Under förra veckan genomförde Livgardets 12:e motoriserade skyttebataljon stridsutbildning med skarp ammuntion på Gotland. Granatkastare, mintjänst och inte minst tillämpad skjutning med Robot 55 har genomförts – något som inte gjorts i Försvarsmakten på många år.

Den amerikanske generalen och arméchefen David G Perkins besöker Gotland den 18:e april.
”Han vill gärna komma och besöka just Gotland”, säger Therese Fagerstedt, presskontakt på Försvarsmakten.

Donald Trump försäkrar åter att USA ger sitt fulla stöd till försvarsalliansen Nato. Detta efter ett möte med Natochefen Jens Stoltenberg i Vita huset på onsdagen.

Under en gemensam presskonferens återkom USA:s president åter till frågan om att medlemsländerna måste betala en större del av sin budget till det egna försvaret och menade att flera länder har skulder till försvarsalliansen.

Så sent som i januari kallade Donald Trump Nato för ”föråldrat”, något han nu ändrat åsikt om:

Jag sa att det var föråldrat. Det är inte längre föråldrat, sa Trump på onsdagen.

Enligt Trump är det framför allt Natos inställning till kampen mot terrorism som har ändrats under de senaste månaderna. Läs artikel

…Finlands Natopartnerskap styrs av regeringsprogrammet samt de nationella utrikes-, säkerhets- och försvarspolitiska riktlinjerna. I enlighet med dem bedriver Finland ett långsiktigt och ömsesidigt gynnsamt samarbete med Nato…

Då samarbetet mellan Finland och Nato fördjupas bör man beakta att partnerskapssamarbetet inte inbegriper några säkerhetsgarantier eller skyldigheter enligt artikel fem i Washingtonfördraget. Finland avgör, utgående från sina egna premisser, vilket slag av partnerskapssamarbete Finland deltar i.

I statsrådets utrikes- och säkerhetspolitiska redogörelse 2016 stipuleras att Finland inte tillhör någon militär allians. Samtidigt påpekas det i redogörelsen att den samstämmighet som uppnås genom samarbete bidrar till att det inte uppstår några praktiska hinder för ett eventuellt medlemskap i alliansen. Finland ger också noggrant akt på förändringar i sin säkerhetsmiljö och behåller möjligheten att ansöka om medlemskap i Nato. Läs artikel

Lena Asplund har frågat mig hur jag ser på betydelsen av det flygburna radarsystemets framtid och om jag avser att i närtid verka för att beslut tas om dess vidmakthållande.

Flygvapnet har två radarspanings- och ledningsflygplan av typen S 100D/ASC 890 organiserade i Transport- och specialflygdivisionen. Systemet används för att upptäcka flygplan, fartyg eller andra föremål på stora avstånd och är betydelsefullt i förvarningshänseende samt för att Försvarsmakten ska ha en god luft- och sjölägesbild.

Regeringen har tillsatt en utredning för att se över Försvarsmaktens långsiktiga materielbehov (dir. 2016:110). Utredaren ska bland annat bedöma möjligheterna att omhänderta materielinvesteringar som berör kritiska omsättnings-, nyanskaffnings- eller uppgraderingsbehov samt beskriva vilka konsekvenser som följer av de föreslagna materielprioriteringarna. Utredarens förslag ska ligga till grund för Försvarsberedningens analys, men kommer vid sidan av Försvarsmaktens underlag också att vara ett betydelsefullt underlag för regeringens prioritering av anvisade medel under återstoden av försvarsinriktningsperioden. Uppdraget ska redovisas senast den 28 februari 2018. Läs hela svaret

Martin Schulz, the centre-left contender to become Germany’s next chancellor, said he would not pursue policies to achieve an increase of defence spending as agreed with Nato allies.

Schulz said the long-term goal of reaching a defence budget of two percent of gross domestic product (GDP), would mean that Germany would increase military spending by at least €20 billion in the coming years.

Stoltenberg avviser alle spekulasjoner om uforutsigbarhet fra den nye amerikanske ledelsen når det kommer til NATO og kjernespørsmålet, felles sikkerhet:

– Det vi har opplevd så langt er entydige og sterke utsagn fra hele den nye amerikanske administrasjonen, om at de ønsker et sterkt NATO og et NATO som bidrar mer i kampen mot terror. NATO handler om sikkerhet, og der mener jeg budskapet et tydelig, sier Stoltenberg i Washington. Läs artikel

”President Putin har framfört sina kondoleanser till den svenske kungen för vad som hänt i Stockholm. Samtidigt har man från rysk sida klagat på att Sverige i praktiken avvisar allt samarbete med Ryssland”, skriver Sven Hirdman.

De två centrala frågorna i svensk säkerhetspolitik är förhållandet till Ryssland och till NATO. De har ett nära samband.

För några dagar sedan förövades ett fruktansvärt terrorbrott i Stockholms centrum. Den misstänkte förövaren är enligt uppgift en medborgare i Uzbekistan i före detta Sovjetunionen. Ett liknande terrordåd genomfördes en vecka tidigare i Sankt Petersburg av en kirgiz, också från Centralasien. På rysk sida har man lång erfarenhet av terrordåd i sitt eget land, inklusive av dåd med ursprung i Centralasien. President Putin har framfört sina kondoleanser till den svenske kungen för vad som hänt i Stockholm. Samtidigt har man från rysk sida klagat på att Sverige i praktiken avvisar allt samarbete med Ryssland.

Den svenska opinionen är den mest rysslandskritiska i hela Västeuropa. Många svenska politiker och ledarskribenter använder Ryssland som ett tillhygge för att påverka opinionen till förmån för ett svenskt medlemskap i NATO. Det är anmärkningsvärt att de politiker och ledarskribenter som förespråkar svenskt medlemskap av NATO inte vill inse konsekvenserna av sitt förslag…

Den nuvarande militära inriktningen av den svenska säkerhetspolitiken i konfrontation med Ryssland, vilken förordas av många debattörer, är att slå huvudet i väggen och leder inte till något gott vare sig i den nuvarande situationen av ett nytt slags kallt krig eller vid en fortsatt kall fred. Än mer obegripligt är att just i Sverige med sina långa fredstradition så har krigshysterin blivit som störst.

Under de senaste 25 åren har osäkerheten om Sveriges säkerhetspolitik blivit stor såväl i förhållande till den inhemska opinionen som vad gäller utlandets syn på Sverige. En sådan osäkerhet gagnar inte ett litet land som Sverige. Vi vill inte att andras felbedömningar skall styra vår politik. En uppryckning och mer realism behövs i den svenska debatten.

Vi kan inte agera som Groucho Marx: ”Gillar Ni inte mina principer, har jag andra”. Läs artikel