Länkar

[…] Frankrike och Sverige har gemensamma intressen, värderingar och delad historia. När internationella institutioner och normer utmanas så understryker vi vårt engagemang för demokrati, mänskliga rättigheter, multilaterala samarbeten och internationell rätt.

I dag signerar vi därför en avsiktsförklaring om fördjupat försvarssamarbete. Vårt mål är att arbeta mer effektivt tillsammans, till exempel genom att stärka vår förmåga att verka gemensamt i insatser när det så är nödvändigt. Genom detta hedrar vi vårt åtagande under artikel 42.7 i Lissabonfördraget, en artikel som möjliggjorde för Sverige att ge stöd åt Frankrike 2015 efter terrorattacken i Paris. Det nära operativa samarbetet i kampen mot terrorism, i insatsen Task force Takuba i Sahel, visar på det fördjupade samarbetet.

I andan av förtroende, öppenhet och samarbete så samordnar Frankrike och Sverige sina kommande ordförande­skap i EU:s ministerråd. Där ingår frågor som berör krishantering, motståndskraft, förmågeutveckling och partnerskap. Läs artikel

Hållningen till kärnvapen blir en av de viktigaste frågorna vid den kommande socialdemokratiska partikongressen. Motioner har inlämnats med krav om ett tydligt stöd till FN-konventoinen om ett direkt förbud mot kärnvapen.

Sverige hade varit pådrivande i arbetet med den text som antogs med bred majoritet av en FN-församling 2017. Förbudet skulle träda i kraft när 50 medlemsstater hade ratificerat konventionen.

Den gränsen passerades förra året och konventionen har därmed en folkrättslig tyngd. Men från svensk sida har aldrig kommit något beslut om ratificering. […]

Argumenten för att vi nu inte bör fullfölja vårt arbete för kärnvapenförbudet är inte övertygande. Konventionen är förstås inte perfekt men den spikar en viktig princip om att innehav och användning av kärnvapen ska vara förbjudna.

Den ger en tydlig signal om att vi nu måste ta på allvar de ohyggliga konsekvenserna av krigföring med sådana vapen.

Påtryckningar från Washington ska vi förstås ta på allvar, men de kan inte få styra vårt agerande i denna ödesfråga. Läs artikel

Förra året avslöjade danska radion, DR, i samarbete med andra medier bland andra SVT, att den amerikanska underrättelsetjänsten NSA genom danska datakablar försökt spionera på försvarskoncernen Saab.

Det ska ha skett under perioden 2012 till 2014.

Hultqvist uppger att den svenska regeringen gjort klart att man betraktar frågan som en statsangelägenhet och att man haft kontakt med Danmark och USA för att få en förklaring. Enligt Hultqvist handlar det om en ”dialog i olika dimensioner och nivåer” sedan slutet av maj med representanter för Danmark och USA. […]

Hultqvist vill inte gå in i detalj på vad regeringen nu mer fått veta. Han hänvisar till att sekretess gäller för sådan ärenden. Han säger dock:

– Den information vi fått från Danmark bekräftar att den danska regeringens offentligt deklarerade hållning sedan 2014 är att systematisk avlyssning av nära allierade partners är att betraktas som oacceptabelt. […]

Han hänvisar dessutom till att en utredning pågår i Danmark om vad som hänt och som ska redovisas före jul.

– Där har vi naturligtvis ett krav på att om det är så att svenska intressen lyfts upp till ytan i det sammanhanget så vill vi ha information om detta, säger Hultqvist. Läs artikel

Norge undertegner fredag en avtale om militært samarbeid med Sverige og Danmark, opplyser forsvarsminister Frank Bakke-Jensen (H).

Sveriges forsvarsminister Peter Hultqvist sier at russiske militærøvelser påvirker sikkerheten i de nordiske landene, blant annet i Øresund og i Nordsjøen.

– Det gjør det naturligvis. Russland er beredt til å anvende militærmakt for å nå sine mål og hensikter, sier han ifølge TV4 og kaller samarbeidet nødvendig.

I avtalen med Danmark er det Sør-Skandinavia og Kattegat, Østersjøen og Nordsjøen som er i sentrum. Bakke-Jensen fremholder at Nato er den viktigste alliansen for Norge, men sier avtalene med Sverige, Danmark og Finland er et viktig supplement.

– I Nato har vi et stort planverk for forsvar av medlemslandene. Verdien av å samarbeide med Sverige, Finland og Danmark er at vi får tilpasset våre planer til de områdene vi har felles, sier han. Läs artikel

[…] The amendment is justified, according to supporters, by the need for deterrence against “Russian aggression on NATO’s eastern flank.” This embodies a willful confusion of interests, with Ukraine on the one hand, and existing NATO members on the other. In Ukraine, a frozen separatist conflict with Russian involvement is indeed ongoing, together with the territorial dispute over Crimea. These are, however, the kind of issues all too typical in the aftermath of the fall of empires. They stem from the twin issues of minority rights and historically disputed borders (Crimea was part of the Russian Republic until it was transferred to Ukraine by Soviet decree in 1954).

No politician or member of the U.S. foreign and security establishment has ever even attempted to explain why Russian involvement in Ukraine — with its territorial issues, its huge Russian minority, and deep historic, cultural, and emotional ties to one another — somehow implies Moscow’s desire to attack Poland or Romania, which contain no Russian minorities or territorial disputes. The justification for this belief in the Washington establishment is instead based on little more than memories of the 1940s, together with an assumption of innate, blind Russian tendencies to aggression. Läs artikel

Även Centern kritiserar nu regeringens förslag till utvidgningen av FRA:s och Försvarsmaktens möjligheter att spana och dela information.

– Vi tycker att dessa förslag går för långt, säger partiets försvarspolitiske talesperson Daniel Bäckström (C) till TT.

Regeringen föreslår i en ny proposition dels att utländska myndigheter ska kunna få direktåtkomst till uppgifter som Försvarets underrättelsetjänst och FRA har, dels att FRA ska kunna signalspana även om det inte direkt rör svenska intressen.

Det ska räcka med att det är nödvändigt för ett samarbete i underrättelsefrågor, för att FRA ska kunna signalspana. Hittills har det varit noga reglerat att det ska röra svenska säkerhetsintressen.

Precis som Liberalerna invänder nu Centern mot detta. Särskilt gäller det kombinationen av direktåtkomst för utländska myndigheter och utökade möjligheter för FRA att spana även om det inte handlar specifikt om svenska säkerhetsintressen.

– Att utländsk underrättelsetjänst ska få direkttillgång till personuppgifter som finns hos FRA och Försvarsmakten innebär stora risker för integriteten – särskilt i kombination med att det inte ens föreslås behövas indirekta kopplingar till svenska säkerhetsintressen. Det gör omfattningen av förslaget mycket långtgående, säger Daniel Bäckström (C). Läs artikel

The announcement of a new strategic alliance between Australia, the United States and the United Kingdom (AUKUS) has caught many by surprise. […]

n particular, Indonesia and Malaysia have come out strongly against Australia’s plan to acquire a fleet of nuclear-powered submarines with the help of the US and UK. Even Singapore, Australia’s most reliable ally in the region, has expressed concern.

The Afghanistan debacle has left a bad taste among many Indo-Pacific countries, and some are wondering if the timing of the AUKUS announcement was intended as a show of US power in the region to reassure jittery partners. […]

First, many of them think there is no such thing as acquiring nuclear-powered submarines without the prospect of acquiring nuclear weapons in the future. Australia has not joined the Treaty on the Prohibition of Nuclear Weapons, which requires parties to agree not to develop, test, produce, acquire, possess, stockpile or threaten to use nuclear weapons. […]

However, Australia did ratify the Treaty on the Non-Proliferation of Nuclear Weapons in 1973 and the Comprehensive Nuclear Test Ban Treaty in 1998. And Morrison said last week that Australia has “no plans” to pursue nuclear weapons.

Yet, some ASEAN countries are worried the AUKUS agreement is a clear signal the West will take a more aggressive stand towards China by admitting Australia to the nuclear club. […]

The ASEAN nations have always preached maintaining Southeast Asia as a “zone of peace, freedom and neutrality”, free from interference by any outside powers.

In 1995, the member states also signed the Treaty of Southeast Asia Nuclear Weapon-Free Zone, which committed to keep nuclear weapons out of the region. Not a single nuclear power has signed on to it.

Although everyone knows China, the US, Britain and France have ignored these protocols by manoeuvring armed warships through the South China Sea – not to mention China’s building of military bases on disputed islands there – ASEAN does not want to see this number grow. Läs artikel

During the past week, reports of a deal that would see the possible deployment of a shadowy Russian military group in Mali has sent alarms to Western capitals, particularly Paris.

Experts have said that such a deal between Mali’s military-led government and the private security firm to hire nearly 1,000 mercenaries would increase Moscow’s influence while undermining French-led operations against armed groups operating in the country and the wider Sahel region.

“Such a choice would be one of isolation,” French Defence Minister Florence Parly warned on Monday during a visit to Mali aimed at preventing the move.

Germany has also taken aim at the potential deal, while the European Union cautioned “this certainly could seriously affect” the bloc’s relations with Mali. Last week, the spokesperson for the Malian defence ministry did not deny the reports, saying “Mali intends to diversify its relationships in the medium term to ensure the security of the country.” Läs artikel

Det hevdes at USA og den vestlige verden ikke hadde annet valg etter 11. september 2001 enn å gå til kraftfullt militært angrep på Al Qaida og Taliban i Afghanistan.

Det er selvsagt feil, men det er allikevel halmstrået Nato og vestlige statsledere griper til for å slippe å innrømme ydmykelsen og innse nederlaget. Tross de grufulle scenene hvor 200 mennesker hoppet eller falt fra tvillingtårnene mens de sto i brann, og totalt 2977 drepte, hadde vi selvsagt et valg.

Vi kunne la følelsene lede til hevnlyst og overveldende maktbruk, eller vi kunne la rasjonell tenkning lede oss til å behandle terrorhandlingen som en forbrytelse. Vi kunne valgt samarbeid over landegrensene og styrking av Interpol og FN for å pågripe de skyldige og stille dem for en internasjonal domstol. Vi valgte hevn. […]

For det tredje har forakten for vestens dobbeltmoral vokst seg enda sterkere. Vi insisterer på folkeretten mens vi selv bryter den, bruker hevnangrep som strategi mens vi advarer andre mot å ta hevn, og sier en ting, men gjør noe annet.

Sist, men ikke minst har den globale Jihad-bevegelsen, som finnes i mange varianter i et belte fra Vest-Afrika til Indonesia, også vunnet en stor seier og fått ny inspirasjon. Vi har lagt grunnlaget for mange nye rekrutter i ekstremistenes rekker i land det er lettere å gjemme seg i. Läs artikel

Läs också presentation av Moods bok  som publicerats tidigare på den här sajten .

The European Union set out a formal strategy on Thursday to boost its presence in the Indo-Pacific and counter China’s rising power, pledging to seek a trade deal with Taiwan and to deploy more ships to keep open sea routes.

The EU’s foreign policy chief Josep Borrell insisted the strategy was also open to China, particularly in areas such as climate change, but diplomats told Reuters that deeper ties with India, Japan, Australia and Taiwan were aimed at limiting Beijing’s power. Läs artikel