Redaktionen

Den strategiskt viktiga ubåtshamnen i Fårösund på Gotland är såld. Köparen blev inte den ryske oligarken Vladimir Antonov utan företaget Artmax AB, som helt och hållet ägs av Hongkongkinesen Ming Wai Lau, rapporterar Dagens Nyheter.

Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg har gjort ett uttalande  med  anledning av USAs attack mot Syrien.

Stoltenberg försvarar USAs agerande och säger helt kort att : “NATO supports all international efforts aimed at achieving peace and a political solution in Syria.”

Som någon slags förklaring säger Stoltenberg att Nato betraktar attacken med  kemiska vapen som ett hot mot internationell fred och säkerhet. FNs säkerhetsråd kan med konstaterande av att hot mot internationell fred och säkerhet föreligger besluta om användande  av militärt våld. Något sådant säkerhetsrådsbeslut finns dock inte.

Med den motiveringen ställer sig Nato utanför folkrätten och ger sig själv  rätt att bestämma  vad som är tillåtet militärt våld mot andra stater.Läs uttalandet

Statsminister Stefan Löfven (S) anser att FN måste agera efter USA:s robotangrepp i Syrien. Angreppet kan bryta mot folkrätten enligt utrikesminister Margot Wallström (S) medan moderatledaren Anna Kinberg Batra försvarar attacken.(TT)

Till Aftonbladet säger statsminister Stefan Löfven (S) att det är världssamfundets uppgift att finna en lösning för Syrien och att gårdagens attack kan innebära en vändning i konflikten.

– Sveriges position är att vi ska lösa det här i FN:s säkerhetsråd, där vi nu har en plats. VI måste hitta en politisk lösning i frågan, säger Löfven till tidningen…

Moderatledaren däremot anser att angreppet är försvarbart.

– Här håller alltså en diktator på att mörda sin egen befolkning och gasar ihjäl barn. Då tycker jag att det är både rätt och rimligt och moraliskt försvarbart att USA agerar, säger hon till TT. Läs artikel

Professor i internationell rätt Martti Koskenniemi är orolig för de följder som USA:s angrepp mot en syrisk flygbas förra natten kan få. För att undvika eskalering borde USA och Ryssland hålla alla diplomatiska kanaler öppna.

– Man kan alltid attackera, men att förutspå vad motståndaren svarar med är betydligt svårare. USA bär nu ansvar för det här förloppet de satt i gång.

Så förklarar Koskenniemi sin reaktion till USA:s attack. Koskenniemi medger att folkrätten sällan fungerat bra för att förhindra våld i militära frågor, men påpekar ändå att president Trumps attack direkt strider mot FN-stadgan.

– Det är inte förenligt med FN-folkrätten. Enligt FN-stadgan har en enskild stat inte rätt att gå till angrepp på det här sättet. Folkrättsligt är angreppet oacceptabelt, hämnd hör inte till folkrätten.

President Trump har motiverat attacken med att den var en hämndaktion för den giftgasattack som den syriska regimen misstänks ha utfört tidigare i veckan.

Om det inte är försvarbart att angripa, hur borde problemet med al-Assads kemvapen tacklas?

– Det finns inte så mycket man kan göra åt saken. Man måste försöka förhandla. Obama agerade inte militärt, istället inrättade han en kommission och började förhandla om kemiska vapen för att kunna förhindra sådana här kemiska attacker. Det var en bättre politik eftersom det gjordes på diplomatisk och teknisk nivå. Det är vad man borde göra nu också.  Läs artikel

Kemvapenattacken mot civila i Syrien är avskyvärd. Under svensk ledning, tillsammans med nio andra länder i säkerhetsrådet, försökte vi i natt nå enighet kring en resolution om en seriös undersökning av detta illdåd för att ansvariga ska kunna ställas till svars. Vi beklagar att det inte gick att nå enighet bland de permanenta medlemmarna. Vi är redo att fortsätta arbetet.

Det är oklart om robotangreppet i natt är ny amerikansk politik. Det är viktigt att det finns en folkrättslig grund för agerande, men nattens robotattack reser också frågor kring hur detta kan vara förenligt med folkrätten.

Frågan måste därför tillbaka till säkerhetsrådet, som måste ta ansvar för att nå en hållbar politisk lösning. Det finns redan för mycket vapenmakt i Syrien. Det är hög tid att det syriska folket får bestämma över sin framtid. Läs uttalandet

Kriget i Syrien är en skamfläck för mänskligheten.

I går, i provinsen Idlib i Syrien, skedde en attack på ett rebellkontrollerat område. Mycket pekar på att detta är den värsta attacken med kemiska vapen sedan augusti 2013, då säkerhetsrådet beslutade att alla sådana vapen skulle elimineras i Syrien. Detta får läggas till övriga krigsförbrytelser genomförda under konflikten i Syrien.

Det finns inga ord för att beskriva bilderna på hur föräldrar försöker rädda sina barn från att kvävas av de giftiga gaserna.

I dag ska säkerhetsrådet ta ställning till en resolution som fördömer attacken, kräver en snabb internationell utredning av kemvapenattacken och understryker vikten av att ansvariga ställs till svars. Sverige kommer att göra allt vi kan för att resolutionen ska antas. Läs  pressmeddelande

En av Sjövärnskårens viktigaste uppgifter är att rekrytera och utbilda sjömän till Hemvärnet med marina uppgifter längs Sveriges kuster. De befattningar som vi utbildar till är besättningsman, maskinman, båtförare, båtchef, navigatör och sjötransportledare.

Efter antagning och utbildning gör du under några dagar en eller två övningar per år. Exempel på uppgifter som din båtpluton eller ditt båtkompani kan få under en sådan övning är transport av hemvärnssoldater, ytövervakning till sjöss, bevakning av ett skyddsobjekt från sjösidan samt eskorttjänst till sjöss.

Som sjöman i Hemvärnet utgör besättningsman instegsbefattningen. När du har varit med ett tag som besättningsman kan du välja att vidareutbilda dig mot antingen nautik eller maskintjänst.

För dig som vill vara en aktiv del av försvaret av Sverige och älskar sjölivet. Sök till Sjövärnskåren och som sjöman i Hemvärnet!  Läs informationen

…Jag har inte räknat alla partikongresser som jag följt. Men första gången jag var på en S-kongress var 1984.

I Folkets Hus i Stockholm talade Olof Palme om att vår solidaritet med människor inte får låta sig begränsas av politiska system.

”En brinnande by är en brinnande by, oavsett om den terrorbombas i El Salvador eller i Afghanistan”, sa han.

Det var en markering om att Sverige inte skulle humma oavsett var i världen det skedde övergrepp eller vem som gjorde det. Det har gått mer än 30 år sedan Palmes tal. Men jag tycker att hans ord fortfarande duger som riktmärke för utrikespolitiken. Sverige ska inte gå i någon stormakts ledband, utan vara en självständig röst för fred, demokrati och mänskliga rättigheter.

Det bör även årets socialdemokratiska partikongress markera när den fattar sina beslut om framtidens utrikes- och säkerhetspolitik. Läs artikel