Länkar

Trumps flåsete utspill om å kjøpe Grønland er en distraksjon fra en president under press. Men det er også et tegn på det strategiske kappløpet som foregår i Arktis, hvor Norge står midt mellom stormaktene.[…]

Der hvor Trump og andre statsledere kan velge å bruke makt og konkurranse som virkemidler i sin utenrikspolitikk, har ikke Norge noe valg. Som et lite land er vi avhengige av internasjonalt samarbeid og at folkeretten respekteres. Men Norge kan bruke sin posisjon – slik det ble gjort da det regionale samarbeidsforumet Arktisk Råd valgte Tromsø som lokasjon for sitt sekretariat – til å fremme løsninger som ganger oss i Arktis. Uavhengig av hvem som styrer skuta, må Norges politikere fortsette å søke pragmatisk samarbeid i nordområdene der det er mulig. Kanskje burde Norge bruke sin spesielle posisjon ytterligere for å fremme nye arenaer for dialog og roe gemyttene, neste gang en president kommer med flåsete utspill om nordområdene? Läs artikel

Norge planerar inte att likt flera andra USA-allierade blockera kinesiska Huawei från utbyggnad av 5G-nätverk, enligt uttalanden från norska digitaliseringsministern Nikolai Astrup, rapporterar Reuters.

Beskedet kan få implikationer på underrättelsesamarbeten inom Nato, noterar nyhetsbyrån.

USA har stött på mot de nordiska länderna om att utesluta Huawei från utbyggnaden av nästa generations höghastighetstelekom, så kallad 5G. Huawei är Ericssons och Nokias främsta konkurrent på området.

”Vi har enbra dialog med (teleoperatörs-)bolagen om säkerhet och när det kommer till bolagen själva att välja leverantörer. Vi har inga förbud mot någon leverantör i Norge”, sade Nikolai Astrup.

Trots de amerikanska utfästelserna om att underrättelsesamarbeten med länder där Huawei har utrustning i nätverk kommer avbrytas har tidigare finländska Elisa tecknat kontrakt med Huawei. Finland är dock olikt Norge inte medlem i Nato. Läs artikel

The Gulf region is “on the edge of collapse”, Iranian President Hassan Rouhani told world leaders on Wednesday at the annual high-level segment of the United Nations General Assembly, saying that “a single blunder can fuel a big fire”. […]

Further, as he told the Assembly that Iran would not negotiate on the issue of its nuclear program as long as sanctions remain in place.

“Our response to any negotiation under sanctions is negative,” he said.

Moreover, he continued, “we shall not tolerate the provocative intervention of foreigners”, saying “we shall respond decisively and strongly to any sort of transgression to and violation of our security and territorial integrity”. […]

“I should like to invite all the countries directly affected by the developments in the Persian Gulf and the Strait of Hormuz to the Coalition for Hope meaning Hormuz Peace Endeavor,” stated President Rouhani.

He explained the Coalition’s goal as one of promoting “peace, stability, progress and welfare” for all the residents of the region and enhancing mutual understanding and friendly relations among them. According to Mr. Rouhani, the initiative includes “various venues for cooperation”, such as the collective supply of energy security, freedom of navigation and free transfer of oil and other resources to and from the Strait of Hormuz and beyond.

The Coalition is based on principles, such as compliance with UN goals and principles, mutual respect, dialog and understanding, and, most importantly, the “two fundamental principles of non-aggression and non-interference in the domestic affairs of each other,” he said. Läs artikel

[…] Russiske marinefartøyer fra Nordflåten, herunder to landgangsfartøyer, har deltatt i øvelsesaktiviteten. Også det russiske luftvernsystemet S-400 skal være forflyttet til Victoria-øya, så langt vest som mulig mellom Svalbard og Frans Josefs land, for at Nordflåten skal kunne utøve kontroll over så store deler av luftrommet over Svalbard som mulig.

De russiske styrkene har også øvd på å kunne kutte sambandskablene mellom fastlands-Norge og Svalbard. Fartøyer som har kapasitet til å gjennomføre denne type operasjoner deltok i øvelsen, opplyser allierte forsvarskilder.

Ifølge disse kildene skal Svalbard satelittstasjon (Svalsat) ha vært et særskilt øvingsmål for de russiske styrkene, samt å kunne jamme eller på annen måte ta ut telekommunikasjon til og fra Svalbard. […]

Russiske spesialstyrker deltok på øvelsen, der minst en eller flere spesialubåter av typen P-650 «Midget» ble benyttet. Disse ubåtene er på bare 720 tonn, er 55 meter lange og 6,4 meter brede. Ubåtene er spesialdesignet for blant annet skjult innsetting av spesialstyrker, eksempelvis på Svalbard.

Dette vil kunne representere en første bølge fra russisk side i et reelt scenario, med lav militær signatur og der det vil kunne være vanskelig å dokumentere at det er Russland som står bak før det er for sent. Läs artikel

I forbindelse med det planlagte officielle besøg i Danmark i september offentliggjorde Trump, at hans intention på mødet bl.a. var at foreslå et opkøb af Grønland. Det var Trumps opfattelse at – et køb af Grønland måtte være at ligne med et køb af et stort boligkompleks.

Når Trump er interesseret i Grønland, skal det ses som et element i den amerikanske sikkerhedsstrategi og i den amerikanske kapitals bekymring over henholdsvis russisk og kinesisk ekspansion. Den amerikanske sikkerhedsstrategi pegede allerede i 2017 helt entydigt på, at Kina og Rusland er de største trusler imod USA. De udfordrer USA’s plads i verden; Kina i handel og Rusland militært og strategisk.[…]

Aktuelt ligner Mellemøsten mere og mere et nederlag set i forhold til tidligere præsident Bushs propaganda om ”kampen mod terror”. Det står lysende klart, at uanset ideologisk eller politisk ”label” drejer det sig om ressource-adgang, militærstrategi samt våbenudvikling og meget lidt om kampen for de enkelte landes konkrete demokrati.

Så når den tidligere statsminister Lars Løkke Rasmussen kommenterede Trumps udmelding om køb af Grønland med at være en aprilsnar udenfor sæson, så er det en fejltolkning af alvorlige dimensioner. Trumps udmelding skal ses i forlængelse af hans politiske strategi om at gøre ”America Great Again”. Det er ikke en tom frase, men hans forsøg på at genplacere verdensherredømmet hos USA. Med andre ord har Trump og Pentagon lanceret en kamp om verdensherredømmet igen – nu med fokus i Arktis. Läs artikel

Nedan följer frågor ställda till rekryteringsmyndigheten och deras svar.

”Vi ska försvara Sverige tillsammans med andra”, säger försvarsminister Peter Hultqvist (S). Peter Hultqvist har tappat räkningen på de försvarsavtal han ingått. Men han är väl medveten om att det avtal som går längst är samarbetsavtalet med Finland. Det banar väg för militär samverkan också i krig. Avtalet är så långtgående att det finns experter som anser att Sverige och Finland ger upp alliansfriheten. Båda länderna blir ”semiallierade” genom att knyta ihop sina militära styrkor.

Den beskrivningen värjer sig Peter Hultqvist mot.

– Vi är två alliansfria länder som båda söker respekt för vår nationella suveränitet. Sverige och Finland har inget avtal om ömsesidiga försvarsförpliktelser. Men vi ska kunna agera gemensamt i ett krigsläge. Vi ska nu förändra svensk lagstiftning så att vi snabbare kan ta emot och ge hjälp. Kan två alliansfria länder vara alliansfria tillsammans? – Som världen blivit måste vi förbereda oss för samverkan för att lösa civila och militära kriser. Men de besluten fattar vi inte nu. De fattar vi först när vi vet hur en framtida kris ser ut. Enligt Peter Hultqvist bidrar Sveriges samarbete med Finland och flera Natoländer till ”att höja tröskeln för en eventuell angripare”. Det låter som att han pekar ut Ryssland.

– Jag pekar inte ut någon. Jag konstaterar bara att det som skett i vårt närområde har rubbat balansen. Och det som skett har skett i Georgien, Krim, Ukraina och Östersjöområdet i form av ett provokativt beteende. Vi har inga direkta hot riktade mot Sverige, men dessa händelser ger ett mer oberäkneligt läge, säger han. Peter Hultqvist ser det som särskilt viktigt med nära samarbeten med våra närmsta grannar, men betonar även vikten av amerikansk och brittisk militär närvaro kring Östersjön. Han ser det som positivt att amerikanska militärer och politiker gett bestämda löften om att USA tänker bistå Sverige vid en krissituation.

– Både Natos och USA:s närvaro i Baltikum är stabiliserande. Det är bra för svensk säkerhet att USA är med i våra övningar. USA är ett land med stora resurser.  Läs artikel

[…] Forsvarsdebatten bør handle om dimensjoneringen av Forsvaret samlede operative evne. Å unngå nærsynthet er spesielt viktig for langtidsplanleggingen i Forsvaret, fordi strukturvalg og materiellinvesteringer som gjøres i dag, får implikasjoner flere tiår framover. […]

Jeg hadde stor glede av å delta på et seminar med nåværendegeneralsekretær i Norges Røde Kors, tidligere generalløytnant Robert Mood for kort tid tilbake på Brekstad. På sedvanlig måte snakket han om de vanskeligste dilemma og situasjoner som tenkes kan, men samtidig på en måte som fikk fram læringspunktene og poengene enkelt. Det minnet meg noe av det siste jeg husker generalen uttalte før han gikk ut av Forsvaret: «vi må aldri signalisere at vi ikke er klare til å kjempe for hver kvadratcentimeter av Norge».

Et forsvar som ikke er kontinuerlig tilstede og ikke klarer å reagere meget raskt, bidrar til ustabilitet og usikkerhet både hjemme, i våre nærområder og i fellesskapet. Tilstedeværelse handler om baser, og om å seile, fly, og øve så ofte og så mye at vi tydelig forteller at dette er vårt område. Forutsigbart og trygt uten å provosere, avskrekkende mot press og aggresjon. Ved manglende kontinuerlig tilstedeværelse vil tilførsel av militære enheter eskalere situasjonen og bli tolket som provokasjon. Reaksjon handler om å kunne samle, forflytte og utgruppere militære styrker på kort varsel. Et tydelig signal om «hit, men ikke lenger», og samtidig beroligende for landsdelen eller landet som er truet. Og hva er så poenget? Vi må aldri miste av syne HVA er det vi skal forsvare og HVORFOR, til forskjell fra ensidig fokus på HVA er det vi skal forvare oss mot og HVORDAN. Det siste diskuteres av fagfolket mens det første opptar folk flest vil jeg påstå. Det enkle er ofte det beste. Läs artikel

– Ni är en fara för Rysslands nationella säkerhet och har inreseförbud. Det beskedet fick den norska journalisten Thomas Nilsen från Kirkenes då han skulle resa in i Ryssland. Han anser sig ha sysslat med vanlig västerländsk journalistik. Den vill han försvara. […]

Thomas Nilsen är redaktör för The Barents Observer, en norsk nyhetstjänst med bevakning av hela Arktis. Ett inreseförbud i Ryssland är skadligt för en vars levebröd är att skriva om Ryssland och Norge, om samarbete och tvister i Barentsområdet. Nilsen inledde rättsprocesser mot den ryska gränsbevakningsstationen som stoppade honom i mars för två år sedan.

Han har också vänt sig till de lokala myndigheterna i Murmansk, och mot den ryska underrättelsetjänsten FSB. Beslutet att stoppa Thomas Nilsen är fattat i Moskva, på högsta ort. Det är Nilsen själv övertygad om. Senare har det också bekräftats att stoppandet av Nilsen är en motaktion efter att EU stoppade en rysk propagandajournalist från att besöka Europa. Nilsen anses utgöra en risk för Rysslands säkerhet, det är den officiella förklaringen. Men detaljerna får varken han eller allmänheten tillgång till. Läs artikel

Forestillingen om at vi kan bygge ned Forsvaret i tøværsperioder, og bygge opp igjen når spenningen stiger, er grunnleggende falsk.

Etter at de fleste europeiske NATO-land bygget ned sine militære forsvar etter den kalde krigen, rustes det nå opp igjen, og Norge er intet unntak. I likhet med de andre landene i NATO, har vi forpliktet oss til å øke forsvarsbudsjettene til de utgjør 2 prosent av BNP.

Fra et rent militært synspunkt, gitt Norges geografiske beliggenhet og territoriets utstrekning, er det både ønskelig og nødvendig. I realiteten ligger behovet, objektivt sett, antakelig nærmere 3 prosent av BNP, der det lå under store deler av den kalde krigen. […]

Russland vil før eller siden komme inn i varmen igjen, og da ligger det implisitt i denne tilnærmingen at i så fall kan forsvarsbudsjettene reduseres igjen. Det vil være en dødslinje for Forsvaret, som først og fremst er avhengig av langsiktighet og forutsigbarhet i planleggingen. Läs artikel

Det uppges att tjänstemän på utrikesdepartementet kallar sina kolleger på försvarsdepartementet för krigshetsare.

Den gamla, felaktiga, politiska och ensidiga hotbilden från Ryssland vilseleder starkt och leder till dylika konflikter!

Gammalt är Östersjön som slagfält och viktigt. Det nya slagfältet mellan USA och Ryssland är Ishavet, sedan tio år för Ryssland och nu även för USA. Med fantastiskt nya medel för fred och krig för Ryssland och inte bara missilrobotar. Förnyelse i försvars- och säkerhetspolitiska tänkandet är därför nödvändigt. Läs artikel

[…] Det bristande förtroendet för institutioner och regimer är särskilt farligt på området för vapenkontroll. När det gäller kärnvapen håller vi faktiskt på att helt förlora de sista verktygen för övervakning. När nu kärnvapenavtalet INF har fallit och det nya START-avtalets framtid är osäker är den konferens om en översyn av icke-spridningsavtalet NPT som hålls nästa år ytterst viktig. Vi borde också kunna ta itu med frågor som gäller andra massförstörelsevapen, konventionella vapen – och också helt ny vapenteknik. Vi kan möta dessa utmaningar endast om vi samarbetar. Därför stöder Finland till fullo generalsekreterarens ansträngningar för att återföra nedrustningsagendan till kärnan i FN:s arbete. […]

För det tredje, och som avslutning, vill jag tala om ömsesidigt förtroende. Förtroende mellan stater, förtroende mellan individer, utgör grunden för fred och säkerhet. Utan förtroende ökar den potentiella risken för konflikt. Och när konflikter väl har brutit ut kräver deras lösning alltid att man återuppbygger förtroendet. Det är vår gemensamma plikt att söka lösningar på de många pågående krigen och konflikterna i Mellanöstern, i Afrika, i Ukraina och på andra håll i världen. Minst lika viktigt är det att förhindra att nya konflikter överhuvudtaget bryter ut. Finland har alltid betonat värdet av dialog i sina egna diplomatiska förbindelser. Vi erbjuder också gärna våra bona officia-tjänster åt andra. Ömsesidigt förtroende är också ett viktigt element i jämlikheten mellan kvinnor och män och mellan olika generationer. Ansvaret för vår planets framtid axlas av dagens unga människor – kvinnorna och männen. Att kvinnor och ungdomar är delaktiga i fredsprocesserna, den konfliktförebyggande verksamheten och medlingen har visat sig vara av avgörande betydelse. […]

När FN nu går in i sitt sjuttiofemte år är organisationen sannolikt viktigare än någonsin. Våra gemensamma globala problem kräver gemensamma globala lösningar. Tillsammans kan vi också bättre ta vara på nya globala möjligheter. Det finns ingen organisation som har bättre förutsättningar att leda det arbetet än FN. För att FN ska kunna nå sin fulla potential krävs det att vi alla bär ansvar för att minska förtroendeunderskottet. Läs talet