Länkar

Jacques Chirac, who died on Thursday at the age of 86, was a charismatic giant of French post-war politics whose popular touch gave him enduring appeal to voters, even after a conviction for graft.

Twice elected head of state in 1995 and 2002, his 12 years in the Elysee Palace made him France’s second longest-serving president after his Socialist predecessor Francois Mitterrand.

On the international stage, Chirac helped spearhead opposition to the US-lead invasion of Iraq in 2003 — a stance which angered the United States.

What are the founding principles of U.S. foreign policy? Was the U.S. ever isolationist as mainstream diplomatic history claims? And what about Donald Trump’s foreign policy? Is he a normal foreign policy president? Is he in favor of U.S. global expansion? Is China emerging as the new global empire? Andrew Bacevich, Professor Emeritus of International Relations and History at Boston University and now president of the Quincy Institute for Responsible Statecraft tackles the above questions in the interview below. […]

Does Donald Trump have a consistent foreign policy? Is there such a thing as a Trump Doctrine? No, he does not. Understand that the very notion of principles is alien to Trump’s make-up. He is, therefore, incapable acting in a consistent fashion pursuant to some larger sense of purpose. So he makes things up as he goes along. He specializes in showmanship not statecraft. Trump has said repeatedly that he is not in favor of wars, yet he is clearly a militarist and the military budget continues to receive large yearly increases (the United States spends more than twice as much on its military as China and Russia combined), although, as you have pointed out before, the US has yet to win its first war in the twentieth-first century. Can you shed some light into what’s going on here? I wouldn’t call him a militarist. Again, militarists actually believe something. They fancy that through war, a nation can fulfill its destiny and a people can purify themselves while cultivating an identifiable set of virtues. Trump believes no such things. Läs artikel

[…] Relations between nuclear-armed States are mired in mistrust. Dangerous rhetoric about the utility of nuclear weapons is on the rise. A qualitative nuclear arms race is underway. The painstakingly constructed arms control regime is fraying. Divisions over the pace and scale of disarmament are growing.

I worry that we are slipping back into bad habits that will once again hold the entire world hostage to the threat of nuclear annihilation. With last month’s expiration of the landmark Intermediate Nuclear Forces Treaty – or INF, the world lost an invaluable brake on nuclear war. I strongly encourage the United States and the Russian Federation to extend the so-called ’New Start’ agreement to provide stability and the time to negotiate future arms control measures. I also repeat my call on all State Parties to work together for a successful 2020 Review of the Treaty on the Non-Proliferation of Nuclear Weapons. […]

I also call on those States possessing nuclear weapons to engage in the urgent dialogue needed to prevent the use of nuclear weapons and agree on near-term practical steps in nuclear disarmament. Nuclear weapons present an unacceptable danger to humanity. The only real way to eliminate the threat of nuclear weapons is to eliminate nuclear weapons. Läs talet

Trumps flåsete utspill om å kjøpe Grønland er en distraksjon fra en president under press. Men det er også et tegn på det strategiske kappløpet som foregår i Arktis, hvor Norge står midt mellom stormaktene.[…]

Der hvor Trump og andre statsledere kan velge å bruke makt og konkurranse som virkemidler i sin utenrikspolitikk, har ikke Norge noe valg. Som et lite land er vi avhengige av internasjonalt samarbeid og at folkeretten respekteres. Men Norge kan bruke sin posisjon – slik det ble gjort da det regionale samarbeidsforumet Arktisk Råd valgte Tromsø som lokasjon for sitt sekretariat – til å fremme løsninger som ganger oss i Arktis. Uavhengig av hvem som styrer skuta, må Norges politikere fortsette å søke pragmatisk samarbeid i nordområdene der det er mulig. Kanskje burde Norge bruke sin spesielle posisjon ytterligere for å fremme nye arenaer for dialog og roe gemyttene, neste gang en president kommer med flåsete utspill om nordområdene? Läs artikel

Norge planerar inte att likt flera andra USA-allierade blockera kinesiska Huawei från utbyggnad av 5G-nätverk, enligt uttalanden från norska digitaliseringsministern Nikolai Astrup, rapporterar Reuters.

Beskedet kan få implikationer på underrättelsesamarbeten inom Nato, noterar nyhetsbyrån.

USA har stött på mot de nordiska länderna om att utesluta Huawei från utbyggnaden av nästa generations höghastighetstelekom, så kallad 5G. Huawei är Ericssons och Nokias främsta konkurrent på området.

”Vi har enbra dialog med (teleoperatörs-)bolagen om säkerhet och när det kommer till bolagen själva att välja leverantörer. Vi har inga förbud mot någon leverantör i Norge”, sade Nikolai Astrup.

Trots de amerikanska utfästelserna om att underrättelsesamarbeten med länder där Huawei har utrustning i nätverk kommer avbrytas har tidigare finländska Elisa tecknat kontrakt med Huawei. Finland är dock olikt Norge inte medlem i Nato. Läs artikel

The Gulf region is “on the edge of collapse”, Iranian President Hassan Rouhani told world leaders on Wednesday at the annual high-level segment of the United Nations General Assembly, saying that “a single blunder can fuel a big fire”. […]

Further, as he told the Assembly that Iran would not negotiate on the issue of its nuclear program as long as sanctions remain in place.

“Our response to any negotiation under sanctions is negative,” he said.

Moreover, he continued, “we shall not tolerate the provocative intervention of foreigners”, saying “we shall respond decisively and strongly to any sort of transgression to and violation of our security and territorial integrity”. […]

“I should like to invite all the countries directly affected by the developments in the Persian Gulf and the Strait of Hormuz to the Coalition for Hope meaning Hormuz Peace Endeavor,” stated President Rouhani.

He explained the Coalition’s goal as one of promoting “peace, stability, progress and welfare” for all the residents of the region and enhancing mutual understanding and friendly relations among them. According to Mr. Rouhani, the initiative includes “various venues for cooperation”, such as the collective supply of energy security, freedom of navigation and free transfer of oil and other resources to and from the Strait of Hormuz and beyond.

The Coalition is based on principles, such as compliance with UN goals and principles, mutual respect, dialog and understanding, and, most importantly, the “two fundamental principles of non-aggression and non-interference in the domestic affairs of each other,” he said. Läs artikel

[…] Russiske marinefartøyer fra Nordflåten, herunder to landgangsfartøyer, har deltatt i øvelsesaktiviteten. Også det russiske luftvernsystemet S-400 skal være forflyttet til Victoria-øya, så langt vest som mulig mellom Svalbard og Frans Josefs land, for at Nordflåten skal kunne utøve kontroll over så store deler av luftrommet over Svalbard som mulig.

De russiske styrkene har også øvd på å kunne kutte sambandskablene mellom fastlands-Norge og Svalbard. Fartøyer som har kapasitet til å gjennomføre denne type operasjoner deltok i øvelsen, opplyser allierte forsvarskilder.

Ifølge disse kildene skal Svalbard satelittstasjon (Svalsat) ha vært et særskilt øvingsmål for de russiske styrkene, samt å kunne jamme eller på annen måte ta ut telekommunikasjon til og fra Svalbard. […]

Russiske spesialstyrker deltok på øvelsen, der minst en eller flere spesialubåter av typen P-650 «Midget» ble benyttet. Disse ubåtene er på bare 720 tonn, er 55 meter lange og 6,4 meter brede. Ubåtene er spesialdesignet for blant annet skjult innsetting av spesialstyrker, eksempelvis på Svalbard.

Dette vil kunne representere en første bølge fra russisk side i et reelt scenario, med lav militær signatur og der det vil kunne være vanskelig å dokumentere at det er Russland som står bak før det er for sent. Läs artikel

I forbindelse med det planlagte officielle besøg i Danmark i september offentliggjorde Trump, at hans intention på mødet bl.a. var at foreslå et opkøb af Grønland. Det var Trumps opfattelse at – et køb af Grønland måtte være at ligne med et køb af et stort boligkompleks.

Når Trump er interesseret i Grønland, skal det ses som et element i den amerikanske sikkerhedsstrategi og i den amerikanske kapitals bekymring over henholdsvis russisk og kinesisk ekspansion. Den amerikanske sikkerhedsstrategi pegede allerede i 2017 helt entydigt på, at Kina og Rusland er de største trusler imod USA. De udfordrer USA’s plads i verden; Kina i handel og Rusland militært og strategisk.[…]

Aktuelt ligner Mellemøsten mere og mere et nederlag set i forhold til tidligere præsident Bushs propaganda om ”kampen mod terror”. Det står lysende klart, at uanset ideologisk eller politisk ”label” drejer det sig om ressource-adgang, militærstrategi samt våbenudvikling og meget lidt om kampen for de enkelte landes konkrete demokrati.

Så når den tidligere statsminister Lars Løkke Rasmussen kommenterede Trumps udmelding om køb af Grønland med at være en aprilsnar udenfor sæson, så er det en fejltolkning af alvorlige dimensioner. Trumps udmelding skal ses i forlængelse af hans politiske strategi om at gøre ”America Great Again”. Det er ikke en tom frase, men hans forsøg på at genplacere verdensherredømmet hos USA. Med andre ord har Trump og Pentagon lanceret en kamp om verdensherredømmet igen – nu med fokus i Arktis. Läs artikel

Nedan följer frågor ställda till rekryteringsmyndigheten och deras svar.

”Vi ska försvara Sverige tillsammans med andra”, säger försvarsminister Peter Hultqvist (S). Peter Hultqvist har tappat räkningen på de försvarsavtal han ingått. Men han är väl medveten om att det avtal som går längst är samarbetsavtalet med Finland. Det banar väg för militär samverkan också i krig. Avtalet är så långtgående att det finns experter som anser att Sverige och Finland ger upp alliansfriheten. Båda länderna blir ”semiallierade” genom att knyta ihop sina militära styrkor.

Den beskrivningen värjer sig Peter Hultqvist mot.

– Vi är två alliansfria länder som båda söker respekt för vår nationella suveränitet. Sverige och Finland har inget avtal om ömsesidiga försvarsförpliktelser. Men vi ska kunna agera gemensamt i ett krigsläge. Vi ska nu förändra svensk lagstiftning så att vi snabbare kan ta emot och ge hjälp. Kan två alliansfria länder vara alliansfria tillsammans? – Som världen blivit måste vi förbereda oss för samverkan för att lösa civila och militära kriser. Men de besluten fattar vi inte nu. De fattar vi först när vi vet hur en framtida kris ser ut. Enligt Peter Hultqvist bidrar Sveriges samarbete med Finland och flera Natoländer till ”att höja tröskeln för en eventuell angripare”. Det låter som att han pekar ut Ryssland.

– Jag pekar inte ut någon. Jag konstaterar bara att det som skett i vårt närområde har rubbat balansen. Och det som skett har skett i Georgien, Krim, Ukraina och Östersjöområdet i form av ett provokativt beteende. Vi har inga direkta hot riktade mot Sverige, men dessa händelser ger ett mer oberäkneligt läge, säger han. Peter Hultqvist ser det som särskilt viktigt med nära samarbeten med våra närmsta grannar, men betonar även vikten av amerikansk och brittisk militär närvaro kring Östersjön. Han ser det som positivt att amerikanska militärer och politiker gett bestämda löften om att USA tänker bistå Sverige vid en krissituation.

– Både Natos och USA:s närvaro i Baltikum är stabiliserande. Det är bra för svensk säkerhet att USA är med i våra övningar. USA är ett land med stora resurser.  Läs artikel

[…] Forsvarsdebatten bør handle om dimensjoneringen av Forsvaret samlede operative evne. Å unngå nærsynthet er spesielt viktig for langtidsplanleggingen i Forsvaret, fordi strukturvalg og materiellinvesteringer som gjøres i dag, får implikasjoner flere tiår framover. […]

Jeg hadde stor glede av å delta på et seminar med nåværendegeneralsekretær i Norges Røde Kors, tidligere generalløytnant Robert Mood for kort tid tilbake på Brekstad. På sedvanlig måte snakket han om de vanskeligste dilemma og situasjoner som tenkes kan, men samtidig på en måte som fikk fram læringspunktene og poengene enkelt. Det minnet meg noe av det siste jeg husker generalen uttalte før han gikk ut av Forsvaret: «vi må aldri signalisere at vi ikke er klare til å kjempe for hver kvadratcentimeter av Norge».

Et forsvar som ikke er kontinuerlig tilstede og ikke klarer å reagere meget raskt, bidrar til ustabilitet og usikkerhet både hjemme, i våre nærområder og i fellesskapet. Tilstedeværelse handler om baser, og om å seile, fly, og øve så ofte og så mye at vi tydelig forteller at dette er vårt område. Forutsigbart og trygt uten å provosere, avskrekkende mot press og aggresjon. Ved manglende kontinuerlig tilstedeværelse vil tilførsel av militære enheter eskalere situasjonen og bli tolket som provokasjon. Reaksjon handler om å kunne samle, forflytte og utgruppere militære styrker på kort varsel. Et tydelig signal om «hit, men ikke lenger», og samtidig beroligende for landsdelen eller landet som er truet. Og hva er så poenget? Vi må aldri miste av syne HVA er det vi skal forsvare og HVORFOR, til forskjell fra ensidig fokus på HVA er det vi skal forvare oss mot og HVORDAN. Det siste diskuteres av fagfolket mens det første opptar folk flest vil jeg påstå. Det enkle er ofte det beste. Läs artikel

– Ni är en fara för Rysslands nationella säkerhet och har inreseförbud. Det beskedet fick den norska journalisten Thomas Nilsen från Kirkenes då han skulle resa in i Ryssland. Han anser sig ha sysslat med vanlig västerländsk journalistik. Den vill han försvara. […]

Thomas Nilsen är redaktör för The Barents Observer, en norsk nyhetstjänst med bevakning av hela Arktis. Ett inreseförbud i Ryssland är skadligt för en vars levebröd är att skriva om Ryssland och Norge, om samarbete och tvister i Barentsområdet. Nilsen inledde rättsprocesser mot den ryska gränsbevakningsstationen som stoppade honom i mars för två år sedan.

Han har också vänt sig till de lokala myndigheterna i Murmansk, och mot den ryska underrättelsetjänsten FSB. Beslutet att stoppa Thomas Nilsen är fattat i Moskva, på högsta ort. Det är Nilsen själv övertygad om. Senare har det också bekräftats att stoppandet av Nilsen är en motaktion efter att EU stoppade en rysk propagandajournalist från att besöka Europa. Nilsen anses utgöra en risk för Rysslands säkerhet, det är den officiella förklaringen. Men detaljerna får varken han eller allmänheten tillgång till. Läs artikel