Länkar

Vi bevittnar nu en eldstorm av gastkramande tragedier och ond, bråd död i ett av jordens fattigaste och mest krigsdrabbade länder. Ett folk lämnas åt sitt öde efter det att världens mäktigaste militärallians med USA i spetsen och NATO i släptåget tvingats på flykt efter decennier av massiva, misslyckade militära insatser som styrts av maktens arrogans och okunskap.

Baktash Ahadi, en förtvivlad afghan-amerikan, som var stridstolk åren 2010 – 2012 hos de amerikanska specialstyrkorna, förklarar i Washington Post den västliga militäralliansens nederlag som en följd av dess ”kulturella analfabetism”. Läs artikel

On September 2, 2021, Assistant Foreign Minister Wu Jianghao had a phone conversation with Deputy Head of the Afghan Taliban’s Political Office in Doha Mawlawi Abdul Salam Hanafi. Both sides exchanged views on the situation in Afghanistan and issues of common concern.

Wu Jianghao said, the situation in Afghanistan has witnessed a fundamental change, and the future and destiny of Afghanistan are once again in the hands of the Afghan people. The friendship between China and Afghanistan has stayed true for thousands of years, and China has always respected the sovereignty, independence and territorial integrity of Afghanistan and has pursued a friendly policy toward all the Afghan people. He hopes that the country will achieve peace and stability and rebuild a beautiful homeland as soon as possible.

Noting that China is a trustworthy friend of Afghanistan, Hanafi said, the Afghan Taliban is willing to further engage in developing friendly relations with China and will never allow any force to use the Afghan territory to threaten China’s interests, and will take effective measures to ensure the safety of Chinese institutions and personnel in Afghanistan. The cooperation under the Belt and Road Initiative (BRI) advocated by China is conducive to the development and prosperity of Afghanistan and the region at large. And Afghanistan hopes to continue to actively support and participate in the BRI. Läs artikel

In June 2020, the Australian federal government announced a new, A$270 billion defence strategy. Part of this entailed spending $800 million on new AGM-158C long-range anti-ship missiles from the United States. […]

These close security linkages reflect the broader consensus underpinning the Australia, New Zealand, United States Security Treaty (ANZUS), which marks its 70th birthday today.

This consensus – shared not just by US and Australian governments, but also by the broader foreign policy and media establishments in both countries – is that ANZUS makes Australia, and the world, safer. […]

This assumption rests specifically on Article IV of the treaty, in which each party “declares that it would act to meet the common danger”. This language is widely assumed to constitute a security guarantee from the US. However, the reality is, it does not.

President Harry Truman, who oversaw the birth of the treaty, was never willing to provide that, nor has any administration since. A commitment to “act” in the face of “common danger” could, after all, mean absolutely anything.

ANZUS does not provide Australia with a security guarantee, and it never will. And, perhaps more importantly, even if it did, it does not make us safer. Läs artikel

On August 20^th, the deputy head of the Russian Main Directorate for International Military Cooperation announced that military contingents from Armenia, Belarus, Kazakhstan, Tajikistan, India, Kyrgyzstan, Mongolia, Serbia and Sri Lanka have been invited to participate in the ZAPAD-2021 exercises, which will be held in Russia. In addition, the armed forces of China, Vietnam, Myanmar, Pakistan and Uzbekistan will be represented by military observers. The exercises will address the issues arising from managing coalition troops during the restoration of state territorial integrity. The concept of the exercise does not imply any particular opponent.

In total, about 200k servicemen will participate in the exercises across Belarus and Russia, of which approximately 12,800 will be on Belarusian territory. […]

The NAGA Battalion group participating in the exercise will feature an all Arms combined task force.  The exercise aims to enhance military and strategic ties amongst the participating nations while they plan & execute this exercise . The Indian Contingent has been put through a strenuous training schedule which encompasses all facets of conventional operations including mechanised, airborne & heliborne, counter terrorism, combat conditioning and firing. Läs artikel

[…] Our relationship serves as a cornerstone for security, democracy, and human rights in Ukraine and the broader region. We are committed to Ukraine’s implementation of the deep and comprehensive reforms necessary to fulfill its European and Euro-Atlantic aspirations.  We are also united in our commitment to Ukraine’s sovereignty and territorial integrity in the face of continued Russian aggression. […]

Supporting Ukraine’s Euro-Atlantic Aspirations:  As the United States and Allies reaffirmed in the June 2021 NATO Summit Communique, the United States supports Ukraine’s right to decide its own future foreign policy course free from outside interference, including with respect to Ukraine’s aspirations to join NATO.  We also remain committed to assisting Ukraine with ongoing reforms.

Providing Ukraine with Security Assistance: The United States is announcing a new $60 million security assistance package, including additional Javelin anti-armor systems and other defensive lethal and non-lethal capabilities, to enable Ukraine to more effectively defend itself against Russian aggression. The United States has committed $2.5 billion in support of Ukraine’s forces since 2014, including more than $400 million this year alone. Läs kommunikén

I flere år har soldater fra Storbritannia og Nederland tatt turen til Indre Troms for å trene i norske forhold. De britiske Royal Marines har holdt til på Bardufoss, mens nederlendenderne i januar 2020 fikk sin egen leir på Skjold, kjent som Camp Orange.

– Britene kommer med flere soldater og det er flest sengeplasser på Skjold, sier talsperson for Hæren, Eirik Skomedal til Forsvarets forum.

– Dette handler om å utnytte plassen best mulig, understreker han.

Skomedal føyer til at de britiske soldatene som deltar i den arktiske helikopterøvelsen Clockwork, fortsatt skal holde til på Bardufoss. Läs artikel

NATOs militære nærvær i Afghanistan over 20 år endte i kollaps og ny makt til Taliban. I slutten av juli var det ti år siden de norske pilotene vendte nesen hjem fra Libya. Etter å ha sluppet 588 bomber og bidratt til et Libya i kaos har dette blitt en verkebyll i vår nasjonale bevissthet som vi helst ikke snakker om.

Derimot har det vakt en viss oppmerksomhet at Norge har sagt ja til å sende soldater til Mali for å bidra til en fransk pågående aksjon mot islamister der. At det er sammenheng mellom vår krigføring i Libya og behovet for å «rydde opp» i Mali snakkes det lite om. Et enstemmig Storting sluttet i mars 2011 opp om forslaget om å sende piloter til Libya. Dette var en oppfølging av FNs sikkerhetsråds resolusjon 1973 som vedtok å opprette en flyforbudssone for å beskytte sivilbefolkningen i Benghazi mot et fryktet angrep fra Muammar al-Gaddafi. Det ble fra de fleste partilederne i Stortinget den gang uttrykt frykt for et nytt «Rwanda» og FN-prinsippet om Responsibility to protect (R2P) skulle nå prøves ut i praksis. NATO overtok det som skulle være et forsvar av sivilbefolkningen og bidro til en angrepskrig som endte med regimeskifte og en utenomrettslig henrettelse av Gaddafi i oktober 2011.

 I boken Libya. Krigens uutholdelig letthet, som jeg redigerte sammen med Tormod Heier og Terje Tvedt, konkluderer professor Geir Ulfstein med at «Norge brøt folkeretten i Libya». Den kaotiske virkeligheten i dagens Libya og i deler av Nord-Afrika, med statens sammenbrudd, Läs artikel

”Resultatet av kriget i Afghanistan borde få Mali och Sahelländerna att reflektera.  Låt oss fokusera på att bygga upp en livskraftig stat. Enas eller förgås!”, twittrade den tidigare utrikesministern i Mali, Tiébilé Dramé, den 15 augusti 2021. Han är numera ordförande för partiet för den nationella renässansen (PARENA).
Före detta justitieministern Malick Coulibaly förklarade att ”det är bråttom att ta lärdom av Afghanistan.” Han anser att utländska styrkor inte kan ersätta en statsapparat som tappat all trovärdighet.

På samma sätt som under kolonialtiden har Frankrike skickat trupper till Afrika för att kväsa uppror – men till skillnad från den tiden deltar nu även svenska soldater i dessa militära insatser i Afrika. I Mali handlar det precis som i Afghanistan och i Irak inte om att delta i FN:s fredsstyrkor utan att sända svenska soldater i strid under befäl från Nato-länder, i det här fallet Frankrike. […]

Sveriges försvarsminister Peter Hultqvist säger att det handlar om att bekämpa terrorister, som annars skulle kunna sprida sig till Europa. Det är en väldigt långsökt motivering. Det finns inga tecken på att konflikten har någon spridning utanför Mali och dess närmaste grannländer. Tvärtemot Peter Hultqvists påstående, så innebär den här typen av militaristiska försök att lösa konflikter att dessa växer och i värsta fall också sprids. Erfarenheten från de långvariga stridigheterna i Afghanistan och Västasien bekräftar detta. […]

Kritiken mot att Sverige skickar soldater för att delta i Task Force Takuba handlar naturligtvis inte om hur skickliga de svenska soldaterna är. Den handlar om varför Sverige deltar med militärer i en fransk styrka som strider i en före detta fransk koloni i Afrika, i ett krig som pågått i snart ett decennium utan framgång. Sedan Sverige i våras sände sina soldater till Mali har det politiska läget i Mali blev ännu mer kaotiskt. Så sent som i maj avsattes premiärministern, presidenten och försvarsministern i en militärkupp.

I Mali begår nu Sverige de misstag som socialdemokratiska regeringar en gång i tiden kritiserade imperialistiska makter för, nämligen att de med militära medel försökte lösa konflikter i Asien, Afrika och Latinamerika. Konflikter som orsakas av underutveckling, fattigdom och kamp om knappa resurser. Läs artikel

Bara några dagar efter att västvärlden lämnade Afghanistan efter tjugo år i landet, tog talibanerna makten. Vad var våra 20 år i landet egentligen värda? Vi kontaktade officerare, soldater, fredsbevarare och beslutsfattare som var med då det begav sig för att fråga hur de ser på Finlands roll i Afghanistan. Alla är överens om att det nu behövs en ordentlig utredning. Men det kan vara lättare sagt än gjort eftersom en del av rapporterna från fältet är hemligstämplade.

Allt som allt deltog 2 500 finländska soldater i operationen, två finländska soldater stupade och 15 skadades. Notan för den militära insatsen uppgick till 320 miljoner euro.

Vad gjorde vi egentligen där?

Den frågan skulle Ilmari Käihkö som forskar i Finlands och Sveriges strategi i Afghanistan gärna vilja ha svar på. Problemet har ändå varit att varken forskare eller media har tillgång till en del av de officiella rapporterna eftersom de varit hemligstämplade.

– När tidsfristen gått ut har det visat sig att de förstörts.

Speciellt saknar Käihkö dokument från försvarsmakten om de finska insatserna.

– Att censurera allt kan vara resurseffektivt men dåligt för den offentliga diskussionen eftersom man måste ha information för att kunna diskutera något, säger Käihkö.

Vi har begärt ut dessa rapporter från det finska försvaret, som bekräftar att rapporterna är hemligstämplade och därför inte kan lämnas ut. Vissa rapporter är hemligstämplade i 25 år, men makuleras efter tio, och således kommer deras innehåll i oredigerat format aldrig att komma allmänheten till känna. Läs artikel

Det er muligt, at USA vil koordinere med Taliban om terrorbekæmpelsen i Afghanistan mod Islamisk Stat (IS) eller andre lignende grupper.

Det siger den amerikanske forsvarschef, Mark Milley, onsdag ifølge nyhedsbureauet AP.

Milley uddyber ikke sin kommentar, men ifølge AP tyder det ikke på, at et decideret samarbejde mellem USA og Taliban er på vej. Amerikanske militærchefer koordinerede dagligt med Taliban-ledere uden for Kabuls lufthavn i løbet af de seneste tre uger for at lette evakueringen af mere end 124.000 mennesker. Läs artikel