Länkar

[…] Then why has his administration made no attempt to reassess the massive modernization of the U.S. nuclear strike force — projected price tag $1.2 trillion — now underway?  Given the actually existing and emerging security challenges facing the United States, do we really need new land-based missiles, long-range bombers, missile-firing submarines, and a new family of “more flexible” warheads?  The answer is no.  […]

What he has done wrong: Other than holding a global zoom call, he does not appear seriously committed to this declaration. His team is doubling down on containing China’s economic, technological, and diplomatic rise through a militarized approach that will ensure that the United States continues to burn a lot more oil and money for war preparations than is advisable. Their approach will exacerbate the threat rather than ameliorate it. […]

On Afghanistan, a withdrawal did not seem to be in the cards. But two months into his presidency, something changed. He ordered the full withdrawal from Afghanistan while sowing the seeds of a broader military disengagement from the Middle East. Iran diplomacy has kicked into full gear and a return to the JCPOA seems within reach. Läs artikel

By bringing the United States’ pointless military campaign in Afghanistan to a close, U.S. President Joe Biden has delivered on his desire to end the “forever wars.” But as Steven Cook pointed out in Foreign Policy last week, the phrase “ending forever wars” offers little guidance for how the United States should now approach key national security issues. To do that, the country needs to draw the right lessons from disappointments of the past 20-plus years and identify the principles and goals that should guide foreign- and national security policy from this point forward.

The past two decades are also a reminder of the problems that ensue when military power is used for the wrong purposes. The United States’ vast military establishment is still very effective at protecting the U.S. homeland and deterring large-scale aggression in areas where the United States has clear strategic interests. It is not very good at running other countries and remaking them in its image. The U.S. Defense Department’s refusal to acknowledge this was part of the problem, but most of the blame lies with politicians who gave them this impossible job. Social engineering in foreign countries is exceptionally difficult—no great power has ever been very good at it—and military force is a blunt instrument that is unsuitable for such a subtle and inherently political task. Läs artikel

Svar på skriftlig fråga 2020/21:2535 besvarad av Utrikesminister Ann Linde (S).

Pia Steensland (KD) har frågat mig om jag anser att det är av betydelse att regeringen officiellt erkänner folkmordet Seyfo för att förhindra att historien upprepar sig, och när har jag och regeringen i så fall för att avsikt att verkställa riksdagens tillkännagivande i frågan från 2010.

För regeringens del råder ingen tvekan om att det begicks fruktansvärda massövergrepp mot den armeniska folkgruppen och andra minoriteter i det sönderfallande Osmanska riket under tiden för det första världskriget. Omkring en miljon människor beräknas ha blivit offer för massövergreppen. Av dem som överlevde förlorade många familj och anhöriga eller tvingades fly från sina hem. Skildringar från 1915 vittnar om skoningslös grymhet.

Det är viktigt att vi minns och lär oss av de mörka kapitlen i vår historia för att förhindra upprepning av massövergrepp. Frågor om hur en regering bör benämna massövergrepp i det förflutna är komplicerade och innehåller folkrättsliga, konstitutionella, straffrättsliga och politiska aspekter som vi inte kan bortse från. Det är också anledningen till att ytterst få regeringar gör uttalanden om de historiska massövergreppen. Regeringen välkomnar oberoende forskning och initiativ som främjar ökad kunskap om historiska massövergrepp.

Frågan om massövergreppen i det sönderfallande Osmanska riket bör hanteras på ett sätt som främjar dialog. Från regeringens sida är detta arbete på intet sätt avslutat. Regeringen har gett stöd till flera projekt som främjar kunskap och dialog. Ett exempel är vårt stöd till Hrant Dink Foundation, som bland annat har bidragit till att etablera det första armeniska institutet i Turkiet och arbetar för dialog och samförstånd mellan turkar och armenier i landet. Läs protokollet

Björn Söder har frågat mig om jag avser ta initiativ till att avveckla den svenska insatsen inom RSM. Alexandra Anstrell har frågat mig hur det amerikanska tillbakadragandet påverkar den svenska insatsen i Afghanistan. Jag besvarar frågorna samlat.

Grundläggande för den Nato-ledda internationella militära närvaron i Afghanistan har varit att vi gick in tillsammans, genomför justeringar tillsammans och drar oss ur tillsammans. Att Natos militära insats RSM ska avslutas är något som såväl Sverige som övriga bidragsländer haft beredskap för. Tillbakadragandet av den militära insatsen kommer nu att inledas och all personal ingående i insatsen förväntas ha lämnat Afghanistan inom några månader. Tidpunkt och former för avvecklingen av det svenska militära bidraget kommer att ses över av Försvarsmakten, i nära dialog med Nato, USA och övriga partnerländer, med syftet att avvecklingen sker på ett ordnat sätt. Läs  protokollet

Der legges det opp til store investeringer i materiell til landmakten. Viktige satsingsområder er kapasiteter i forbindelse med etableringen av Finnmark landforsvar, styrking av brigadesystemet med ytterligere mekanisering, samt å etablere et tilfredsstillende kampluftvern.

Anskaffelse av en ny, moderne stridsvognkapasitet med tilhørende infrastruktur vil ha starte opp i slutten av perioden. For å opprettholde stridsvognkapasiteten frem til nye stridsvogner leveres fra 2025 gjennomføres det levetidsforlengelse av de eksisterende Leopard 2 A4.

Brigaden skal videreutvikles til fire mekaniserte bataljoner, alle med en moderne stridsvognkapasitet.

Antall stridsvogner er ikke endelig fastsatt, men det blir anslått å koste 10-15 milliarder kroner. Det er allerede anskaffet et nytt 155 mm artillerisystem. Dette består av 24 K9-skyts med seks tilhørende K10 ammunisjonskjøretøy. Anskaffeselse av nye artillerilokaliseringsradarer pågår. […]

Oversikten viser at det er luftdomenet som får den største delen av planlagte investeringer med nærmere 35 prosent. Anskaffelse av nye kampfly med nødvendig tilleggsutstyr og våpen vil ferdigstilles i perioden frem til 2028. Dette omfatter også infrastruktur som er under etablering på Ørland og Evenes. Fremtidige oppgraderinger av F-35-systemet vil starte opp i slutten av perioden og foregå ut over 2028. Läs artikel

NATO’s pledge to defend Ukraine in its row with Russia raises the question as to whether the transatlantic alliance could keep its commitment. History, technical issues, changing global political order, intra-alliance problems, and a lack of public support in the West for a war with Russia are rendering NATO unable to counter Russia in Ukraine, as well as the rest of eastern Europe, making a Russian victory ever more likely.

NATO’s Black Sea littoral states Romania and Bulgaria, in particular, are expected to play a crucial role in the Ukraine-Russia conflict. Yet, they are aware that the benefits of getting along with Russia outweigh being NATO’s battering ram against Russia.

French President Emmanuel Macron has not displayed a flicker of recognition that his strategy to stabilize the Sahel region by fighting jihadist groups has failed after another Paris-backed African strongman bit the dust last week in Chad, killed trying to fend off an umpteenth armed rebellion. […]

Macron vehemently opposes any negotiation with jihadists in the Sahel, which would be politically embarrassing for him at home. However, the governments of Mali and Burkina Faso, perhaps sensing the French military shield will not be there forever, have opened back channels to explore at least local truces with some of the rebels.

The EU should support these dialogues and flex its financial muscle with Sahel governments to promote governance reform, national reconciliation, community-level dispute resolution and the protection of civilians so that the social and economic root causes of instability can be properly addressed. Läs artikel

EU-kommissionen har alltså tagit Sverige i örat för att man inte har kriminaliserat förnekelse av Förintelsen. Gör man inte det i enlighet med ett rambeslut från 2008 vars innebörd ingen har ägnat en tanke förrän nu kommer kommissionen dra Sverige – och alla andra länder som brister i följsamhet i detta – inför EU-domstolen. Justitieminister Morgan Johansson bockar och skrapar med foten och säger att det där skall nog lösas.

Bakgrunden är att kommissionen vill vara i takt med den allmänna politiska tidsanda där stötande åsikter skall förbjudas. I detta vill man använda det rambeslut vars hatbrottsparagrafer om de faktiskt töjdes ut till sin spets skulle få enorma konsekvenser för yttrandefriheten. […]

Riksdagens majoritet vill nu inte kriminalisera förintelseförnekelse. Men Sveriges regering får veta att den har att implementera unionens lagar oavsett, som om riksdagen inte existerade. Det är en något besynnerlig inställning från den kommission som annars bekymrar sig för brist på maktdelning hos enskilda medlemsstater om den tycker sig vädra något sådant. Uppenbarligen utgör sådana aspekter inga problem när det är egna favoritärenden det är frågan om. […]

Hur som helst är det just ett rambeslut kommissionen lutar sig mot, vars verkanskraft mot medlemsstaterna är svag eftersom ett land ges rätt att hänvisa till ett eget slutgiltigt domslut. Sverige och andra berörda länder bör strunta i kommissionens hot. Läs ledaren

[…] Reträtten, somplaneras ske i nära samarbete med Tyskland, ska äga rum den närmaste tiden:

– Sverige har inga stridsvagnar eller tyngre materielsystem att transportera, utan har bara använt hjulfordon. Det bör vara enkelt att lämna, säger Stefan Ring, erfaren militärstrateg kopplad till Försvarshögskolan och Allmänna Försvarsföreningen.

– Bakgrunden har varit att förhindra terrorism. Det har varit det lilla landets försök att ta plats i ett större sammanhang. Att få sitta med vid förhandlingar och inte bli bortglömt, när det är så svårt med Nato inrikespolitiskt, säger Stefan Ring.

– Samhället har blivit öppnare. Men man kan inte påstå att insatsen skapat demokrati, tillägger han. Läs artikel

According to a top Russian military official, the North Atlantic Treaty Organization (NATO) is massing troops near its border and increasing flights of reconnaissance aircraft. Russian Defense Minister Sergei Shoigu told reporters over the weekend that NATO plans to redeploy another U.S. military contingent to Poland in the near future, and that NATO Allied Command Operations in Eastern Europe has now surpassed 10,000 troops. […]

“The North Atlantic Alliance’s nations have recently intensified their intelligence activities,” Shoigu told state media at the conclusion of last month’s Army Games-2020. “The intensity of use of NATO surveillance aircraft close to Russian borders has increased by more than 30% in comparison to last year. There were 87 flights last August and now there are about 120.” Läs artikel

Sverige befinner sig i krig; i torsdags skadades tre svenska soldater i Mali, ett av världens fattigaste länder och del av det väldiga Sahel i Afrika. Dit har Sverige nyligen sänt soldater, högteknologisk övervakning och helikoptertjänster. De står till kolonialmakten Frankrikes förfogande.

Sverige går härmed långt utöver de fredsbevarande uppgifter i Sahel som FN ansvarar för.
Det militära uppdraget kallas Task force Takuba och förbereddes under gemensamma fransk-svenska övningar i Norrbotten.

Inget EU-land visar tillnärmelsevis samma lojalitet mot Françafricque som Sverige. Estland har sänt en handfull soldater, Eest scouts, som borde ha andra mera näraliggande gränser att övervaka. Något dussin tjeckiska militärer gör handräckningstjänst åt den drygt 5 000 man stora franska armén; annars deltar inget europeiskt land i den aktiva krigföringen. En solidaritetsförklaring, säger försvarsminister Peter Hultqvist om krigsdeltagandet. […]

I Sahels blodiga strider ställs etniska grupper mot varandra. Tuareg-folket kämpar för att erövra norra Mali. Nomadfolk attackerar bondebefolkningen. Torkan, miljöförfallet och den ohyggliga och stigande hettan eliminerar allt snabbare tillgång till vatten och betesmarker.

Dödandet verkställs av staternas arméer, av milis och av islamistiska organisationer, som har allt lättare att rekrytera sympatisörer i den sönderfallande staten, som endast överlever i skydd av en kolonialarmé. […]

Det svenska beslutet om krigsdeltagande sammanföll i tiden med presentationen av två väldiga dokument om fransk kolonialism. Det ena handlar om Frankrikes mord, övergrepp, deportationer, tortyr under kolonialkriget i Algeriet. Det andra om Rwanda och det franska ansvaret för den etniska rensningen av bortåt en miljon tutsier.

Vi litar på den franska försvarsmakten; vi är solidariska, säger Hultqvist i radion. Läs artikel

Litt aksept av fortellingen, eller i det minste en nøling med å gjøre motstand mot den, er nødvendig blant USAs mer venstreorienterte halvdel for å sikre at amerikanske intervensjoner gjennomføres med minst mulig intern motstand. For å oppnå dette, bruker de store medieselskapene fortellinger om menneskerettigheter og humanitære inngrep for å overbevise de som befinner seg politisk til venstre for sentrum om å akseptere, eller til og med støtte, hva USA gjør i utlandet. Man kan si det er en slags behandling for landets 50 år lange Vietnam-syndrom. […]

Og alt dette overser det faktum at USA støttet radikale islamistiske grupper og deres overtakelse av landet til å begynne med, et skritt som drastisk reduserte kvinners rettigheter. Før Taliban var halvparten av universitets-studentene var kvinner, det samme var 40% av landets leger, 70% av lærerne og 30% av dets statlige funksjonærer – noe som gjenspeiler reformene gjort av den sovjetstøttede regjeringen som USA brukte enorme ressurser på å ødelegge.

I dag, i halvparten av landets provinser, er færre enn 20% av lærerne kvinner (og i mange av dem er det færre enn 10%). Bare 37% av ungdomsjenter kan lese (sammenlignet med 66% av guttene). I mellomtiden blir det å være kvinnelig gynekolog nå ansett som “en av de farligste yrkene i verden” (New Statesman, 9/24/14). Så meget for en ny gullalder. Läs artikel