Länkar

Till sommaren hoppas många att pandemin är över och då återuppstår nästa ovisshet, Sveriges säkerhetspolitik. Det är en fråga som döljer sig trots att statsvetenskapen värderar den som en stats viktigaste fråga, dess självständighet och suveränitet. […]

Det är två stormakter med kärnvapen, USA och Ryssland, positionerade nära Sverige med utomordentligt stort militärstrategiskt intresse av svenskt markterritorium som tävlar om makt. Vårt försvar ska hålla båda utanför vårt markterritorium. Småstaten kan inte helt värna luftrummet.[…]

Alliansfriheten med dess utgivare har under ett halvt decennium fört en verklig fri dialog om nordisk säkerhetspolitik. De företräder därmed ett verkligt demokratiskt Folk och Försvar. Detta framstår som en nödvändighet eftersom Public service, Kungliga Krigsvetenskapsakademien, DN och SvD sitter fast i ett förlegat och naivt svenskt militärstrategiskt läge. Ryssland, som ”fiende” är verkligen en gammal naiv hotbild till och med före Carl XIV Johan. Läs artikel

Though these local initiatives are still insufficiently coordinated and remain limited in scope, the growing number of peace-building efforts shows that the crisis is producing new spaces of local governance outside the realm of state control and authority. The push for peace also signals that a bottom-up approach to dialogue is taking shape to fill the gaps left by state-led diplomatic efforts, while developing in parallel with counterterrorism military operations carried out by the G5 Sahel Joint Force, France’s Operation Barkhane and the EU’s Takuba Task Force. Läs artikel

A group of US Air Force B-1B Lancers participated in an exercise with Swedish Air Force Gripen fighters as they flew to Ørland Air Station for their first-ever stationing in Norway.

Three Lancers from the 7th Bomb Wing at Dyess Air Force Base, Texas, arrived in Norway on February 22, for a long planned training mission that will see the aircraft conduct theater and flight training across Europe.

This is the first time US bombers will be operating out of Norway.

While details on training events that the bombers will attend are scarce, it is certain that the aircraft will be operating in the high north and improve interoperability with allies and partners across the European theater. Läs artikel

Se även pressmeddelande från Försvarsmakten i inlägget nedan på den här sajten.

Sverige har bjudit in USA till en samövning under svensk ledning. Under måndagen genomfördes ytterligare ett övningsmoment med amerikanska bombflyg i svenskt luftrum.

Syftet med samövningen är att höja Försvarsmaktens förmåga att verka tillsammans med prioriterade partners. USA är en viktig samarbetspartner för Sverige och därför genomförs regelbundet gemensamma övningar och utbildningar, vilket också stärker Försvarsmaktens försvarsförmågor. Det bidrar också till ökad stabilitet och säkerhet. […]

Under dagens momentövning har Jas 39 Gripen eskorterat amerikanska B-1B Lancer i svenskt luftrum över mellersta Sverige. Vid tillfället deltog även markförband som är en viktig komponent för att kunna leda in flygunderstöd.

− Flygvapnets viktigaste uppgift är att leverera ett starkt luftförsvar där vi kontrollerar vårt eget luftrum. Därmed ges förutsättningar för att kunna verka tillsammans med andra och exempelvis bekämpa mål på marken, något som också simulerades under denna övning, säger Carl-Johan Edström. Läs  pressmeddelande

For noen uker siden presenterte USA sine planer. Amerikanerne vil trappe opp sitt militære nærvær utenfor vår stuedør. Hva er det som skjer?

USA har kalt sin nye strategi «A Blue Arctic». Den ble startet av Donald Trump. Joe Biden vil videreføre den og har allerede startet en opptrapping.

Strategien har foreløpig fått liten oppmerksomhet i Norge. Den har heller ikke ført til noen stor debatt. Det vil noen mene ikke er et godt tegn siden USAs nye strategi for nordområdene får direkte konsekvenser for Norge.

Flere vil hevde strategien gjør oss tryggere. Andre vil påstå det motsatte. […]

Ifølge Breaking Defense vil strategien bety flere amerikanske overflatefartøy og undervannsbåter ute på patruljer i Nordsjøen, Norskehavet og Barentshavet. Det vil innebære flere amerikanske fly på øvelser i internasjonalt luftrom. USAs bakkestyrker vil øke treningen på krig sammen med sine allierte nær russiske grenseområder. Det vil skje for eksempel i Nord-Norge. […]

Som en av USAs nære allierte har Norge blitt bedt om å bistå. Vi skal hjelpe til med den nye strategien. Det har Norge sagt ja til. USA trenger havner, forlegninger og flybaser til sine fartøy, soldater og fly. De kommer ikke til å bygge dem selv eller operere ut fra Alaska.

Amerikanerne vil benytte seg av det som allerede finnes hos sine allierte. Tidligere ble slike oppdrag utført fra britiske baser. Nå er det et ønske om å komme nærmere Russland. Läs artikel

Professor John Mearsheimer, a globally respected pioneer of the structural realist school of international relations thought, shared his views about ”Why a Cold War between China and the United States is Inevitable” with Pakistani journalist Ejaz Haider via video during this week’s Afkar-e-Taza ThinkFest. His main idea is that the anarchic and power-driven structure of contemporary international relations guarantees a new cold war between China and the United States. According to him, this is primarily because China aspires for hegemony across Asia, including through military means, which clashes with America’s existing hegemony there. […]

Chinese government representatives and their official foreign policy documents have gone to great lengths over the years to describe their country’s outlook on international relations. In theoretical terms, it more closely resembles the neoliberal one of promoting complex interdependence through trade than the structural realism one that Professor Mearsheimer ascribes to, but it’s not the case that China is doing that because of the same power-driven motivations as the ”Pivot to Asia” strategy of the U.S. It’s purely defensive and designed to secure its home region. Läs artikel

‘America is back.’ Speaking to the 57th annual Munich Security Conference, Joe Biden made that point for the umpteenth time in his short presidency. His crisp declarative sentence requires decoding, of course. To his audience of European elites, he was offering this assurance: ‘Trump is gone and won’t be returning anytime soon: trust me.’ […]

A ‘long-term strategic competition with China’ came first, followed by Russian troublemaking and the ‘global, existential crisis’ of climate change. Arms control got a nod, as did the imperative of addressing ‘Iran’s destabilizing activities across the Middle East’.

Biden also pledged that for now at least US troops would remain in Germany. This was the closest he came to a big reveal. At this supposedly pivotal point of inflection, the best the American president could come up with was to sustain a military presence created seven decades earlier in response to conditions that no longer exist. At gatherings such as the Munich Security Conference, this qualifies as enlightened statesmanship.

Washington’s own disastrously destabilizing activities across the Middle East over the past two decades went unmentioned. So too did increasingly desperate US efforts to conceal the fact that the Afghanistan conflict, the only real war in Nato’s entire existence, is ending in failure. Läs artikel

I 1946 startet svenske Bofors produksjon av 84 mm rekylfri kanon (RFK), bedre kjent som Carl-Gustaf.

Våpenet ble oppkalt etter fabrikken i Karlskoga som i dag tilhører Saab. Det norske forsvaret har siden tidlig 1970-tall brukt andre og tredje generasjon i de fleste avdelinger. Nå er det klart at de også skal kjøpe den nyeste versjonen, Carl-Gustaf M4.[…]

M4 ble lansert mot slutten av 2014, og året etter kom den første bestillingen, fra Slovakia. Siden den gang er det til sammen 14 nasjoner som har bestilt våpenet.   Mens Carls-Gustaf opprinnelig ble tatt fram som et panservernvåpen, er det i dag en flerbrukskanon som kan benytte mange forskjellige ammunisjonstyper, eksempelvis med styring og sprenggranater med programmerbart brannrør.

I tillegg er det gjort mange ergonomiske framskritt opp gjennom årene. M4 veier rett i underkant av sju kg. Det vil si under halvparten av M2, som var den første versjonen Norge tok i bruk, og cirka 3 kg mindre enn M3 som kom på starten av 1990-tallet. Läs artikel

Autonoma vapensystem kan göra dödandet både bekvämare och billigare. Nu kan världen stå inför en ny kapprustning och ett internationellt förbud brådskar, enligt fredsrörelsen. Men den svenska regeringens linje är ett frågetecken. […]

Helt autonoma vapen kan vara drönare som själva fattar beslut om att avfyra missiler och släppa bomber, men också om exempelvis ubåtar eller pansarfordorn. Kort sagt, vilka vapentyper som helst kan bli autonoma.
Med helt autonoma vapen, eller mördarrobotar som de också kallas, sänks trösklarna ytterligare för att ge sig ut på militära äventyr. Därmed kommer världens konflikter bli fler, fruktar Daan Kayser, som arbetar för den nederländska fredsorganisationen Pax och den internationella kampanjen Stop killer robots, stoppa mördarrobotarna.

Daan Kayser varnar också för en kapprustningsspiral där i synnerhet USA och Kina hetsar varandra att spendera allt större summor för att ligga längst fram i utvecklingen av de autonoma vapensystemen.

– Angelägna om att utveckla vapnen så snabbt som möjligt skulle de kanske inte tänka så mycket på konsekvenserna, säger han. […]

Utvecklingen av drönare tog fart under George Bush den yngres dagar i Vita huset, genom krigen i Afghanistan och Irak. Det sas att de nya vapnen var precisa och skulle minska antalet dödsoffer. Ann Wright konstaterar att det inte är så drönarna använts. Missilerna och bomberna har inte sällan slagit blint.

– Vi har sett hela bröllopssällskap och begravningsföljen flyga i luften och sedan den sjukvårdspersonal som kommer för att rädda dem, säger hon.
I diskussionen om helt autonoma vapen återkommer argumentet att civila kan skonas med hjälp av teknik som träffar rätt. Läs artikel

Hans Corell är en av Sveriges och världens mest meriterade jurister när det gäller internationell rätt. […]

Här intervjuas han av Tomas Nordberg. […]

Som FN:s undergeneralsekreterare för rättsliga frågor tog du, FN:s dåvarande generalsekreterare Kofi Annan och FN:s sekretariat, ställning mot USA:s invasion av Irak 2003. Hur kom invasionen att påverka respekten för folkrätt och internationell straffrätt och hur ser du på utvecklingen på detta område och inom den internationella humanitära rätten generellt de senaste decennierna?
– Det här är en mycket allvarlig fråga. Enligt FN-stadgan får militärt våld användas bara i två situationer: individuellt eller kollektivt självförsvar i händelse av ett väpnat angrepp (artikel 51) eller enligt säkerhetsrådets beslut (artikel 42). Inget av dessa villkor var uppfyllt när Hans Blix, som då var ordförande för FN:s kommission för vapeninspektionen i Irak (UNMOVIC), i februari 2003 rapporterade att han och hans vapeninspektörer inte hade funnit några massförstörelsevapen i Irak. Det blev därför stor dramatik när – detta till trots – Storbritannien och USA angrep Irak i mars 2003. Två av säkerhetsrådets permanenta medlemmar bröt flagrant mot FN-stadgan. Läs intervjun

Vintersol är en årligt återkommande slutövning för förbanden i norra Sverige som i år pågår den 15 – 28 mars. Övningen har cirka 1 100 deltagare huvudsakligen från Norrbottens regemente, Artilleriregementet, Trängregementet, Markstridsskolan samt flera stödjande enheter.

Målet är att samöva förbanden i subarktiska förhållanden inom brigads ram. Detta mot en bakgrund av ett nationellt högkonfliktscenario. Läs pressmeddelande

Militära pakter och allianser är tveeggade vapen. De kanske ingås i bästa avsikter för att stärka försvaret och bevara freden. Men de driver ofta rustningsspiraler, spänningen ökar, gnistan tänds och branden sprids okontrollerbart.

Två världskrig bär syn för sägen. I det första ledde Österrike-Ungerns straffexpedition mot Serbien via alliansförpliktelser och de stora mobiliseringssystemen till Det stora kriget som det då kallades. Efter två decennier kom ett ännu större, utlöst av det tyska angreppet på Polen. Men det kom inte ett tredje världskrig, trots den oförsonliga ideologiska fiendskapen mellan maktblocken. Till den skillnaden kan anföras många orsaker. En är lätt urskiljbar, på grund av att den var ett medvetet instrument i Natos avskräckningsstrategi: gemensam truppnärvaro. […]

I det nya kalla krig som nu råder har truppnärvaro åter blivit en brännande fråga. Ett hinder för en trovärdig avskräckning idag är det märkliga faktum att Nato står fast vid sitt löfte i the NATO-Russian Founding act från 1997, ”the 3 Nos”, inga större styrkor, ingen omfattande infrastruktur och inga kärnvapen hos de nya östeuropeiska alliansmedlemmarna, detta trots att Ryssland sedan dess helt demolerat det tidigare europeiska säkerhetssystemet och inlett en expansiv politik. Det spelar mindre roll för centraleuropeiska stater. Den stora ryska ångvälten är idag inte ett reellt hot, men de baltiska staterna är i samma situation som flankstaterna under det kalla kriget.

Polen har velat upphäva restriktionen men det har fallit på tyskt motstånd. Ett kompromissbeslut blev utplaceringen av bataljonsstridsgrupper i ett rotationssystem i de baltiska staterna och Polen, från (norrifrån) Storbritannien, Kanada, Tyskland och USA. Läs artikel