Försvarsminister Peter Hultqvist meddelade den 20 juli att Sverige har erbjudit sig att stå som värd för ett möte den 20 september i Stockholm på ”policy director-nivå”, en hög tjänstemanna¬nivå på försvarsdepartementen, för hela den USA-ledda koalitionen mot Islamiska staten.
Försvarsministern säger vidare att Sverige är berett att dubbla sin trupp i norra Irak, från 35 till 70 personer, om riksdagen beslutar så.
Sverige gick med i koalitionen genom ett beslut i riksdagen i slutet av 2014. Det gällde icke stridande personal som stöd främst till de kurdiska styrkorna i norra Irak. Riksdagen beslöt om fortsatt svensk trupp i slutet av 2015.
Enligt regeringens proposition till riksdagen förra året (2015/16:40) är den svenska militärens uppgift att ge rådgivning till och träna de irakiska försvarsstyrkorna i bland annat vapenhantering, sjukvård, försvarsstrid, strid i bebyggelse samt detektering av improviserade sprängladdningar.
Koalitionen mot IS är en lös sammanslutning av över 60 stater, varav, 25 deltar på olika sätt med militärt stöd i Irak och Syrien. Koalitionen leds av USA:s centralkommando i Tampa, Florida, men den svenska styrkan står, enligt vad regeringen skriver i propositionen, under svensk nationell ledning och kontroll. Dock sker nödvändig koordinering ”i samverkan med andra aktörer i insatsområdet”.
Redaktionen
Rysk mediemanipulation ett allt större hot mot Sverige – ledarredaktionen har träffat Peter Hultqvist (S), dt.se
Rysk aktivitet för att vilseleda och skapa splittring i samhället ökar.* Utmaningen för det öppna demokratiska samhället att hantera informationskriget kommer att kvarstå länge. * Sverige är bara i början att rusta upp det psykologiska förvaret och har lång väg att gå…
– I rysk militärdoktrin ser man informationsarenan för det som man betecknar som krigföring. Det ger det en väldigt speciell dimension, säger Peter Hultqvist (S).
Påverkansoperationer har funnits länge i rysk tradition. Mycket går ut på att splittra, försvaga, förvirra, skapa tvekan och undergräva förtroendet hos befolkningen mot regeringen. I Sverige blev det först uppmärksammat för en bredare allmänhet i samband med Rysslands olagliga annektering av Krim…
I samband med debatten om värdlandsavtalet med Nato gick försvarsministern till hårt angrepp mot det han kallade lögn och förbannad dikt. Debatten innehåll påståenden som ”nu kommer kärnvapen till din kommun”. I sak handlar det om ett administrativt avtal som underlättar övningar samt att ta emot eller ge hjälp i kristid, efter beslut av Sveriges regering. Läs intervjun
När Sveriges sak var vår – övertygande resonemang, recension av Nils Fredrik Aurelius, Östra Småland
Gjorde Sverige skamliga eftergifter under andra världskriget, eller drev vi en förnuftig, pragmatisk politik som räddade landet från krig och ockupation?
Den skotske historikern John Gilmour argumenterar bestämt för det senare: ”Klokt nog såg Sverige till sina egna intressen och avvisade de egennyttiga och uppenbart opålitliga krigförande makternas förmyndarskap.”
I en uppmärksammad bok, som nu finns på svenska, skildrar han initierat krigsårens diplomati, handel och politik, men också hur beredskapstiden förändrade samhället, inte minst kvinnans ställning. Läs recensionen
Afghanistaninsatsens effekt på det nationella försvaret, Lars-Gunnar Liljestrand
Den 15 juni i år presenterade FOI (Totalförsvaret forskningsinstitut) sin rapport om hur det svenska försvaret har påverkats av insatsen i Afghanistan.
Rapporten Det är på riktigt nu! går igenom effekterna på försvaret av den tolv år långa insatsen 2002–2014 och hur effektivitet och kapacitet påverkas.
I direktiven från regeringen står:
”Analysen ska omfatta påverkan på Försvarsmakten, såväl när det gäller det nationella försvaret som myndighetens förmåga att genomföra operationer i och utanför Sveriges närområde.”
Från politiskt håll har insatsen i Afghanistan motiverats på flera sätt. Förutom att den skulle gälla lojalitet med USA, terroristbekämpning, kvinnors rättigheter, demokrati med mera har också förts fram att Sveriges säkerhet bäst försvarades genom svenska Isaf-styrkan i Hindukush, då vi i Europa annars kunde drabbas av samma terroristattentat som USA den 11 september 2001.
När Sverige gick med i kriget i början av 2002 ansåg dåvarande ÖB att insatsen skulle vara ett bra sätt att stridsträna svenska soldater.
Kaos är granne med kalifatet, Patrick Cockburn – Chaos and Caliphate, recension av Anders Björnsson, dixikon.se
En av de första åtgärder som de nya myndigheterna vidtog sedan Khadaffi-regimen störtats på hösten 2011 var att införa en lag som upphävde det tidigare förbudet mot månggifte. Detta må ha kommit som en överraskning för den som trodde att den ”arabiska våren” skulle medföra en övergång till mera progressiva, sekulära och demokratiska förhållanden i de berörda länderna. Men mycket snart stod det klar att dessa väststödda rörelser hade blivit beroende av pengar och i tilltagande utsträckning även vapen ”från de sista kvarvarande teokratiska diktaturerna på jorden”.
Orden är den brittiske journalisten och Mellanösternkännaren Patrick Cockburns i ett uppsummerande kapitel i hans senaste bok. Cockburn har rapporterat under en följd av år för ansedda blad som Financial Times, The Independent och London Review of Books, liksom för den av brodern Alexander grundade artikeltidskriften Counterpunch, från det mest konfliktdrabbade området i världen, rekryteringsbasen för både gudskrigare och flyktingmassorna i Europas länder. Området sträcker från Afghanistan till Libyen och Jemen, omfattar de värsta krutdurkarna Irak och Syrien och tidsperioden är de närmaste föregående femton åren. Läs recensionen
Langtidsplanen for Forsvaret, Jacob Børresen, pensionerad flaggkommendör , framtidinord.no
…Hærens og Heimevernets framtid skal utredes av et utvalg, før det blir fattet noen beslutning om evt. nyanskaffelser. Men det er ikke satt av noen penger i Langtidsplanen til framtidige anskaffelser til bakkestyrkene.
I tillegg pålegges Forsvaret å spare inn i gjennomsnitt 2 milliarder kroner på drift hvert år. Regnestykket går med andre ord ikke opp, og Forsvaret er henvist til å leve videre med sin doble ubalanse også gjennom neste planperiode. Og hvordan en hær uten artilleri og luftvern kan resultere i et bedre forsvar, er for meg en gåte.
Dersom Hæren skal gjenreises, Orion-flyene beholdes og antall nye kampfly opprettholdes, er det ingen vei utenom at Regjeringen vedstår seg budsjettmålet på 2 prosent av brutto nasjonalprodukt innen 2024, som den forpliktet seg til på NATOs toppmøte i Cardiff for to år siden, og som Høyres landsmøte faktisk også har vedtatt som en målsetting. Før det skjer er alt prat fra Høyres og Regjeringens side om styrket forsvarsevne ikke noe annet enn nettopp det: prat! Läs artikel
Wallström: Sverige kan utöka stödet till Frankrike, svd.se
Efter attentatet i Nice kan Sverige tänka sig att ytterligare bistå Frankrike militärt, meddelade utrikesminister Margot Wallström (S) efter dagens möte med EU:s utrikesministrar.
– Vi stöder redan Frankrike i Mali och Centralafrikanska republiken och är beredda att fortsätta hjälpa till, säger Margot Wallström till SvD.
Efter terrorattentatet i Paris i november 2015 bad Frankrike om stöd från övriga EU-länder genom att åberopa artikel 42.7 i Lissabonfördraget, som handlar om att EU-länderna måste hjälpa varandra vid ett väpnat angrepp. Läs artikel
Seminarium om svensk-finska försvars- och säkerhetspolitiska samarbeten, riksdagen.se
Plats: AndrakammarsalenFörsvarsutskottet håller ett seminarium på temat svensk-finska försvars- och säkerhetspolitiska samarbeten – visioner för framtiden. Seminariet är ett samarrangemang mellan försvarsutskottet, Folk och Försvar, Hanaholmen- Kulturcentrum för Sverige och Finland, Kulturfonden för Sverige och Finland samt Finlandsinstitutet.
Seminariet sänds via webb-tv. Det är endast öppet för inbjudna gäster.
Under seminariet kommer bland annat följande frågor att tas upp:
- Vad har de utredningar som gjorts inom området kommit fram till?
- Vilka är de respektive ländernas politiska visioner när det kommer till försvars- och säkerhetspolitiska samarbeten?
- Hur påverkar respektive lands multilaterala ambitioner på området och den bilaterala relationen dem emellan?
- Vilken relation ska Sverige och Finland ha, bortom fredstida förhållanden? Informationen från riksdagen
Sa ni luftanfall? Var god dröj, Stig H. Moberg Civilingenjör f.d. reservofficer, nt.se
Försvarsmakten har beslutsamt tagit sig an uppgiften att höja försvarsförmågan i enlighet med den senaste försvarsöverenskommelsen. Detta är bra, men underfinansieringen kan Försvarsmakten inte själv göra något åt. Det är en uppgift för politikerna.
De kvantitativa brister vi ser kommer att bestå länge. En annan konsekvens av underfinansieringen är att gjorda investeringar blivit suboptimerade, vilket politikerna inte tycks inse…
Sverige investerar i högmoderna korvetter med stealthegenskaper. Bra, men de kan bara i fredstid röra sig utanför skärgårdarna. I krig kommer de redan i ett inledningsskede bli sänkta om de försöker sig på detta. Detta för att de saknar fullgott egenskydd i form av modernt robotluftvärn.
Sverige investerar i avancerade JAS-plan, nu med högmoderna robotvapen. Bra, men i ett krisläge kan vi inte sprida ut dem över landsvägsbaser och civila flygfält. De blir kvar på sina tre fredsbaser, utlämnade åt en fiendes svärm av kryssningsrobotar, därför att man inte skapat någon basorganisation som möjliggör utspridning. Läs artikel
Försvarssatsningen måste synas i statsbudgeten, Robert Björkenwall och Jaan Ungerson, norran.se
Att det försvar Sverige har i dag är otillräckligt för att klara ett bra skydd mot angrepp är uppenbart. Den styrka på 50 000 man som ska finnas räcker inte för att värna landet…
Det som behövs i Sverige i dag är en ordentlig och övergripande försvars- och säkerhetspolitisk samordning präglad av helhets- och systemtänkande. Ett första steg på vägen är en återinförd värn- och tjänsteplikt för både män och kvinnor.
Att den nya organisationen skulle innebära kostnader i form av utbildning, utrustning och återkommande övningar är en självklarhet. Lika självklart är att försvarets behov av tyngre materiel skulle kräva nya resurser. En väg att finansiera det är en återinförd fastighetsskatt som öronmärkt kunde brukas till att värna Sverige som land.
Med återinförd värnplikt och god planering kan försvaret på ett effektivt sätt dra nytta av den civila kompetens som finns i landet. Läs artikel
Hur det finsk-svenska samarbetet startade, Wictor Phalén, kustjagarna.se
Idag har vi ett djupt bilateralt samarbete med Finland som snudd på är ett osignerat ”försvarsförbund”. Alla svenska och finska vapengrenar har dels sina egna gemensamma övningar exvis flyg och olika arméförband, dels övningar där Finland och Sverige samövar med andra utländska styrkor i s.k. Joint Exercises. Vad som är mindre känt är hur och när detta samarbete startade och att AMF och de finska kustjägarna på Nylands Brigad är de förband som är en stor del av ursprunget till det nu mycket omtalade samarbetet. Även KJV har bidragit med en liten liten bit då vi sände Årets Kustjägare 2001 – Emil Andersson – till Nylands Brigad.
KA:s reservofficerare var 1952 troligen de som först startade övningssamarbetet med Finland. Det var i början på 1950-talet känsligt för Finland att ha övningsverksamhet med främmande makter. Men tävla fick man ingen kritik för – läs rysk. Så KA:s och Flottans reservofficerare skapade de NORDISKA MARINA TÄVLINGARNA som var en dold övningsverksamhet sponsrad av resp. Försvarsmakt. Med reservofficerarna reste flera ”höga dignitärer” d.v.s. yrkesofficerare (överstar, generaler, amiraler)till tävlingarna, som av olika anledningar ville träffa sina, främst finska motsvarigheter. Intresset från de norska och danska generalerna/amiralerna var lika stort. Läs artikel
Välkomnar den svenska insatsen i Mali, Björn Söder (SD), blogg
Sverige har en lång historia av att delta i internationella insatser. Redan 1849 deltog Sverige för att understödja Danmark under Slesvig-Holsteinska kriget och efter FN:s bildande har Sverige deltagit i fredsbevarande insatser, vilka har uppgått till 120 internationella uppdrag i 60 länder.
Under senare år har dock en omställning gjorts som resulterat i att Sverige nästan helt valt bort att delta i FN-ledda fredsbevarande insatser och i stället har EU- eller Nato-ledda insatser prioriterats. FN har uppenbarligen valts bort som konflikthanterare av de svenska regeringarna och med undantag för det svenska bidraget till FN-insatsen i Liberia 2004-2006 har Sverige sedan mitten av 1990-talet valt att inte bidra till FN-ledda insatser.
Vi anser att det är beklagligt att Sverige nedprioriterat FN-insatser framför insatser ledda av EU och Nato. Vi välkomnar därför det svenska bidraget till stabiliseringsinsatsen MINUSMA i Mali och ställde oss positiva till denna redan förra året när riksdagen fattade beslut om deltagande. Läs artikel