U.S. Foreign Policy Restraint—What It Is, What It’s Not, nationalinterest.org

Rajan Menon, Anne and Bernard Spitzer Professor of International Relations at the Powell School och Andrew J. Bacevich, President of the Quincy Institute

Those who favor restraint are neither pacifists nor isolationists (the latter label is another common calumny). They understand that there are genuine threats to national security and that some may necessitate the use of force. What merits debate, however, isn’t whether force should be a means of statecraft but the purposes for which it should be used and not used.

Restraint, a conception of statecraft, challenges principles that have shaped U.S. foreign policy for decades. Counterattacks are therefore unsurprising. They may even be a compliment, however inadvertent. The latest critique, by John Ikenberry and Daniel Deudney, two prominent self-declared liberal internationalists, appears in Survival, a global politics and strategy magazine published by the International Institute for Strategic Studies. Their analysis misunderstands and misrepresents restraint. Also, it exemplifies liberal internationalism’s obsolescence. Läs artikel

U.S. Calls in Airstrikes to Defend Afghan Allies Amid Exit, msn.com

U.S. military aircraft have been hitting ground targets in Afghanistan in an effort to protect allies, according to U.S. Central Command, as the Taliban makes rapid advances in the void left by withdrawing American and North Atlantic Treaty Organization troops.

“U.S. forces have conducted several airstrikes in defense of our Afghan partners in recent days,” U.S. Air Force Maj. Nicole Ferrara, a U.S. Central Command spokesperson, said by email.

She declined to provide specifics on the aircraft involved. President Joe Biden ordered B-52 bombers and AC-130 Spectre gunships to strike enemy fighters advancing toward Kandahar and other cities, the Daily Mail reported on Saturday. A National Security Council spokesman referred questions to the Defense Department. Läs artikel

Official: Airstrikes in south Afghanistan hit clinic, school, independent.co.uk

Airstrikes damaged a health clinic and high school in the capital of southern Afghanistan’s Helmand province, a provincial council member said Sunday. In northern Kunduz province, Taliban fighters made additional gains.

A Defense Ministry statement confirmed that airstrikes were carried out in parts of the city of Lashkar Gah. It said forces targeted Taliban positions, killing 54 fighters and wounding 23 others. It made no mention of a clinic or school being bombed.

Majid Akhund, deputy chairman of the Helmand provincial council, said airstrikes hit a health clinic and a school in the city’s 7th police district late Saturday. But he said the area is under Taliban control so any casualties could have been caused by Taliban there. Läs artikel

Vi lever i ett ideologiskt tätt samhälle idag, doncollin.weebly.com

Sven-Olof Yrjö Collin

​I SvD rapporteras att många företag tar ställning i politiska frågor. Ett företag säger offentligt att det inte kommer att sälja sina produkter på Västbanken, som en protest mot Israels ockupation. (En märklig tanke, att de som lider under Israels ockupation, nu också skall lida genom att inte kunna köpa deras goda produkter. De borde rimligen ha slutat sälja sin produkt i ockupanternas land, Israel, och därvid bestraffat ockupanterna. Men kanske omsättningen där är för hög…).

Universitet har idag, som en självklarhet, och utan någon som helst problematisering, tagit ställning i politiska frågor, där t ex Linnéuniversitetet har tagit ställning för sexuellt likaberättigande, men inte tagit ställning för t ex för internationell solidaritet. Högskolan Kristianstad har tagit ställning för FN:s hållbarhetsstrategi, men inte t ex för allas lika möjligheter till god utbildning genom god rekrytering av kompetenta lärare.

Varför allt detta ideologiska ställningstagande? Läs artikel

Hitlers samtal i Finland – inbandat i smyg, svenska.yle.fi

[…] Den 4 juni 1942 befann sig marskalk Mannerheim på Immola militärflygfält, nio kilometer från Imatra fors. Han firade sin 75-årsdag och fick ett överraskningsbesök av Adolf Hitler.

Det var strängt förbjudet att banda in Hitlers privata samtal. Rundradions ljudtekniker Thor Damen lyckades ändå kasta upp en mikrofon på hatthyllan i salongstågvagnen där Adolf Hitler och Mannerheim samtalade. […]

I början av samtalsfragmentet konstaterar Mannerheim att finnarna i vinterkriget inte kunde ana hur bra utrustad Sovjetunionen var. Den senare delen av bandningen är främst Hitlers monolog.

På ljudbandet hör man hur Hitler förklarar hur anfallet mot Sovjetunionen stött på motgångar. Man hade beräknat Sovjetunionens kapacitet fel i fråga om bland annat antal pansarvagnar. Och den tyska armén hade varit gjord för sommarkrigsföring i europeiska förhållanden. Läs artikel

Harry Martinsson, Aniara och FN:s kärnvapenförbud, nyakultursoren.se

”Harry Martinson-sällskapet är sedan flera år tillbaka med och stöder ett svenskt anslutande till TPNW. Det är min förhoppning att många av våra medlemmar deltar i denna namninsamling. Det är verkligen att handla i Harry Martinsons anda”, skriver Åke Widfeldt, styrelseledamot i Harry Martinson-sällskapet, på sällskapets hemsida, publicerat på fredagen den 6 augusti, årsdagen av den första atombomben 1945 fälld av USA över Hiroshima.

”I en radiointervju dagenföre publiceringen av Aniara 1956 säger Harry Martinson att hans avsikt med eposet var att ”vända intresset till jorden, den stjärna som kanske är så sällsynt att vi inte har råd att förstöra den med allt den bär på. […] Vi lever kanske i Paradiset men vi förvaltar inte Paradiset. Det är nästan vad jag i huvudsak ville säga.”

En viktig del av förstöringen av jorden var för Martinson de omfattande atmosfäriska kärnvapenprov som utfördes av den tidens stormakter och som i förlängningen hotade hela vårt paradisiska klot. Läs artikel

We Are Not an Indispensable Nation, thenation.com

Andrew J. Bacevich, president of the Quincy Institute for Responsible Statecraft

The 30-year interregnum of US global hegemony,” writes David Bromwich in the journal Raritan, “has been exposed as a fraud, a decoy, a cheat, [and] a sell.” Today, he continues, “the armies of the cheated are struggling to find the word for something that happened and happened wrong.”

In fact, the armies of the cheated know exactly what happened, even if they haven’t yet settled on precisely the right term to describe the disaster that has befallen this nation.

What happened was this: Shortly after the end of the Cold War, virtually the entire American foreign-policy establishment succumbed to a monumentally self-destructive ideological fever. Läs artikel

Allmenn-verneplikt og-samfunnsarbeid, nof.no

Dag Leraand,

Praksisen er en annen. Prinsippet er det samme. Verneplikten gjelder fortsatt som fundamentet for et folkeforsvar. Men forbundet har vært åpent for vernepliktsskatt så vel som sivilt samfunnsarbeid – for de som ikke ble kalt inn til militær tjeneste!

Prinsippet har blitt faglig utfordret, og praksisen har blitt uthulet – på flere måter.
Allmenn verneplikt står imidlertid som en solid politisk plattform, på tvers av ulike parti- og forsvarspolitiske skillelinjer. Derfor har det ikke vært så mye prinsipiell diskusjon om verneplikten. Men det har vært unntak. Inklusive da virkelig allmenn verneplikt, kjønnsnøytral verneplikt, ble innført for bare få år siden. Men enda mer under forsvarskuttene som fulgte etter første verdenskrig. Läs artikel

UPPROP Kampanjen Kärnvapenförbud. Nu!

Pressmeddelande av Arbetsgruppen för Kampanjen Kärnvapenförbud

UPPROP Kampanjen Kärnvapenförbud. Nu!

Kärnvapen dödar massivt, både omedelbart och över tid. Ett kärnvapenkrig skulle hota allt liv på jorden. Även ett begränsat kärnvapenkrig skulle leda till omfattande påverkan på kli­mat och miljö, utbredd svält, stora flyktingskaror och en kollapsad sjukvård.

Vi minns Hiroshima och Nagasaki. Följderna skulle bli mycket värre eftersom dagens kärn­vapen har betydligt större förstörelsekraft. Idag har stormakterna inlett en ny upprustnings­kapplöpning med kärnvapen samtidigt som den eskalerande klimatkrisen ökar risken för poli­tisk oro och därmed risken för konflikter, krig och kärnvapenkrig. Krigsretorik ersätter diplo­mati och samförstånd. Kärnvapentröskeln sänks med tal om nya taktiska, ”små” och ”lokala” kärnvapen. De ”små” kärnvapnen är dock lika förödande som Hiroshima­bomben. […]

Avtalet om förbud mot kärnvapen, TPNW öppnades av FN:s Generalförsamling den 20 sep­tember 2017 och trädde i kraft den 22 januari 2021, 90 dagar efter det att 50 stater ratificerat det. Den 9 juli 2021 är det 55 stater som ratificerat avtalet och 86 som signerat det. Tyvärr hör Sverige inte till dessa. Sverige var med om att lansera konventionen i FN och har en stark tradition av motstånd mot kärnvapen och tillit till FN. Flera opinionsundersök­ningar har visat att en stor majoritet vill att Sverige ansluter sig. Det är också klarlagt att TPNW inte strider mot ickespridningsavtalet och det tillhörande Stockholmsinitiativet. Att ickespridningsavtalet är otillräckligt visar det faktum att Storbritannien nyligen beslutade om en ökning av kärn­vapenkapaciteten med 40% i stället för en utlovad minskning med 20%.

Vi uppmanar regeringen att snarast signera och riksdagen att ratificera FN:s avtal om förbud mot kärnvapen. Läs om namninsamlingen

 

Förändringen av Sverige, genom soldatens plikt, josefinutas.wordpress.com

Josefin Utas

Mycket har hänt i Sverige under 1900-talet och därefter. Utvecklingen kan man följa på många olika områden. Något jag finner intressant är hur försvarets ”Soldaterinran” har ändrats under 1900-talet. Det är en sorts beskrivning av den plikt som kommer med att vara del av försvaret. Från att ha andats stolthet, värdighet och kämpaglöd för Sverige, har den blivit till en urlakad skrivbordsprodukt – precis som hela Sverige.[…]

Värt att reflektera över är också att det finns såna här texter där en person själv läser upp och lovar något – så är det med den finska. Men så är det inte i Sverige. I den senaste versionen ”välkomnas” man till försvaret. Det stämmer ju i och med för sig med att vi då skulle ha en yrkesmilitär. Men det skulle ändå kunna sägas på ett sätt så att försvaret inte ber om ursäkt för sig, så att det väcker stolthet att göra en insats för det.[…]

I den senaste använder man många fler ord, men det blir inte tydligare för det. Samtidens buzzwords dyker upp: ”kränkande behandling” och ”mänskliga rättigheter”. Förvånande nog står ”människors lika värde” inte med; något som är ett aktuellt begrepp i dagarna då den använts flitigt av Försvarsmakten i och med deras marknadsföringskampanj innehållande pride-flaggan. Det sociala, det inom Sverige och mellan soldater har blivit viktigare än själva uppgiften. Läs artikel

US Army to retain properties that were set to close in Germany, Belgium, stripes.com

U.S. Army in Europe and Africa said Friday that it will keep seven sites in Germany and Belgium that were slated to close under a Pentagon plan to consolidate bases in Europe.  The Army said it will hold on to the bases because of “growing requirements in the European theater.”

In Germany, the military is retaining Barton Barracks in Ansbach, Pulaski Barracks in Kaiserslautern, Coleman Barracks in Mannheim, Husterhoeh Kaserne in Pirmasens, Weilimdorf Warehouse in Stuttgart and the Amelia Earhart Center in Wiesbaden.

In Belgium, Daumerie Caserne will also be kept. Läs artikel

Minns Hiroshimadagen – och Maj Britt Theorin, gp.se

Gunnar Westberg, ordförande International Physicians for the Prevention of Nuclear war (IPPNW)

Vi har levt med kärnvapen i 75 år. Vanan invaggar oss i trygghet. Falsk trygghet, då det har varit många tillbud då ett kärnvapenkrig varit nära att utlösas av misstag. General Lee Butler, som på 1990-talet var befälhavare för USA:s samlade kärnvapenstyrkor har sagt: ”Att vi överlevt beror inte på skicklighet utan på tur, eller kanske Guds försyn”. Hur länge kan vi förlita oss på detta?

En som ofta ställde den frågan var Maj Britt Theorin. Hon citerade Butler som liksom hon var medlem i Canberra-kommissionen, en expertgrupp som 1996 la fram konkreta förlag till hur man skulle minska risken för kärnvapenkrig. Just då, efter Sovjetunionens fall, var utsikterna för kärnvapennedrustning särskilt stora. Maj-Britt Theorin var född i Annedal, Göteborg och förblev rotad i sin hemstad. Hon arbetade med kärnvapenfrågor som riksdagsledamot och senare som ledare för den svenska nedrustningskommissionen, liksom i Europaparlamentet. Hon spelade en viktig roll när Sverige beslöt att avstå från att anskaffa atomvapen. Läs artikel