Tar 1-2 måneder før NATO kan hjelpe,  Kjetil Stormark

Forsvarsstaben legger til grunn at det vil ta minst 1-2 måneder før Norge kan få hjelp fra en hovedstyrke fra NATO i en alvorlig krise- eller krigssituasjon. Det får aldrimer.no opplyst av flere, uavhengige og sentralt plasserte forsvarskilder, blant annet i kretsen rundt forsvarssjefen samt ved Forsvarets operative hovedkvarter (FOH) på Reitan utenfor Bodø.

Läs mer: https://www.aldrimer.no/1-2-maneder-for-natos-hovedstyrke-kommer/

Sauli Niinistö: Osäkra tider råder i Europa

I ett tal framhåller president Sauli Niinistö att det säkerhetspolitiska läget kring Östersjön blivit mer spänt i och med kriget i Ukraina, och Rysslands agerande. En av konsekvenserna är att Nato ökade sin närvaro och att det är möjligt att den närvaron kommer att öka i framtiden efter Natotoppmötet i Warszawa. Niinistö poängterar även att han tillsammans med regeringen velat hålla diskussionskanalerna öppna med ledningen i Ryssland på ett ansvarstagande sätt. Han nämner som exempel träffen med Vladimir Putin i Moskva under påskveckan. – Det är bättre att prata med någon än att se förbi personen, och det är bättre att försöka samarbeta då det bara går. Det är också bättre att försöka sköta problemen än att låta bli att göra det.

Läs mer: http://svenska.yle.fi/artikel/2016/04/05/sauli-niinisto-osakra-tider-rader-i-europa

Fortsatt säkerhetsdebatt i Norge: artikel 5 i Nato-fördraget, Kjetil Stormark skriver på sajten aldrimer.no

I Norge står inte Nato-medlemskapet under diskussion. Men frågan är hur mycket det är värt i praktiken. Det finns en vetorätt vid Nato-insatser, och varje medlemsland beslutar självt om i vilken grad det vill delta i solidariska insatser. I den här artikeln uttalar sig flera sakkunniga:

Atlanterhavspaktens artikkel 5 forutsetter at et angrep mot ett av NATOs medlemsland skal utløse et kollektivt forsvar fra hele alliansen. Men så enkelt er det ikke i virkeligheten, fastslår forsvarseksperter. Det er nemlig ikke sikkert at et medlemsland i NATO som er under militært angrep, får militær hjelp i det hele tatt.

Läs mer: https://www.aldrimer.no/nato-traktaten-gir-ingen-garantier/

Peter Hultqvist och Åsa Lindestam svarar Sten Tolgfors i Svenska Dagbladet

När det gäller Sten Tolgfors kan vi konstatera att det finns gamla dokumenterade uttalanden om ”att Rysslands försvarsbudget växer men från låga nivåer”. Det tydliga intrycket är en vilja att förminska riskerna med utvecklingen i vårt grannland i öster. På den tiden var regeringens koncentration mer riktad mot internationella operationer, än det nationella försvaret av Sverige.

Läs mer: http://www.svd.se/m-tonade-garna-ned-riskerna-med-utvecklingen-i-ost/om/debatt

Återremiss är det enda raka! Jan Karlsson , Britta Lindholm i Dalarnas Tidning

Regeringen har nu lagt propositionen för godkännande av värdlandsstödsavtal med Nato. Ingen säkerhetspolitisk konsekvensanalys är gjord. Kritikerna hävdar att avtalet öppnar för kärnvapen på svensk mark och att Nato kan anlägga baser för anfall mot exempelvis Baltikum utgående från svenskt territorium.

I avtalet står: “Detta samförståndsavtal är avsett att överensstämma med Natos doktrin och principer”. Men, i Natos doktrin och strategi ingår kärnvapen som integrerad del. I ingressen i propositionen sägs i och för sig: “Kärnvapen får inte placeras på svenskt territorium”. Detta har Sverige i decennier tydligt markerat till omvärlden Det är oklart om denna text är avsedd att tysta de svenska kritikerna eller om den har någon juridisk bärighet. Läs artikel

Till Sveriges statsminister, uttalande från årsmötet i Svenska FN-förbundets Daladistrikt den 20 mars 2016

Vi är oroliga att det Värdlandsavtal med Nato som riksdagen ska rösta om i maj försämrar säkerhetsläget i Östersjöområdet, skärper konflikten mellan Nato och Ryssland och ökar risken för ett förödande storkrig.

Vi begär därför svar från statsministern på följande fråga:Kommer du att föreslå ett beslut som:

1. Förbjuder att kärnvapen under några omständigheter placeras på svenskt territorium.

2. Klargör att avtalets skrivningar inte kan tolkas som Nato-baser på svensk mark.

3. Utesluter att befälsrätten över svensk trupp kan överföras till Nato. Läs uttalandet i Dala-Demokraten

Natos spaningsplan får passera genom Sverige, svt.se

Natos så kallade AWACS-plan som nyligen fått utökat tillstånd att passera genom Sverige kan göra teknisk signalspaning. Det avslöjar en av deras högsta befälhavare för SVT. Men ingen radar eller signalspaning sker under passagerna – trots en spaningsräckvidd på minst 400 kilometer, säger befälhavaren. Det är överstelöjtnant Ed Spinelli som avslöjar för SVT att Natos AWACS-flygplan även kan signalspana. Han är befälhavare för en av Natos AWACS-divisioner. Det är tidigare känt att planen har stridsledning ombord och att de spanar med radar. Den officiella räckvidden för spaningen är minst 400 kilometer.

– Den är väldigt ingående. Hur långt vi kan se är hemligstämplat, men det handlar om avsevärda avstånd. Den elektroniska spaningen handlar delvis om att ge möjlighet till identifikation, säger Ed Spinelli. Läs artikel

Tillståndet för AWACS-planen har kommenterats på denna sajt.

Alliansfriheten kostar

Robert Sundberg skriver i Dala-Demokraten om betydelsen av att Sverige står på egna ben och visar att vi kan försvara vårt territorium med eget försvar. Sundberg hänvisar till försvarsuppgörelsen i fjol och menar att den var ett trendbrott som innebär en ökad satsning på försvaret. Nu har det dock visat sig att materialbeställningarna kostar mer än beräknat, så att vidareutvecklingen av JAS och den nya ubåten äter upp del av anslaget som skulle gå till fler soldater.

Problemet med Nato-medlemskap är inte att försvarsanslagen då ökar, utan det rör frågan om bästa sättet för Sverige att stå utanför krig och konflikter. Försvararna av Sveriges alliansfrihet måste inse att det krävs mer pengar till försvaret för att vi trovärdigt skall kunna hävda vårt territorium.

 

Robert Sundberg: Den ledande republikanska presidentkandidaten i USA, Donald Trump, säger att andra länder än USA måste betala mer i Nato. Det är ett tufft budskap för anhängarna av svenskt inträde i denna militärallians.

Natoanhängarna är främst borgerliga och har senaste året tyckt sig få vind i seglen. De tycker att Rysslands ökade utrikespolitiska aggressivitet, med kränkningar av svenskt territorium i luftrummet, ger argument för Natoanslutning. Läs ledaren i Dala-Demokraten

Översikt över Finlands säkerhetspolitiska samarbete, valtioneuvosto.fi/

Republikens president och statsrådets utrikes- och säkerhetspolitiska ministerutskott har tagit del av en översikt över Finlands säkerhetspolitiska samarbete. Översikten har utarbetats vid utrikesministeriet, och republikens presidents kansli, statsrådets kansli och försvarsministeriet har bistått med kommentarer och sakkunnighjälp.

När utskottet tog del av översikten konstaterade det att översikten i enlighet med uppdraget är begränsad till sin natur och endast behandlar Finlands säkerhets- och försvarspolitiska samarbete med olika institutioner och stater utifrån de gällande riktlinjerna. Den är inte en Natoutredning och behandlar inte heller frågor som gäller den s.k. övergipande säkerheten.

Målsättningen är att översikten ska främja diskussioner om Finlands säkerhet. Översikten är särskilt aktuell på grund av det rådande internationella läget, som präglas av ökad osäkerhet och ansträngda relationer mellan staterna. Ryssland har genom sitt agerande i Ukraina brutit mot internationell rätt och mot grundprinciperna för den europeiska säkerheten. Förenta staterna och EU har på grund av detta påfört Ryssland sanktioner som man hoppas ska leda till att landet ändrar sin politik. Relationerna mellan Ryssland och västländerna präglas nu av misstroende och utsikterna för samarbete har försvagats. Finland hoppas att det ska finnas förutsättningar för att få till stånd en förbättring av situationen, men det är möjligt att den förblir problematisk en lång tid framöver. Läs pressmeddelandet

 

Incidenter i luftrummet, referat från sammankomst i akademin, Kkrva.se

Därefter gavs auditoriet en god inblick i de senaste årens utveckling och uppträdande i luftrummet över Östersjön. I korthet har verksamheten från rysk sida, men även från Nato, ökat betydligt. Det ryska uppträdandet präglas av återtagen förmåga: större förband, längre ut, ökad komplexitet i övningar, fler flygplanstyper (inklusive strategiskt bombflyg) samt vid vissa tillfällen ett förändrat och mer närgående uppträdande mot flygplan från väst. En viss nedgång i den ryska flygverksamheten har dock noterats sedan hösten 2015. Ett återkommande flygsäkerhetsproblem är när ryska flygplan uppträder utan transponder i områden med intensiv civil flygtrafik, företrädesvis söder om Skåne. Problemet uppstår p g a att civila sekundärradarstationer inte har förmåga att kunna upptäcka flygtrafik utan aktiverad transponder. Läs artikel

Försäljningen av FSR-890 och alliansregeringens hantering av intäkterna, navyskipper.blogspot.se

I går skrev jag i SvD om den ur ett operativt perspektiv helt unika resursen FSR/ASC 890 som köptes in i sex exemplar och blev operativ i Försvarsmakten 2000. Flygplanen köptes från början in i syfte att skapa tre radarflyggrupper med två flygplan vardera för spridd basering över landet.
Ursprungsversionen hade inga operatörsplatser ombord på flygplanet, då radarn styrdes helt och hållet från marken. Besättningen utgjordes enbart av två piloter och en tekniker som slog till ”strömbrytaren” när flygplanet var i luften. Sedan sköttes resten via länk från stridsledningscentralerna på marken.

I samband med att Försvarsmakten kort senare inte ansåg sig behöva de sex flygplanen, så hyrdes två av flygplanen ut till Grekland i väntan på att det grekiska flygvapnet skulle få sina egna levererade. Där fanns ett behov av att ha operatörerna ombord, så därför byggdes flygplanen om vilket innebar att operatörsplatser med bl.a. ledningsystem samt NATO datalänk installerades ombord. Därmed var det utvecklade flygplanet ASC 890 född. Läs artikel

Hultqvists anslag fem miljarder lägre än mitt, Sten Tolgfors i Svenska Dagbladet

Direkt efter Georgienkriget, hösten 2008, krävde Socialdemokraterna att försvarsanslagen för 2009 skulle sänkas med en miljard kronor, jämfört med Alliansregeringens budget. Hösten 2009 krävde Socialdemokraterna att försvarets anslag för 2010 skulle skäras ner med två miljarder kronor, jämfört med Alliansens budget. Hösten 2010 gick Socialdemokraterna till val på och budgeterade för att försvarsanslagen för 2011 skulle skäras ner med två miljarder kronor, jämfört med Alliansregeringen. Läs artikel