat.fi

The Finnish Air Force will take part in Ramstein Alloy 2019-2 with two F/A-18 Hornet multi-role fighters from 25 to 27 June. […]

The objective of the Ramstein Alloy exercise series is to enhance the cooperation and interoperability of NATO member and partner nations’ Air Forces operating in the Baltic region. The training scenarios include missions such as the identification and escort of an aircraft suffering from communications loss (COMLOSS). […]

In addition to the Finnish F/A-18s, aircraft from the Air Forces of Sweden, Norway, the United Kingdom, Germany, Poland, Hungary and Spain, as well as an AWACS from the NATO E-3A Component, will fly in the exercise. Läs artikel

 

SD: Höjda anslag till försvaret ska ligga fast, dn.se

”Det är en ren skandal att regeringen vill pruta på Försvarsberedningens förslag om att stärka försvaret.” Den kritiken kommer från Sverigedemokraterna som kan göra gemensam sak med de borgerliga och driva igenom höjningarna i riksdagen mot regeringens vilja.

– Regeringen vill helt enkelt inte bygga upp en större säkerhet för Sverige. Det är mycket oroande och jag tycker det är en ren skandal att man inte ser till att Sverige har ett bra, starkt civilt och militärt försvar, säger Roger Richthoff som är SD:s ledamot i Försvarsberedningen.

– Regeringens nivåer kommer att innebära att man inte kan förnya de system som ska förnyas. Om man inte ger basutrustning till hemvärnet och de stridande förbanden så bibehålls inte förmågan utan den går ner, varnar Roger Richthoff som frågar:

– Är det luftvärnet till marinens korvetter som ska stryka på foten – då kan de ju inte skydda sig? Ska vi stryka artillerpjäser till arméns brigader? Radar och olika sensorer behöver förnyas. Är de de som ska bort? Då sänker vi ju också förmågan. Läs artikel

Stoltenberg advarer mot å trekke NATO inn i diskusjonene om Iran, aftenbladet.no

NATO-sjef Jens Stoltenberg tror spekulasjoner om et alliert nærvær i Hormuzstredet bare vil gjøre situasjonen enda mer spent.

– Det er en alvorlig situasjon. Men jeg tror det er viktig at man nå ikke bidrar til å øke spenningen ved å spekulere for mye. Det viktigste er at man prøver å finne en måte å få ned spenningen på, sier Stoltenberg til NTB.

Han forteller at situasjonen i Hormuzstredet og Omanbukta er blitt diskutert på flere NATO-møter den siste tida, og at han selv har snakket med både utenriksminister Mike Pompeo og tidligere forsvarsminister Patrick Shanahan om saken.[…]

Stoltenberg advarer mot å begynne å spekulere på om det kan bli aktuelt med et militært nærvær i området fra NATOs side.

– Nå må vi gjøre alt for å bidra til å få ned spenningen, for å få ned faren for en militær konflikt. Da tror jeg ikke tida er inne for å tenke høyt om et mulig NATO-nærvær. Det kan bare bidra til det motsatte, sier han. Läs artikel

Increasing cooperation between the EU and NATO

Answer given by Vice-President Mogherini on behalf of the European Commission (24.6.2019).

Increasing cooperation between the EU and NATO has been central to the Commission’s work on defence policy, as demonstrated by the statements by President Tusk, President Juncker and
Secretary-General Stoltenberg of 2016 and 2018.
Permanent Structured Cooperation (PESCO) is aimed at deepening defence cooperation between Member States of the European Union to help address long standing capability gaps which are recognised in both the EU and North Atlantic Treaty Organization (NATO). It will also be to the benefit of NATO as Member States own the capabilities and can make them available for NATO operations. PESCO has recognised the Capability Development Plan (CDP)1 as the basis for the identification of projects. The CDP itself is built taking into account the outcomes of the NATO Defence Planning Process.
Moreover, addressing NATO requirements is one of the key assessment criteria for the selection of PESCO projects and the need to avoid any unnecessary duplication with ongoing efforts is part of the assessment mechanism as well.

Regarding military mobility and in accordance with the EU Action Plan of March 20183 , the proposed actions linked to transport infrastructure aim to improve the movement of military forces within and beyond the EU. The work is based on the EU Military Requirements, which were approved by the Council in November 2018. These Requirements were developed in close cooperation at the EU level and in consultation with NATO as appropriate. Läs svaret

Europarådet för mänskliga rättigheter accepterar Ryssland igen, svenska.yle.fi

Europarådet är redo att acceptera Ryssland som fullvärdig medlem igen. Rådets parlamentariska församling har med klar majoritet röstat för att Ryssland återfår sin rösträtt som det förlorade efter ockupationen och annekteringen av Krim år 2014.

Ryssland svarade då med att frysa betalningen av sin medlemsavgift och med hotelser om att landet skulle lämna Europarådet. Det kunde i värsta fall ha inneburit att ryska medborgare inte kunde ha vänt sig till mänskorättsorganisationen med sina klagomål.

– Det skulle ha varit farligt att frånta miljoner människor deras rätt att vända sig till institutioner som värnar om deras rättigheter, konstaterade Frankrikes delegationschef Amelie de Montchalin efter beslutet i går kväll.

Ukraina motsatte sig högljutt beslutet, men 118 ledamöter röstade ändå för och endast 62 röstade emot förslaget medan tio ledamöter röstade blankt.Läs artikel

Ryskt spaningsflyg har landat på Ärna flygplats, svt.se

 Idag landade ett ryskt spaningsplan på Ärna flygplats i Uppsala. Planet ska spana på Sverige inom ramen för Open Skies-avtalet, som är en del av OSSE:s vapenkontrollsystem.

Genom avtalet ska OSSE:s medlemsländer hållas uppdaterade på varandras militära utveckling. Denna gång är alltså militärflygplatsen Uppsala-Ärna utgångspunkten för Rysslands inspektion, men det är inte första gången. Även 31 augusti 2015 landade ett plan av samma typ på flygplatsen, då med femton ryska militärer.

Kommer ni att få in en färdplan presenterad i morgon?

– Ja, och de måste presentera rutten senast 24 timmar innan flygningen. Beroende på när vi får in färdplanen kan vi sedan lägga till 24 timmar till det, säger Jesper Tengroth, pressekreterare på Försvarsmakten. Läs artikel