Länkar

German Chancellor Angela Merkel on Tuesday rejected calls for Europe to pick sides between the U.S. and China, in a nod to the plea made by Chinese President Xi Jinping a day earlier.

While the administration of U.S. President Joe Biden is looking to group together democracies to contain China, Merkel was pointedly wary about the formation of factions.

“I would very much wish to avoid the building of blocs,” Merkel told the Davos World Economic Forum. ”I don’t think it would do justice to many societies if we were to say this is the United States and over there is China and we are grouping around either the one or the other. This is not my understanding of how things ought to be.” Läs artikel

Kina publiserte januar 2018 sin første offisielle arktiske strategi. I strategien definerer Kina seg selv som «nær-arktisk stat».

De viktigste målene for Kinas deltakelse i Arktis defineres som «å forstå, beskytte og delta i styringen av Arktis, med det mål å beskytte fellesinteressene til alle landene og det internasjonale samfunnet i Arktis, og å fremme bærekraftig utvikling i Arktis».

Kina ser økonomiske muligheter i Arktis og planlegger et større infrastrukturprosjekt – en «Polar Silkevei». Planen er å utvikle handelsruter til sjøs i takt med den smeltende havisen, som vil kutte den fysiske distansen mellom kinesiske storbyer som Shanghai og tyske handelshavner med cirka 4 600 kilometer. Som et resultat vil det ta 20 dager mindre å frakte varer fra Kina til Europa gjennom nordøstpassasjen sammenlignet med ruten via Suez-kanalen (totalt 48 dager), ifølge BBC. Kina utvikler også nye isbrytere for å fremskynde prosessen. […]

Hele Kinas arktiske strategi kan leses her.

Strategien bygger videre på Russlands tidligere strategi fra 2008 for tidsrommet 2008-2020. Det er flere likheter mellom de to strategiene, ifølge en sammenligning gjennomført av SIPRI.

For det første står beskyttelsen av Russlands nasjonale interesser høyt. Den nye strategien introduserer behovet for å «sikre suverenitet og territoriell integritet» som det viktigste nasjonale interessefeltet i Arktis. De sikkerhetspolitiske målene i den oppdaterte strategien fremhever bevarelsen av Russlands operasjonelle evner til å avskrekke aggresjon mot Russland i Arktis. […]

Russland søker økt investering i Arktis. I tillegg til oppfordringer til russiske private og statlige selskaper, har Russland den siste tiden inngått flere investeringsavtaler med Kina. Kinesiske selskaper har investert milliarder i energiprosjekter på Jamalhalvøya i nordlige Russland, og leter etter gass i Arktis sammen med russiske Gazprom. Samtidig er Russland skeptisk til Kinas utbygging av nye isbrytere. Russland, som leier ut sin isbryterflåte til passerende skip, er sterkt imot kinesisk konkurranse på feltet.

Hele Russlands arktiske strategi kan leses her.

Våra Visbykorvetter var banbrytande när de för cirka tjugo år sedan gjorde entré och de håller fortfarande måttet. Sverige har totalt fem stycken fartyg i Visbyklass: Visby, Helsingborg, Härnösand, Nyköping och Karlstad. Härnäst kan samtliga av dem se fram emot att på bästa sätt halvtidsmodifieras, uppgraderas för fortsatt tjänst bortom 2040. ”Förutom modifiering av fartygens befintliga system ska LV-robot tillföras (ny förmåga), sjömålsrobotsystemet uppgraderas till senaste version, RBS 15Mk 3, och torpedsystemet till ny lätt torped 47.”

Det förberedande arbetet för detta går enligt uppgift igång direkt och beräknas pågå under ett antal år.

Helt nya korvetter! Vidare påbörjas en produktdefinitionsfas omfattande kravanalyser och underlag för nästa generations korvetter, ”Visby Generation 2”, med avstamp i senaste versionen, lång erfarenhet, senaste teknik, krav och mål av idag samt framgent. Generation 2 kommer ”bl a att bestyckas med modernt sjömålsrobotsystem, torpedsystem och luftvärnsrobotsystem”. Läs pressmeddelande

Et amerikansk hangarskip med støttefartøy seilte inn i Sør-Kinahavet lørdag, som en del av en øvelse for å markere retten til fri ferdsel.

Det er den første øvelsen av denne typen under president Joe Biden. Skipene ankom samme dag som Taiwan meldte at flere kinesiske fly hadde krenket deres luftforsvarssone.

Kina hevder de har krav på nesten hele Sør-Kinahavet, til tross for at fem av nabolandene mener deler av farvannet tilhører dem. USA mener øvelsen er rutineartet, mens Kinas utenriksdepartement kaller den en «maktdemonstrasjon som ikke bidrar positivt til fred og stabilitet i området.» Läs artikel

After a decade of fierce rivalry with China’s technology giant Huawei, Europe’s telecoms equipment champions Nokia and Ericsson could soon face myriad new competitors to contend with.

As Europe cuts back on using Huawei equipment in its 5G networks, mobile operators are looking far and wide for companies to replace it. The Continent’s ”big four” telcos Deutsche Telekom, Telefónica, Vodafone and Orange on Wednesday published a joint ”memorandum of understanding” pledging to prioritize the development of ”Open RAN” technology, a concept that would benefit smaller equipment and software makers.

Open RAN encompasses the idea of chopping up the 5G supply chain into smaller pieces and imposing standards on equipment and software firms so their products can work together — a ”Lego approach,” as one expert called it, to digital infrastructure. It would allow operators to procure specialized kit and services in smaller contracts with different players to piece together a 5G network, breaking the market power of “end-to-end” vendors like Ericsson and Nokia. Läs artikel

Sex maliska soldater dödades i två angrepp i centrala Mali under natten till söndag. I ett motangrepp mot jihadistiska grupperingar uppges ett 30-tal personer ha dödats.

Det var militära posteringar nära gränsen till Burkina Faso som angreps. De har tidigare blivit attackerade under den våldsamma jihadistiska resning som pågått i området i flera års tid, bland annat i september 2019 då omkring 50 soldater blev dödade. 18 soldater skadades också i nattens attack, enligt ett besked från den maliska armén. Den säger att den svarade med ett anfall på malisk mark som resulterade i ”omkring 30 döda på terroristernas sida”. I samband med militärens räder beslagtogs också ett 40-tal motorcyklar och en del militär utrustning.

Svenska soldater är också på plats i Mali, i ett underrättelseförband som är del av FN-insatsen Minusma. Förbandet är inte stationerat i området där dessa attacker skedde utan omkring 25 mil nordost om det, vid staden Gao. Läs artikel

The U.S. Navy and NATO Air Command conducted 2021’s first joint maritime and air training mission in the Black Sea Jan. 23.

The Arleigh Burke-class guided-missile destroyer USS Donald Cook (DDG 75); one U.S. Navy P-8 Maritime Patrol Reconnaissance Aircraft from VP-46 out of Sigonella, Italy,; and NATO Air Command aircraft E-3A Airborne Warning and Control System (AWACS) aircraft based in Geilenkirchen Air Base, Germany, participated.

“Integrated maritime operations demonstrate our ability to seamlessly combine capabilities to provide multi-layered defense across all warfare domains,” said Vice Adm. Gene Black, Commander, U.S. Sixth Fleet. “We operate in an incredibly complex security environment, which demands high-level cooperation and commitment to ensure regional stability.”     Läs artikel

I dag, fredagen den 22 januari 2021, träder FN:s fördrag om förbud av kärnvapen i kraft. Det antags under sommaren 2017 med stöd av 122 stater i FN:s generalförsamling i New York. Mer än 80 länder har hittills undertecknat fördraget, däribland också Heliga stolen, men inte av några av kärnvapenmakterna och inte heller av Sverige. Likväl handlar det om en folkrättsligt bindande internationell överenskommelse. De fördragsslutande staterna förbinder sig att inte sätta in, stationerna eller skaffa kärnvapen. Påven Franciskus har personligen vid flera tillfällen ställt sig bakom dessa krav, senast i encyklikan Fratelli tutti, nr 262, där han än en gång kräver ett globalt avskaffande av alla massförstörelsevapen. […]

FN:s icke-spridningsavtal, som trädde i kraft 1970, har råkat i kris. Det skulle begränsa antalet länder som innehar kärnvapen till fem och därigenom minska risken att militära konflikter eskalerar till kärnvapenkrig. 190 av världens länder har anslutit sig till denna konvention, som många utvecklingsländer uppfattar som diskriminerande, och som inte har förhindrat att antalet kärnvapenmakter under tiden har växt till nio (inklusive Israel och Nordkorea). Inom några år kan också Iran och Saudiarabien höra till denna exklusiva klubb.

Heliga stolens uppfattning om fördraget om kärnvapenförbud har inget med verklighetsflykt att göra, tvärtom. Världen söker desperat efter en möjlighet att gå emot utbredningen och den tekniska vidareutvecklingen av kärnvapen. Den moderna krigföringens fasor, som ständigt visar världen självförintelsens hot, är i stort behov av ett rättsligt bindande korrektiv. Fördragets historiska ikraftträdande i dag är därför ett hoppingivande tecken. Desto mer beklagligt är det att den svenska regeringen hitintills har avstått från att underteckna detta fördrag. Läs artikel

Idag träder ett unikt avtal i kraft: FN:s konvention om förbud mot kärnvapen. Det ses som ett historiskt steg mot avlägsnandet av ytterst dödliga vapen. Men kruxet är att de stora kärnvapenmakterna har vägrat att ratificera avtalet. Inte heller de nordiska länderna har anslutit sig till det.

Avtalet om förbud mot kärnvapen (Treaty to Prohibit Nuclear Weapons, TPNW) förbjuder tillverkning, innehav och bruk av kärnvapen samt hot om användning av kärnvapen. Att kärnvapenförbudet nu träder i kraft i en rad länder kan ses som kulmen på åratals kamp mot kärnvapen. Målet är att det som USA gjorde i Hiroshima och Nagasaki i slutet av andra världskriget inte upprepas. Atombomber ska inte fällas ner över städer. […]

Trots att kärnvapenförbudet nu trätt i kraft i flera länder står alltså strategiska kärnvapenländer utanför det. Också de nordiska länderna har tackat nej till avtalet. Laura Lodenius säger att hon alltid har sett det som självklart att de nordiska länderna ska ansluta sig till förbudsavtalet men att de pressas att inte skriva på ett avtal om förbud mot kärnvapen.

– De ständiga medlemmarna i FN:s säkerhetsråd är stora och mäktiga, och de har påverkningsmöjligheter. Vi vet att USA har sagt att om man vill vara en god vän och få stöd så ska man inte underteckna avtalet. Inom Nato har det i gemensamma ställningstaganden sagts att det här avtalet är dåligt, säger Lodenius. Läs artikel

[…] Stormakterna grälar och har kärnvapen i spetsen på sin politiska makt – märk, de har även taktiska kärnvapen för punktinsatser. Stormaktspolititiken ska vi inte lägga oss i. Vi tvingas dock att följa deras politik och uttalanden med hänsyn till USA:s och Rysslands nära positionering till Sverige. Deras militära styrkor gränsar intill varandra, sprider oro och är ett säkerhetsdilemma. Båda parter vet vad en förebyggande militär attack kan innebära.

Sverige ska satsa på defensiva arméstridskrafter; inte flyg och patriotluftvärn, utan armén som kan organisera ett krigsavhållande försvar till stöd åt vår säkerhetspolitik. Läs artikel

Malian security forces fired tear gas at dozens of demonstrators in the capital Bamako on Wednesday during an unauthorised rally against France’s military role in the country.  The protesters, who were in a central square in the West African city, fled before the gas canisters fired by a large number police and gendarmes. Police roadblocks also stopped motorbike convoys of protesters making their way towards the square from different parts of the city, according to AFP journalists. […]

But France’s military presence in Mali is frequently criticised on social media and by civic leaders. Activists also stage occasional demonstrations in Bamako against French troops. Their role was placed in the spotlight earlier this month when several residents in the village of Bounti said about 20 people in a wedding party had been killed in a strike by a helicopter. It occurred on January 3, they said, near where French forces said they carried out an airstrike on jihadists using a fighter jet.