Länkar

The Mini-Committee of the expanded body of the Committee of Discussing the Constitution on Monday will start its second round at the UN Headquarters in Geneva with the participation of the Syrian Government-backed delegation and other delegations.

A statement issued by the office of the UN Special Envoy for Syria Geir Pedersen, of which SANA’s delegate to Geneva obtained a copy, said that the meetings of the committee will be behind closed doors like the previous round.

The Mini-Committee held its first round between Nov. 4-8 as it adopted an agenda proposed by the Syrian Government-backed delegation which also presented a proposal that mainly includes combating terrorism and drying up its resources, in addition to condemning the countries which support it, but the group of the Turkish regime rejected it. Läs artikel

USA bør lægge sin sikkerhedspolitik radikalt om, hvis det står til den amerikanske professor i sikkerhedspolitik, Stephen M. Walt. Det intense forsøg på at skabe fred ved at eksportere det liberale demokrati kloden rundt har nemlig ført til sin modsætning – krig, konflikt og øget usikkerhed.

Militær tilstedeværelse i Europa har ikke længere nogen sikkerhedspolitisk mening for USA. Hverken de europæiske lande eller Rusland er nemlig på vej til at opnå en position, der kan true USA. Sådan lyder den konklusion fra Harvardprofessor Stephen M. Walt.

”USA kommer i fremtiden til at ofre langt mindre strategisk opmærksomhed på Europa. Hvis ikke de trækker sig helt ud. Det vil jeg klart bifalde. Europa er fredeligt og succesfuldt, og derfor bør europæerne styrke de europæiske institutioner og overtage ansvaret for deres egen sikkerhed. Det er i øvrigt helt inden for Europas evner også rent økonomisk. USA har før været meget modvillige over for et rent europæisk forsvarssamarbejde, det bør vi holde op med nu,” siger Stephen Walt til Altinget. Läs intervjun

Under hela min yrkestid inom försvaret intill regementet A4: s nedläggning 1997/1998, låg vårt fokus på att försvara Sverige, hela Sverige var än angriparen kunde tänkas anfalla.

Fram tills att hela Östersunds garnison lades ner 2006 ändrades fokus alltmer åt förmåga till internationella insatser. Inom försvaret och politiken smög sig en uppfattning in, att ett krig i Europa och ett anfall mot Sverige var inget rimligt alternativ.

Från dag ett har jag tillhört den minoritet, som hävdat: ”Läs historien, var inte så blåögda”. […]

Försvarsmakten av i dag är organiserad efter de uppgifter som den haft de senaste 10 – 20 åren. En otrolig koncentration till Stockholmsområdet och ett högkvarter (HKV), där alla karriärbefattningar finns. Som ett skrämmande exempel kan nämnas att chefen för Militärregion Norr (MRN) med ansvar för halva Sveriges yta, när det gäller planering och försvarsförberedelser endast har överstes grad. Läs artikel

Vad som egentligen har utspelat sig i Ukraina vet vi fortfarande mycket litet om, trots ambassadörens vittnesmål.

Marie Yovanovitch var USA:s ambassadör i Ukraina fram till i maj i år då hon plötsligt kallades hem efter att ha förlorat president Trumps förtroende. I förra veckan vittnade hon inför den amerikanska kongressen i riksrättsprocessen mot Trump och det sex timmar långa förhöret avslutades med stående ovationer.

Under ed berättade hon om sin kamp mot den ukrainska korruptionen. Trots att hon enligt egen uppgift bara genomförde den amerikanska officiella politiken i Ukraina, ville presidenten bli av med henne. En av demokraternas frågor under förhöret var om hon, trots vad som inträffat skulle fortsätta sin kamp mot korruptionen. Ja, var hennes svar.

Men hur kommer det sig att en amerikansk tidigare ambassadör som varit 33 i år i tjänst betraktar det som okontroversiellt att inför världens tv-kameror omtala att hon aktivt ”bekämpar” korruption i det land där hon är placerad, och att hon därmed genomför officiell amerikansk politik? Att denna kamp har lett till avskedanden inom den ukrainska statsapparaten och fått mäktiga krafter att reagera? Läs artikel

Den 10 december går en av domarna i Världshandelsorganisationen WTO:s appellationsdomstol i pension. Domstolen har till uppgift att lösa handelstvister mellan företag och länder som är med i organisationen. USA vägrar dock utse en ersättare vilket innebär att domstolen från och med 11 december inte kan döma i handelstvister.

– Det regelbaserade systemet är i allvarlig fara och världshandeln står inför osäkerhet, sade Finlands handelsminister Ville Skinnari efter ett ministerrådsmöte i Bryssel på torsdagen då frågan diskuterades.

Enligt Sveriges handelsminister Anna Hallberg (S) är EU-länderna eniga om att man behöver hitta en lösning på problemet.

– Det är oerhört viktigt, framförallt för små länder, att få en rättslig prövning av handelstvister, sade Hallberg efter torsdagens möte.

Att USA vägrar utse en ny domare grundar sig i president Donald Trumps kritik mot WTO. Handelsminister Hallberg som nyligen varit i USA beskriver situationen om låst. Läs artikel

Geir O. Pedersen, Special Envoy of the Secretary-General for Syria, said that on 30 October, 150 men and women gathered in Geneva to launch a Syrian-led, Syrian-owned, credible, balanced and inclusive Constitutional Committee facilitated by the United Nations.  There were 50 members nominated by each of three sectors:  the Syrian Government, the opposition Syrian Negotiations Commission and the so-called “middle third” made up of society activists and experts and other independents from inside and outside Syria. […]

Jeffrey (United States) said the ongoing negotiations in Geneva can lead the way to a resolution of the conflict in Syria, if supported by the Council.  “Just think of what we have seen since this Council last met to talk about Syria,” he said, citing a major new Turkish combat operation in the north-east and fresh airstrikes in the north-west, where several State military forces are present.  “Blame needs to be placed on the Iranian Government” for moving long-range missiles into Syria and continuing ground strikes through its proxies, he said.  Expressing support for Israel’s right to self-defence, he went on to call for a nationwide ceasefire in Syria and for unrelenting pressure from the international community.  In addition, there can be no reconstruction assistance to areas controlled by Damascus until a credible political process is underway, in line with resolution 2254 (2015), he said, noting that such reconstruction assistance would be premature at this time. […]

Dmitry A. Polyanskiy(Russian Federation), expressing hope that the Constitutional Committee will proceed successfully in its work, said:  “This is just the start of a long and difficult process.”  However, it is unacceptable for outside players to interfere in the Committee’s work or impose artificial deadlines.  The Astana guarantors — Iran, Turkey and the Russian Federation — stand ready to provide continued support to the parties based on the principle of unswerving respect for Syria’s sovereignty, independence and territorial integrity. […]

Bashar Jaáfari (Syria) “This dialogue is, first and foremost, one between Syrians,” he stressed, noting that the external interference is the greatest threat being faced by members of the Committee.  Recalling that Turkey invaded Syria and occupied its territory, he said some parties have expressed their support for the Constitutional Committee in a “very strange way”.  In other examples, the United States grabbed the country’s oil resources and installed forces on Syrian land, while Israel grabbed the occupied Syrian Golan in violation of the 1973 Agreement on Disengagement of Forces between Israel and Syria.  The Syrian people categorically refuse occupation by any terrorist groups, he said, rejecting all unilateral coercive measures and other forms of economic terrorism. Läs referatet

Ur Juridisk Tidskrift 2019/20 Nr 1, sid 137

[…] Sanktioner – och i synnerhet extraterritoriella sanktioner utfärdade av USA – har komplicerat internationell handel betydligt. Legitimiteten av dessa sanktioner beror på i vilken utsträckning stater kan lagstifta med extraterritoriell verkan. Enligt folkrättens territorialitetsprincip har en stat jurisdiktion över en handling som begås utanför staten territorium om handlingen har betydande anknytning till territoriet.

USA tolkar territorialitetsprincipen extensivt och gör anspråk på jurisdiktion vid minsta anknytning, exempelvis om en handling angår en vara som har sitt ursprung i USA. Det är svårt att se något folkrättsligt stöd för en sådan tolkning. Som jämförelse förefaller EU:s extraterritoriella lagstiftning präglas av att det finns en direkt och tydlig anknytning mellan de handlingar som lagstiftningen omfattar och EU:s territorium. Dessutom är flera av USA:s extraterritoriella sanktioner baserade på att handlingar utanför USA:s territorium har en effekt inom USA:s territorium. Effekten motiveras med svårbedömda antaganden och kausalitetskedjor vilket sanktionerna mot Kuba, Iran och Ryssland är exempel på. Mycket tyder på att även dessa sanktioner strider mot folkrätten. Vidare kan man ur ett rättssäkerhetsperspektiv kritisera processen för hur företag och fysiska personer uppförs på USA:s sanktionslistor.

EU har försökt motverka inflytandet av USA:s extraterritoriella sanktioner genom att lagstifta om förbud att följa dem. Tanken med förbudet är god men det skapar ett svårt dilemma för europeiska företag, beaktande att sanktionsbrott kan innebära en utestängning från USA:s finansiella marknad. Vilken lag skall man följa? Förmodligen krävs andra lösningar för att skydda den internationella handeln mot alltför ensidiga och mot folkrätten stridande sanktioner. I skrivande
stund pågår arbete inom EU att skapa en handelskanal till Iran för undvikande
av USA:s sanktioner. Sinnrikt utformade handelskanaler är kanske den enda
möjligheten att stävja lagens långa arm, som i en globaliserad värld inte förefaller vidkännas folkrättens begränsningar.

Hela artikeln finns bakom betalspärr.

Gardesjägarregementet deltar i Försvarsmaktens huvudkrigsövning Kaakko 19 25.11.-3.12.2019 i Nyland. Styrkan på de trupper som övar i Nyland är ca 800 soldater och består av beväringar, reservister och anställda.

För de beväringar som utbildas för manskapsuppgifter och som inledde sin tjänstgöring i juli samt för de beväringschefer som inledde sin tjänstgöring i januari är övningen Kaakko 19 slutkrigsövningen. Huvudmålsättningen för övningen är att utveckla beredskapen och mäta truppernas prestationsförmåga när det gäller försvaret av Nyland. Trupperna övar sig i att agera i krävande förhållanden och taktiska situationer i bebyggelse och skogsterräng tillsammans med andra trupper. Gardesjägarregementets övning leds av regementskommendören, överste Petteri Tervonen.

Övningstrupperna rör sig i Helsingfors inom områdena Östersundom, Dammen, Kasåkern, Sandhamn och Nordsjö, i Sibbo, Lappträsk, i Borgå inom områdena Ebbo och Emsalö-Tolkis samt kring Kotka och Fredrikshamn. Trupperna bär stridsutrustning, inklusive stormgevär. Målavdelningen kan även uppträda i civila kläder. Personalen använder gula reflexvästar i huvudstadsregionen. I truppernas utbildning används övningsammunition, som kan förorsaka buller i närheten av övningsplatserna dagligen kl. 7.00–24.00. Läs artikel

Inom ramen för Nordefco (Nordic defence cooperation) möttes de fem nordiska ländernas försvarsministrar eller motsvarande på Karlbergs slott i Solna på tisdagen. Där kom de överens om att skapa en så kallad kriskonsultationsmekanism.

Bakgrunden är Rysslands aggression mot Georgien 2008, annektering av Krim 2014 och konflikten i östra Ukraina. Denna utveckling har försämrat säkerhetsläget i Norden, vilket fått Nordefco att bli mer operativt och fokuserat på sina omedelbara närområden. […]

– Det här bygger på att vi på ett snabbt sätt kan koppla upp oss mot varandra och att vi har krypterad och säkerhetsklassad informationslänk mellan länderna för att användas vid olika situationer när vi tycker att det är nödvändigt i en krissituation, men också i andra lägen när vi bedömer att det finns behov, säger försvarsminister Peter Hultqvist (S) till TT. Läs artikel

”Europa måste lära sig maktens språk”. Det sade Ursula von der Leyen, Europeiska kommissionens nästa ordförande, i ett tal häromveckan inför Konrad Adenauer-stiftelsen i Berlin. Det påminde om Angela Merkels ord för ett par år sedan, efter en träff med Donald Trump och ett misslyckat G7-möte: ”De tider när vi kunde förlita oss helt på andra, är delvis förbi. … Vi européer måste ta vårt öde i egna händer.”

Von der Leyen syftade i sitt tal inte enbart, eller ens i första hand, på klassisk försvars- och säkerhetspolitik. En väsentlig del av hennes anförande handlade om klimatmål, forskning, handelspolitik och innovationer. Men den geopolitiska dimensionen fanns med som oundviklig bakgrund.

Bara några dagar tidigare hade Frankrikes president Emmanuel Macron gett sin starkt uppmärksammade intervju till tidskriften The Economist, där han betecknade Nato som ”hjärndött” och krävde – delvis i frustration över Europeiska Unionens svaga framtidsdebatt – ett starkare EU.[…]

Men till överdriven pessimism finns inga skäl. Europa är, sade von der Leyen i sitt tal, attraktivare än vad vi inser. Även om EU skulle krympa och åldras, har människorna här något som auktoritära stater saknar, påminde hon: rättsstat, frihet, demokrati och en öppenhet för många olika livsstilar.

Det kan också ses som en varning till de delar av EU som nu själva sneglar mot eller börjat praktisera auktoritära styren, ofta i strid med EU:s fördrag.

En ny världsordning ställer Europa inför avgörande vägval, internt som externt. Läs blogginlägget