Länkar

Northern Forest 2021 genomförs 17 maj – 2 juni i norra Finland i området kring Rovajärvi- och Sodankylä och omfattar cirka 6800 deltagare varav omkring 350 svenska soldater och officerare. […]

Inom ramen för det finsk-svenska försvarssamarbetet, FISE, sker fortsatt utveckling av förmågor inom ledningsområdet, samverkan inom staber, funktioner och värdlandsstöd.

Från Sverige deltar delar av förband samt mindre enheter med personal ur Norrbottens regemente, Artilleriregementet, Ledningsregementet, Arméstaben, Försvarsmaktens logistik, Trängregementet och Försvarsmaktens tekniska skola. Läs pressmeddelande

Många har undrat, och det har länge diskuterats; vad kommer bli efterföljande till automatkarbin 5? Frågan har varit levande under nästan ett årtionde och framförallt aktualiserats under de senaste åren när allt fler automatkarbiner verkar fallit för åldersstrecket. Med rykten om nya kalibrar och en mer modulär vapenplattform har det funnits en del mer eller mindre trovärdiga alternativ.

Idag kom nyheten som egentligen var inte var själva huvudnyheten. I ett inlägg om Försvarsmaktens upphandling av nya bandvagnar fanns ett stycke som i förbifarten annonserade att Sverige skulle köpa en nya automatkarbin tillsammans med Finland. […]

En nyhet som kommer veckan efter att Finland annonserat att länderna ska utbyta information gällande eldhandvapen i syfte att främja utvecklingen av nya vapensystem och ammunition. I Finland verkar det uppstått en del förvåning kring om landet verkligen ska köpa nya automatkarbiner, eller om det i själva verket rör sig om ett skarpskyttevapen. Vilket skulle då falla i linje med det finska projektet kring halvautomatiska gevär, vilket i sin tur stärks av de bilder som brigadgeneral Frisell laddade upp den 29 april. Läs artikel

Tiden att vara naiv är förbi, nu blir det inget mer snyltande på européernas marknad, var andemeningen i en presskonferens där tre EU-kommissionärer presenterade en EU-marknad anpassad till hotfulla, globala realiteter.

Det bolag som i fortsättningen vill köpa ett europeiskt företag eller som vill vinna ett myndighetskontrakt i EU, måste spela enligt samma regler som EU-företagen.
Det betyder att bolag som är statsägda eller sponsras till stor del av sin stat, inte ska få konkurrera.
I första hand är det förstås kinesiska bolag man tänker på. Kina har massivt ökat investeringarna i Europa, särskilt i strategiskt känslig industri som telekom, spetsteknologi och fartygshamnar medan EU-bolag som bekant inte tas emot samma öppna famn på den kinesiska marknaden. […]

Kanske är det därför som statsminister Löfven balanserar på en slak lina när han lyssnar på riksdagsledamöternas kritik om vad EU gör:
“Vi menar att när man pratar om autonomi får det inte bli ett EU som sluter sig, för det vore direkt kontraproduktivt,” håller statsministern med.
Löfven övergår sedan till att, fast å andra sidan… “Därför pratar vi hellre om att man måste vara lite selektiv, strategisk och smart. Vad är det för kompetenser, teknik och sektorer där vi måste bli starkare? Man måste välja ut dem, och vi får inte sluta oss.” Läs artikel

The European Union will allow the United States, Norway and Canada to join a project to overcome delays in moving troops across Europe, diplomats said on Wednesday, which NATO sees as vital in the event of a conflict with Russia.

While NATO has spearheaded efforts to reduce conflicting regulations across 27 EU countries for transfers of U.S. troops, the EU has a budget to back the reconstruction of bridges too weak for tanks and has more power over changing bloc-wide rules.

The decision, to be formally taken by EU defence ministers on Thursday, means NATO members Norway, Canada and the United States also become the first foreign countries to collaborate in the EU’s Permanent Structured Cooperation (PESCO) pact, which aims to deepen defence ties. Läs artikel

Siden årtusenskiftet har det funnet sted en gradvis glidning mht. avgrensningen av forsvarets oppgaver. Det heter ikke lenger at det norske forsvarets hovedoppgave er å «utgjøre en krigsforebyggende terskel med basis i NATO-medlemskapet», jfr. Prop. 73 S (2011-2012). Fra og med den gjeldende Langtidsplanen for forsvaret fra 2016, heter det at forsvarets hovedoppgave er å «sikre troverdig avskrekking med basis i NATOs kollektive forsvar», jfr. Prop. 151 S (2015-2016).

‘Avskrekking’ har erstattet ‘krigsforebyggende terskel’. Og ‘NATOs kollektive forsvar’ har erstattet ‘NATO-medlemskapet’. For et utrent øye er det ikke lett å se forskjellen i disse kaudervelske formuleringene. Men de skjuler mer enn semantiske nyanser.

Dette representerer en grunnleggende dreining i norsk forsvars- og sikkerhetspolitikk bort fra forsvaret av Norge som først og fremst et nasjonalt ansvarsanliggende med støtte fra NATO, til et rent multilateralt felles NATO-anliggende. Tyngdepunktet er forskjøvet fra Artikkel 3 i NATO-traktaten som vektlegger at det er medlemsstatenes nasjonale ansvar å bygge opp tilstrekkelig kapasitet til individuelt selvforsvar, til Artikkel 5, som omhandler medlemstatenes solidariske ansvar for å forsvare hverandre kollektivt. Det innebærer at Solberg-regjeringen i større grad har søkt å overlate forsvaret av Norge til NATO, noe som i realiteten vil si USA.

Samtidig innebærer endringen en overgang fra krigsforebyggende tiltak og beroligelse, til avskrekking og gjengjeldelse. Det vil, etter manges mening, innebærer økt fare for konflikt og økt risiko for hurtig eskalering. Mens lærdommen fra Koreakrigen samt Berlin- og Tsjekkoslovakia-krisene var å sikre optimal handlefrihet tidlig i en krise for å hindre opptrapping til strid, har dagens norske ‘trip-wire-forsvar’ nettopp til formål å eskalere en eventuell konflikt for derved å raskest mulig utløse Artikkel 5 og bringe våre allierte og krigen hit med full tyngde.

Det tidligere anvendte begrepet ‘Krigsforebyggende terskel’, besto av de to elementene ‘nektelse’ og ‘beroligelse’.

Nektelseselementet besto frem til 1991 i det vesentlig av et sterkt nasjonalt mobiliseringsforsvar og et totalforsvar som i stor grad også involverte sivil sektor. Med almen verneplikt og en sterk landmakt var nektelsesevnen først og fremst et nasjonalt anliggende hvor støtten fra NATO kom i tillegg til vår nasjonale forsvarsevne. Den nasjonale forsvarsterskelen gjaldt for hele landet. Det var en komplett forsvarsstruktur som sto på egne ben dersom støtten fra våre allierte tok tid eller uteble, og et forsvar som til enhver tid var direkte underlagt norsk kommando og råderett. Läs artikel

Läs artikel

Sverige och FMV leder just nu en gemensam anskaffning av bandvagnar tillsammans med Tyskland, Storbritannien och Nederländerna.

– Upphandlingen omfattar mellan 500 och 900 bandvagnar beroende på vad länderna beslutar. För svensk del handlar det om minst 200 bandvagnar, säger Mikael Frisell, chef för Armémateriel vid FMV.[…]

I september startar en upphandling som berör många inom Försvarsmakten. Då fastställs vilket eldhandvapen som ska ersätta AK5:an. Det nya eldhandvapnet köps in tillsammans med Finland – vilket betyder att länderna kommer att använda samma automatkarbin i framtiden. Läs pressmeddelande

Regjeringen sier avtalen ikke bryter med norsk basepolitikk. Det mener Russland den gjør, skriver VG.

Russlands utenriksdepartementet mener Norge er på vei bort fra vår selverklærte basepolitikk etter forsvarsavtalen med USA.

– Dette er et nytt bevis på at Oslo gradvis oppgir sine selvpålagte restriksjoner, sa Maria Zakharova, talskvinne for utenriksminister Sergej Lavrov, på en pressebrifing i Moskva torsdag.

Forsvarsavtalen åpner for det som kalles omforente områder på norske fly- og sjøbaser. Der vil amerikanerne kunne sette opp infrastruktur for egen regning, som de så vil få bruksrett for.

Avtalen må godkjennes av Stortinget før den trer i kraft. Venstresiden har reagert kraftig og sagt den åpner for amerikanske baser på norsk jord, og at den kan være grunnlovsstridig. Videre skriver russisk UD på sine hjemmesider at avtalen viser at Nato ruster opp i Arktis.

– Russland har til alle tider markert misnøye med alliert aktivitet i Norge og vårt samarbeid med sentrale allierte. Det måtte vi forvente også denne gangen, skriver statssekretær i UD, Audun Halvorsen (H) i en SMS til VG. Läs artikel

Jacob Wallenberg:
”Vi kommer från ett land som är beroende av internationell handel så för oss är risken betydande. Vi måste ha en möjlighet att verka i hela världen, i USA och i Kina. Vi måste kunna jobba med Kina och vi måste kunna ha en likabehandling. Kina har 100-tals miljoner medborgare som har lyft sig ur fattigdom sedan landet öppnade upp sig och det är viktigt att fortsätta på det spåret. Alternativet, att inte arbeta tillsammans, leder till långtgående negativa konsekvenser. Dels för minoriteter och de som har det sämst i Kina, dels vad det gäller hela världssamfundets förmåga att samverka. Först och främst i ekonomiska termer men frågan är mycket större än så. Jag tror verkligen på att samarbete gynnar alla. Inom mänskliga rättigheter har Kina tyvärr inte utvecklats till det bättre under de senaste åren. Men att samarbeta och politiskt se till att vi samtalar med varandra är fortsatt nödvändigt.”

Marcus  Wallenberg:
”Om man tittar historiskt så slutar protektionism ofta med tårar. Det är verkligen inte bra. Handel över gränserna bidrar till en fredlig värld och det är viktigt att ha med sig när man pratar om detta.”

”En annan oroande tendens är att vi får silos på teknologiomådena med olika standarder i olika delar av världen. Det är väldigt olyckligt. Anledningen till att till exempel mobiltelefoni är så billig i dag beror på att det har funnits en global standard, en global leverantörskedja och att det har funnits både konkurrens och samarbete mellan de aktörer som har utvecklat teknologin. Det är skälet till att det är viktigt att kämpa för att hålla gränserna och teknologiöverföringen öppna.”

Är det en affärsrisk att vara närvarande i Kina?

Jacob Wallenberg:

”USA har ett system där staten kan gå in och granska kinesiska och andra utländska investeringar och säga nej. Det finns ett förslag om ett liknande europeiskt system. Det tycker jag är rätt och det är bra med tydliga regler. Men i grunden handlar det om likabehandling. Om vi kan verka hos dem måste de kunna verka hos oss. Vi ser nu hur Kina på ett antal punkter håller på att öppna upp, till exempel för utländska banker och försäkringsbolag och en rad andra branscher. Det är steg i rätt riktning och är drivet av likabehandlingsprincipen. Vi måste fördjupa samarbetet och inte hamna i protektionism.” Läs artikel

The Spanish Álvaro de Bazán-class frigate ESPS Cristóbal Colón (F-105) is this year’s designated flagship for the execution of Exercise At-Sea Demonstration/Formidable Shield 2021, scheduled to take place May 15 to June 3, U.S. Navy 6th fleet announced with a press release.

At-Sea Demo/Formidable Shield is a U.S. Sixth Fleet-led exercise, conducted by Naval Striking and Support Forces NATO (STRIKFORNATO), in which NATO Allies are the participants. […]

The exercise is designed to improve allied interoperability in a live-fire joint IAMD environment, using NATO command and control reporting structures. Ten nations will participate by sending ships, aircraft, ground assets, and embarked staff in Task Group IAMD, including Belgium, Denmark, France, Germany, Italy, the Netherlands, Norway, Spain, the United Kingdom, and the United States. Läs artikel

George Washington presided as delegates to the Federal Convention in Philadelphia drew up the United States Constitution in some four months of 1787. Signers numbered 39, of 55 who attended, representing 12 states (Rhode Island absent).

History taught them “the executive is the branch of power most interested in war, and most prone to it” (James Madison). Monarchs often made war “for purposes and objects merely personal, such as a thirst for military glory, revenge for personal affronts, ambition …” (John Jay). To discourage war, delegates allowed only Congress “to declare [i.e. initiate] war” (Article I, Section 8, Clause 11). Läs artikel