Har detta utgjort politiskt substitut för Nato? Niklas Wiklund, SvD

Förra veckan fick vi det tråkiga beskedet att Norge säger nej till köp av den nya svensktillverkade ubåten A26. I kölvattnet av detta besked har en politisk debatt blossat upp huruvida projektet är genomförbart på egen hand utan större kostnadsökningar. Nordiska försvarssamarbeten inom materielområdet har varit högt prioriterat av de olika regeringarna under åren. Men våra svenska politiker har ofta prioriterat själva samarbetet högre än den rent militära nyttan. Möjligen så har dessa nordiska militära samarbeten också utgjort ett politiskt substitut för Nato?

Exempel på nordiska samarbetsprojekt är Helikopter 14, ubåtsprojektet Viking, splitterskyddade granatkastare och artillerisystemet Archer. Det uttalade syftet med de samnordiska materielprojekten har varit att ”på ett kostnadseffektivt sätt öka respektive lands försvarsförmåga”. Men utfallen visar tyvärr allt för ofta på havererade samarbeten och en rad kompromisslösningar som följd. Läs artikel

“Gränsavtalet med Ryssland är bra för Finland”, president Niinistö

Avtalet mellan Finland och Ryssland om vem som får komma över gränsen vid övergångarna i Raja-Jooseppi och Salla har lett till diskussion….

…I dag har president Sauli Niinistö uttalat sig i frågan under ett besök i Lappland. – Det var Finlands önskan att få till stånd ett avtal om att begränsa gränstrafiken vid östgränsen. Ryssland hade för egen del inga sådana önskemål, sade Niinistö i Ivalo. Presidenten påminde om hur situationen var ännu för någon månad sedan.

– Vi (inklusive medierna) var mycket oroliga, till och med överdrivet oroliga, för att hundratalstusen människor skulle komma över gränsen från Ryssland. Det är självklart att vi agerade, sade presidenten. Ett annat alternativ hade varit att Finland inte skulle ha föreslagit något avtal överhuvudtaget, konstaterade presidenten. Han sade att avtalet kanske inte “till punkt och pricka” var sådant som vi hade önskat, men det betyder inte att vi inte skulle behöva det. Läs artikel

Rysslandsforskare försvarar president Niinistö: Gränsavtalet var ett måste, svenska.yle.fi

EU kan nog se mellan fingrarna när det gäller ett tidsbundet gränsavtal med Ryssland. Det anser Rysslandsforskaren Hanna Smith, som förklarar varför Ryssland inte ville ge EU-medlemmar rättigheter i avtalet.

På onsdagen svarade president Sauli Niinistö på mothugget kring avtalet om att begränsa trafiken vid östgränsen. Finland och Ryssland enades om avtalet i mars.

Många frågor har väckts om varför endast medborgare från Finland, Ryssland och Vitryssland har rätt att gå över ryska gränsen i Lappland, då Finland först föreslog att gränsen skulle vara öppen också för EU-medborgare. Läs artikel

Slut på radiotystnaden, en kolumn av Matthias Nass i Die Zeit

Detta är en god nyhet: Inom de närmaste dagarna kommer Nato-Rysslandsrådet att sammanträda för första gången på nästan två år. Senaste gången rådet möttes var i juni 2014, sedan dess har radiotystnad rått. Nato bojkottade organet som bestraffning för den ryska aggressionen mot Ukraina och annektionen av Krim.

Från första början var detta en dålig idé. För när behöver man egentligen detta råd, om inte i kristider? En som alltid motsatte sig att man bröt den här tråden till samtal, var utrikesminister Frank-Walter Steinmeier. Senaste helg lät han från Kina meddela sin lättnad över att rådet ”kan återuppta sitt viktiga arbete”. Bakom kulisserna hade han under lång tid arbetat för detta.

Läs merSlut på radiotystnaden, en kolumn av Matthias Nass i Die Zeit

Prata hellre med Ryssland än gå med i Nato, Pierre Schori och Maj Britt Theorin i Expressen

…Finland har i motsatts till Sverige tydligt markerat ett nej till en militär “solidaritetsförklaring”. Den finske presidenten som är ansvarig för landets säkerhetspolitik uttryckte sig så här:

“Då och då får vi höra tankar som skisserar upp något slags delansvar för Finland när det gäller försvaret av Baltikum. Jag har dock varit tvungen att vara ganska precis i denna fråga. Av den enkla anledningen att Finland inte befinner sig i en sådan ställning där det kan ge andra sådana militära säkerhetsgarantier som det inte ens själv har. Vi är inte heller en stormakt som har “ammunition” till övers att dela ut.”

Också på detta område borde vi lära oss av Finland.  

Det svenska försvarets uppgift måste vara att försvara Sverige – inte att upplåta Gotland till baser för Nato att försvara Baltikum.
Samarbetet med Finland betonas nu för att undvika kriser och konflikter. Det är bra. Att undanröja kriser och konflikter är viktigare än att utkämpa dem. En lärdom vore att göra som Finland gör dvs återta den dialog med Ryssland på alla nivåer från regering, riksdag, myndigheter och institutioner och folkrörelser vi tidigare hade. Mellanfolkliga vänortsavtal är bättre än militära värdlandsavtal. Läs artikel

Allt samarbete med ryssar är inte förbjudet eller opassande, Hufvudstadsbladet

I fall Esko Aho väljs in i den ryska banken Sberbanks styrelse i slutet av maj kommer han att sitta vid samma mötesbord som den högsta ryska ekonomiska eliten – den sittande regeringens finansminister, chefen för Rysslands ekonomiska akademi och en rad direktörer från centralbanken.

Sedan tidigare finns det några utlänningar i Sberbanks styrelse, men ingen av dem har bakgrund i politiken.

Rysslands centralbank äger över hälften av Sberbank och bankens ledning rapporterar direkt om sin verksamhet till president Vladimir Putin. EU:s och USA:s sanktioner begränsar bankens verksamhet på den internationella finansmarknaden. Läs artikel

Dagens forsvar er ikke bærekraftig, Forsvarssjef Haakon Bruun-Hansen, nrk.no

– Nato-øvelsene og økt tilstedeværelse i nordområdene har gått på bekostning av øving og trening. Den økt aktiviteten er finansiert ved å omprioritere. Det har satt hele virksomheten under press. Alle har måttet akseptere et lavere treningsnivå enn planlagt, sier Bruun-Hansen.

Bruun-Hansen mener usikkerheten etter Ukraina-konflikten, kombinert med en økt terrortrussel fra IS og flyktningstrømmen til Europa, krever bedre beredskap.

Det krever igjen en bedring i driftssituasjonen, der Forsvaret sliter med etterslep på vedlikehold, mangel på reservedeler, valutasvingninger og økte kostnader. Läs artikel

Vi behöver dialog med Ryssland, Svante Säwén i Sundsvalls-Tidning

Sveriges förre Moskvaambassadör Sven Hirdman efterlyser (SvD 2 april 2016)ett linjetal från statsminister Löfvens sida, för att slå fast vad som är Sveriges säkerhetspolitik. Han menar att det finns en osäkerhet om linjen både i Sverige och i omvärlden.

Det ligger en del i det. Debatten i Sverige är väldigt polariserad. Den som på något sätt, likt Hirdman, motsätter sig en alltför ensidig bild av dagens Ryssland riskerar att ådra sig stark kritik. Hirdman själv utnämns utan namns nämnande på liberala DN:s ledarsida till en del i Putins svenska brigad. Så kan man också försöka strypa en debatt. Ett annat spår i ledaren är varningarna för rysk desinformation. Läs artikel

Säkerhetspolitiken troligen på sparlåga före 2018, Pär Stenbäck i Hufvudstadsbladet

Det tycks vara svårt att inse att Finland och Sverige inte längre är alliansfria: EU är en allians som förutsätter solidaritet vid angrepp på en medlemsstat. Dessutom glöms Sveriges och Finlands militärteknologiska beroende av USA kanske medvetet bort, skriver Pär Stenbäck och misstänker att Ryssland redan avskrivit både Finland och Sverige som alltför Natointegrerade.

Riksdagsledamoten och tidigare statsministern Matti Vanhanen (C) publicerade i början av året en utrikespolitisk pamflett på eget förlag. Han sände den vänligen till mig och jag läste den med intresse. Förklaringen kom kort därefter: Vanhanen vill bli Centerns presidentkandidat. Vanhanens pamflett visar att han vill skapa sig en säkerhetspolitisk profil varför det är skäl att titta närmare på hans program.Själv stöder jag att Finland och Sverige håller sig utanför militäralliansen (Nato) och upprätthåller genom detta beslut stabiliteten i Östersjön”, skriver Vanhanen. På nästa sida fortsätter han ändå: ”För mig är en ansökan om Natomedlemskap ändå ett genuint alternativ, om stabilitetspolitiken inte lyckas på grund av andras beteende”. Litet senare betonar han osäkerheten kring Rysslands politik och stöder det bilaterala försvarssamarbetet med Sverige. Läs artikel

Vi experimentera med Sveriges säkerhet. Slutreplik från Peter Hultqvist om Sverige och Nato, Aftonbladet

I moderaternas värld så är lösningen på framtidens säkerhetspolitiska problem alltid Nato-medlemsskap. De tycks bortse från den omvälvande process med efterföljande svallvågor i förhållande till andra länder en sådan grundläggande förändring innebär.

Att så hårt fixera sig vid en fråga i den samlade säkerhetspolitiken är inte rimligt. Här handlar det i stället om att arbeta aktivt över ett brett fält.

Strävan måste ytterst vara att åstadkomma en stabilitet som banar vägen för långsiktig fred i vår del av Europa. Att se omvärldens förändringar med klara ögon och agera därefter är viktigt. Det gäller att värdera alla de balanser som ska vägas in mot bakgrund av vårt geografiska läge. Riksdagen har därför beslutat om att vi ska höja den nationella försvarsförmågan och samtidigt fördjupa våra samarbeten med olika länder samt Nato:s Partnersskap. Det är ett väl avvägt och strategiskt beslut. Läs artikel

Solbergs usikre sikkerhetspolitikk, Henrik Hovland , nrk.no

Statsminister Erna Solberg er en trussel mot rikets sikkerhet når hun prioriterer skattelette fremfor penger til terrorberedskap og forsvar. Statsministeren blir briefet av generalmajor Odd Egil Pedersen da hun i 2014 besøkte Cyberforsvaret på Jørstadmoen. «Erna Solberg er i ferd med å avvikle det norske forsvaret kort tid etter at vår nabo i øst har gått til væpnet angrep på en nabostat», skriver kronikkforfatteren…

…Norske ledere har stor tillit til at USA raskt vil komme oss til unnsetning den dagen vi trenger det. Det er ikke sikkert potensielle fiender har samme oppfatning. Norges viktigste allierte har fortsatt evnen, men ikke lenger den samme viljen, til å bruke militærmakt. Konkurrenter og fiender frykter ikke USA slik de gjorde før. Det er ikke bra for Norge. Hva en mulig fiende tror om USAs vilje til å agere dersom Norge blir angrepet, og hvor raskt de tror hjelpen kan komme, er viktigere enn hva vi selv måtte tro. Läs artikel

Finland genomför Open Skies flygning i Ryssland, puolustusvoimat.fi

Finland genomför en Open Skies observationsflygning i Ryssland 11 -15 april 2016. Vid obeservationsflygningen används Sveriges försvarsmakt Open Skies observationsflygplan Saab 340B.Den maximala flygsträckan i Ryssland är 5500 km.Den finländska observationsgruppen består av sju personer och den leds av major Timo Heinäaho. Också en observatör från Lettland deltar i flygningen. Planet har en svensk besättning bestående av sex personer. Pressmeddelande