Sweden and Finland Won’t Pursue NATO Membership, theamericanconservative.com

The Swedish government is ruling out making a bid to join NATO:
Sweden will not make a formal bid to join NATO for fear of escalating further the already tense situation that exists between the West and Russia over the annexation of Crimea and the continued crisis in Ukraine, the country’s defence minister said on 17 May.
That’s the right move for Sweden to make, and it does remove a potential cause of friction between Russia and NATO. Pursuing membership in the alliance would have caused the Swedish government nothing but headaches in exchange for a guarantee that it doesn’t need and wouldn’t receive for many years. Formal neutrality has worked very well for Sweden over the last century, and it would be strange for them to abandon that tradition after all this time. The Finnish government recently endorsed much the same position:
“My personal attitude toward NATO membership is negative,” noted [Finnish Prime Minister] Sipilä. “It is precisely the zone of unincorporated countries made up by Finland and Sweden which supports the stability of the Baltic Sea region.” Läs artikel

Rõivas on Finland’s disinterest in NATO membership: Ounce of prevention worth pound of cure, news.err.ee

Despite growing international tensions, Finnish Prime Minister Juha Sipilä, who recently hosted visiting Estonian Prime Minister Taavi Rõivas in Helsinki, found that the current world security situation was not enough to warrant Finland joining NATO. Sipilä found that it was precisely Finland and Sweden not belonging to NATO which helped to guarantee stability in the Baltic Sea region.

While subjects discussed at the Finnish prime minister’s summer residence in Kesäranta officially included IT, transportation and energy economy, one can expect that serious topics also included security policy, Russia, and the economy, reported ETV’s nightly news broadcast “Aktuaalne kaamera.”…

“My personal attitude toward NATO membership is negative,” noted Sipilä. “It is precisely the zone of unincorporated countries made up by Finland and Sweden which supports the stability of the Baltic Sea region.” Läs artikel

Om Ryssland invaderar Baltikum har Nato inte en chans, Tomas Ries , svenska.yle.fi

Det mesta tyder ändå på att vi får leva i fred i Östersjöområdet i den närmaste framtiden, säger han.

Den ryska militärdoktrinen beskriver Nato som det största hotet mot Ryssland, men de baltiska ländernas sårbarhet är ett stort problem, sade Ries under Utrikespolitiska institutets seminarium om säkerhet vid Östersjön i Helsingfors på onsdagen.

– Jag målar upp de här hotbilderna för att man oroar sig för dem, men det betyder inte att man tror att det definitivt kommer att hända. Det finns ändå en stor sannolikhet att något obehagligt händer här. Världen idag och läget i just den här frågan är så väldigt instabilt, det kan ändra sig plötsligt.

Ukrainakrisen utlöstes plötsligt av just en sådan här oväntad händelse, säger Ries. När folket gick ut på gatorna och tvingade den ryskvänliga regeringen att avgå kände Putin att han måste agera.

Putins opinionssiffror i hemlandet har alltid gått upp när han har genomfört militäroperationer utomlands. Om Putin känner sig trängd hemma är en utomstående fiende bra, säger Ries.

– En annan sak som kan hända är att Ryssland vill knäcka Nato. Nu är det så att väst inte kan försvara Baltikum och Ryssland kunde ockupera flera länder där. Gör de det är Natos trovärdighet knäckt. Men priset är enormt, det skulle vara en krigsförklaring mot hela väst. Läs artikel

Soini: Europa kan tvingas betala mer för sin säkerhet, Hufvudstadsbladet

– Det som kan hända är att Europa måste betala mer för sin säkerhet. Därför ska Finland ha goda direktkontakter överallt. Det är utrikesminister Timo Soinis bedömning av Finlands nytta av starka relationer till USA, där Nordenvänliga Obama kan bytas ut mot Donald Trump.

USA:s närvaro i Östersjöregionen ger stabilitet – så löd Soinis budskap i ett tal redan före besöket i Washington för några dagar sedan, där nordiska statschefer och utrikesministrar träffade USA:s president Barack Obama.

Den omedelbara reaktionen bland utrikes- och säkerhetspolitisk expertis har varit att USA-relationen är ett slags lättare väg, då Natodebatten är svår att föra och väcker omedelbara ryska reaktioner.Läs artikel

Hög tid för S att tala klarspråk om Nato, insändare i Östra Småland

Varför har inte länets socialdemokratiska riksdags ledamöter informerat länets medborgare om värdlandsavtalets innebörd?

Åsa Lindestam (S) i försvarsutskottet och Kenneth G Forslund (S) utrikesutskottet skriver i sitt debattinlägg den 3 maj att de nagelfarit texten i propositionen. De upplyser inte om att regeringen eller kommande regering kan besluta om att stationera Nato-trupper och baser, också kärnvapen i Sverige, om Nato så begär. Inte riksdagen utan regeringen beslutar. Det framkommer ju klart om man läser värdlandsavtalet. Det är ju inte självklart att Socialdemokraterna är den kommande regeringen, eller hur? Läs insändaren

Norrbotten – ett hot mot Ryssland, NSD

Huruvida det ryska forskningsplanet ville flyga över två norrbottniska militärstrategiska mål för att spionera eller ej, vill inte Ring uttala sig om.

– Nej, det vore rena spekulationer. Forskarteamet från Tyskland uppger ju att rutten inte bestämts av Ryssland utan av det internationella teamet bakom klimatstudien. Å andra sidan kan man ju heller inte garantera att Ryssland inte haft möjlighet att påverka dem, säger han till NSD.

Men att Ryssland har ögonen på Norrbotten generellt sett är han övertygad om.

– Ja, det har man definitivt. För Sverige är Norrbotten strategiskt med tanke på de stora naturtillgångarna, men jag tror inte att Ryssland skulle vara intresserat av att “besätta” territoriet på det sättet. Snarare handlar det om att Ryssland uppfattar möjligheten att Norrbotten skulle kunna användas för verksamhet som kunde vara ett hot mot Ryssland.

Ring beskriver den känsla han tror genomsyrar det ryska försvaret, en rädsla för att bli “omringad”. Som exempel tar han Natos närvaro och samövningar mellan de nordiska försvarsmakterna.Läs artikel

Ja till avtal med Nato om värdlandsstöd, riksdagen.se

Riksdagen bör säga ja till samförståndsavtalet mellan Sverige och Nato om värdlandsstöd. Det anser det sammansatta utrikes- och försvarsutskottet. Avtalet ska underlätta de praktiska förberedelserna för militärt samarbete och göra det administrativt enklare för Sverige att fungera som värdland åt Nato-ledda operationer och övningar.

Redan den 4 september 2014 undertecknade Sverige ett samförståndsavtal med Nato om värdlandsstöd. Avtalet börjar gälla först när Sverige har meddelat Nato att vissa nödvändiga åtgärder har gjorts. Nu vill det sammansatta utrikes- och försvarsutskottet att riksdagen godkänner regeringens förslag på avtal.

Bakom utskottets förslag står en majoritet som består av Socialdemokraterna, Moderaterna, Miljöpartiet, Centerpartiet, Liberalerna och Kristdemokraterna….

Sverigedemokraterna reserverar sig mot förslaget. Partiet vill värna den svenska alliansfriheten och vill därför att Sverige säger upp avtalet om värdlandsstöd. Om inte riksdagen gör det vill partiet att verksamheten inom ramen för avtalet bara ska kunna aktiveras av riksdagsbeslut. SD anser också att konsekvenserna av ett svenskt värdlandsavtal inte är tillräckligt utredda.

Vänsterpartiet reserverar sig också mot förslaget, då det skulle innebära ett steg mot ett medlemskap i Nato. Dessutom har utformningen av avtalet skett utan folklig förankring, menar partiet. Läs meddelandet

Försvarsminister Peter Hultqvist om nya Gripen E, Försvarsmakten

In light of recent developments, the need for a strong, competitive Air Force has become increasingly evident. The tension in the Baltic Sea region has increased during the last years. From the Russian side we see large scale military exercises, snap exercises and provocative behavior around our borders. We need to further boost our overall operational capability to be able to meet the new security demands and the technological achievements of possible opponents. The introduction of Gripen E is a vital part of this ambition. Läs pressmeddelande

Niinistö: Ingen utanför ifall Nato och Ryssland drabbar samman, Hufvudstadsbladet

Hur kan Finlands och Estlands säkerhet tryggas? Det var en av de stora frågorna som estniska och finländska ungdomar ställde till sina presidenter i gymnasiet i Viljandi på onsdagen.

Presidenterna Sauli Niinistö och Toomas Hendrik Ilves svarade mycket rakare till gymnasisterna än vad journalisterna är vana att höra på presskonferenser.

– Om jag vore ni skulle jag inte oroa mig. Vi är i trygghet och vi håller oss i trygghet i Europa. Jag tvivlar inte på det, sade president Niinistö.

Finlands och Estlands åsikter om hur det infekterade läget ska lösas var olika. Niinistö betonade dialog med Ryssland medan Ilves pratade om betydelsen av att alliera sig. Läs artikel

Svensk-finskt marint samarbete utvecklas, Försvarsmakten

Den här veckan startar en intensiv övningsperiod för stora delar av den svenska marinen. Tillsammans med Finland kommer man öva i vattnen kring Gotland. Det är bland annat samarbete, kommunikation och gemensamma system som är i fokus. SWEFINEX heter övningen.

− Vi siktar mot stjärnorna och hoppas förstås att vi kommer en bra bit på vägen, säger kommendör Ewa Skoog-Haslum som har det yttersta ansvaret för SFNTG, Swedish Finnish Naval Task Group under övningen.
Det hon syftar på är uppdraget att skydda handels- och civila fartyg mot fingerade hot. Vårens samövning med Finland handlar till stor del om sjöfartsskydd. Läs artikel

Svar på interpellation 2015/16:623 om Sverige och Natos toppmöte i Warszawa, utrikesminister Margot Wallström (s)

Hans Wallmark har frågat försvarsministern om vilka ambitioner försvarsministern och regeringen har inför Natos toppmöte och vilka specifika frågor Sverige bör driva, vad försvarsministern tänker göra för att fördjupa de bilaterala relationerna med viktiga Natoländer som Tyskland och Storbritannien, vad deltagandet i Enhanced Opportunities Programme inneburit för svensk del och hur försvarsministern vill använda det för att ytterligare fördjupa samarbetet med Nato samt hur försvarsministern ser på att skillnaden mellan att vara partnerland och fullvärdigt medlem i Nato har ökat och hur det påverkar Sveriges säkerhet.

Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på interpellationen.

Både Sverige och Nato är tydliga med att det är skillnad på partnerskap och medlemskap. Den militära alliansfriheten tjänar oss väl och bidrar till stabilitet och säkerhet i norra Europa. Den ger oss handlingsfriheten att i varje given situation agera på det sätt som bäst gagnar avspänning och en fredlig utveckling. Den militära alliansfriheten förutsätter en aktiv, bred och ansvarsfull utrikes- och säkerhetspolitik i kombination med en trovärdig nationell försvarsförmåga. Regeringen satsar på båda. Läs  hela svaret

MP-KONGRESS: I stället för ett fredsdepartement behöver vi diskutera hur en grön hållbar säkerhetspolitik ser ut,Fredrik Leijerstam, Dalarnas Tidning

..Miljöpartiet har i regering med Socialdemokraterna ansvar för att styra vårt land. Sveriges territoriella försvar är en viktig del av det ansvaret, ett ansvar som har fått stryka på foten under flera decenniers tid. Det är inte bara den nuvarande eller förra regeringens ansvar att det har blivit så. Försvarsbeslut efter försvarsbeslut har underfinansierats, då detta politikområde har prioriterats ner i budgetförhandlingar

De senaste åren har Rysslands provokationer och expansionism på det säkerhetspolitiska området tydligt visat att vi behöver avsätta betydligt större resurser för att försvaret ska kunna fullgöra sina viktiga uppgifter att skydda vårt land och att försvara Sveriges frihet. I praktiken har vi nedrustat vårt militära försvar. Det lämnar ett vakuum kring Östersjön, och vakuum tenderar att fyllas med något. Idag är detta något Ryssland, som utnyttjar Sveriges militära frånvaro till upprepade provokationer.

Miljöpartiet borde – i stället för denna motion – diskutera hur en hållbar grön säkerhetspolitik ska se ut. Vilka resurser behöver vi avsätta för att försvaret ska kunna genomföra sina uppgifter? Hur fogar vi ihop det nödvändiga militära försvaret med en civil beredskap för att hantera hot som skogsbränder, översvämningar och andra katastrofer?

…En hållbar och klok grön säkerhetspolitik ser i stället till att försvaret får resurser som motsvarar myndighetens uppdrag. Jag förordar att 2 procent av Sveriges BNP avsätts till det militära försvaret.

 

m

.Läs artikel

.