Sämre säkerhetspolitiskt läge kan bli avgörande för gasledning, svt.se

…I morgon får den svenska regeringen en ansökan om att dra gasledningen.

Planerna på att upplåta svenska hamnar oroar försvarsministern.

Det är ett försämrat säkerhetspolitiskt läge med mer militär övningsverksamhet och underrättelseverksamhet. Det är helheten vi måste ta ställning till när vi värderar en ansökan och utnyttjandet av svenska hamnar. I det ingår att vi har kontakt med berörda kommuner, säger Peter Hultqvist (S) försvarsminister.

Anders Karlsson (S) ordförande i Karlshamns hamn: – Så här långt ser vi inte det som ett problem utan som vilken affär som helst. Läs artikel

Erkänn misstaget och återinför värnplikten, Robert Björkenwall och Jaan Ungerson, Östra Småland

…Från militärt håll har det därtill stått klart att Sverige inte förmår skapa en tillräckligt stor yrkesarmé för att effektivt försvara hela landet. De sju bataljoner som finns, och som huvudsakligen övats för tjänstgöring utomlands, räcker inte ens när de är fullt bemannade…

Vi förväntar oss att regering och riksdag nu i höst och vinter rättar till tidigare felbeslut. Mer än 60 procent av svenskarna säger sig vilja ha tillbaka värn- eller tjänsteplikt för män och kvinnor. Vill vi ha ett försvar att inte bara visa upp i internationella sammanhang krävs att det byggs på värn-/tjänsteplikt för alla. Det vore också till fördel för det fördjupade militära samarbete som är under uppbyggnad mellan svenska och finska försvaret. Finland var klokt att aldrig avskaffa värnplikten. Sverige bör lära av Finland och nu återinföra värn- och tjänsteplikten. Det kan ske i den beredningsprocess som följer efter att pliktutredningen har lämnat sitt förslag. Och då är införandet av en modern värnplikt en absolut nödvändighet. Vi menar också att Sveriges försvarsanslag kan stegvis behöva höjas från nuvarande 1,1 procent och mot mera rimliga 1,5 och kanske 2 procent av BNP. På några års sikt. Läs artikel

”Vårt Natomotstånd står fast”, arbetarbladet.fi

– Socialdemokraterna har varit ledande i både Finland och Sverige då det gäller samtal och samarbete också kring säkerhetspolitiken – och det som skulle krävas idag och vore bättre för alla är att också de andra partierna utvecklade liknande kontakter mellan våra länder, slog riksdagsledamot Erkki Tuomioja och hans svenska kollega Kenneth G Forslund fast på torsdag, efter att de socialdemokratiska medlemmarna i den finländska och den svenska riksdagens utrikesutskott hållit möte i Helsingfors…

På onsdagen gavs beskedet att den svenska regeringens beslut att militärtrupper i fortsättningen ska finnas permanent på Gotland verkställs i förtid. I den svenska debatten är det en och annan som sett detta både som en ”onödig upprustning” – och ett Natonärmande. Men Kenneth G Forslund säger att det här varken är något nytt, sensationellt – eller misstänkt.

Erkki Tuomioja konstaterade att han enbart ser åtgärden som en markering som han, som finländare naturligtvis inte har något att anmärka på.

– Det förändrar ingenting militärt. Det är en del i att Sverige försvarar sitt territorium. Gotland är inte en avmilitariserad zon, som vårt Åland, sade han. Läs artikel

Sverige och Nato – frågestund i riksdagen, riksdagen.se

Sverige och Nato

Anf.  40  LENA ASPLUND (M): Herr talman! Ambassadör Krister Bringéus har nu lämnat över sin utredning om Sveriges försvar och säkerhetspolitiska samarbeten, inklusive Nato, till regeringen. Bringéus fastslår att västs samlade konfliktavhållande förmåga skulle öka med Sverige i Nato. I sin regeringsförklaring underströk statsministern vikten av samarbete när det gäller säkerhet. Därför, herr talman, vill jag fråga försvarsminister Peter Hultqvist varför det är så viktigt för regeringen att hålla dörren stängd till Nato.

Anf.  41  Försvarsminister PETER HULTQVIST (S): Herr talman! Säkerhetspolitiken är liksom ingen kappvändarverksamhet, utan det krävs viss stringens, långsiktighet och stabilitet i det sammanhanget. Att ändra säkerhetspolitisk doktrin skulle få stora konsekvenser och framför allt också sätta press på Finland. Vi tror att situationen gagnas bäst av att vi håller fast vid den militära alliansfriheten, höjer den militära förmågan enligt det beslut som riksdagen har fattat och fördjupar våra samarbeten med andra länder, vilket vi gör på ett mycket omfattande och effektivt sätt i dag jämfört med hur det såg ut under den förra regeringsperioden. Vi har fördjupat samarbetet med Finland bortom fredstida förhållanden och övar armé, flyg och marin. Vi har ett avtal med USA, vi har ett avtal med Storbritannien, vi har ett avtal med Polen och Danmark och vi har utvecklat vår relation till de baltiska länderna. Så ser samarbetslinjen ut. Läs riksdagsdebatten

”Gotland behöver ett smart försvar”, Peter Mattsson, projektledare på Försvarshögskolan

”Skeptikerna anser att ryssarna är helt överlägsna men vi lever i en annan tid då inte ens Ryssland har en miljonarmé för att kunna försvara världens största land”, skriver Peter Mattsson.

Rysslands strategiska och operativa reserver räcker inte till offensiva operationer över större områden utan de defensiva uppgifterna dominerar än i dag i Ryssland.

Det är i dag osannolikt att Sverige ensamma skulle möta Ryssland i en militär konflikt.

Är stridsgruppen på Gotland verkligen chanslös mot en motståndare med högintensiv krigföring – typ Ryssland?

Nej, stridsgruppen kan bedriva effektiv krigföring med en liten numerär. Om en kontinuerlig övningsverksamhet förläggs till Gotland – som amerikanarna gör i Baltikum – och om olika stödfunktioner som luft- och sjöförsvarsförmåga utvecklas på Gotland ökar den militära förmågan.Läs artikel

Det finsk-svenska försvarssamarbetet diskuteras på arbetsmöte i Helsingfors, puolustusvoimat.fi/sv

Representanter för Finlands och Sveriges försvarsmakter sammanträder 19–20 september 2016 i Helsingfors på sitt arbetsmöte gällande utvecklandet av det militära finsk-svenska samarbetet. Huvudtemat för mötet är att följa upp verkställandet av det bilaterala samarbetet och på vilket sätt det kan fördjupas.

Det militära samarbetet mellan Finland och Sverige baserar sig på en arbetsplan för utvecklande av Finlands och Sveriges försvarssamarbete. Planen undertecknades i maj 2014. Utifrån den har länderna försökt finna områden för militärt samarbete såväl på kort som på lång sikt. Läs artikel

Löfven vill inte ha någon EU-armé, Sveriges Radio

Sveriges regering kan tänka sig att vidareutveckla det militära samarbetet inom EU, men vill inte ha något gemensamt försvar eller någon EU-armé.

Det sa statsminister Stefan Löfven på ett möte med EU-nämnden i dag.

– Vi har ju säkerhetshot också i EU och det finns konflikter utanför EU som påverkar oss. Då är det klart att om vi kan ha ett samarbete både civilt och militärt som ökar EU:s förmåga att hantera konflikter utanför så ska vi göra det, säger Löfven och fortsätter.

– Det innebär inte någon EU-armé. Det är vi definitivt emot och det har vi sagt tydligt ifrån. Det innebär inte ett gemensamt försvar, utan ett samarbete som ökar säkerheten för medlemsstaternas medborgare däremot. Läs artikel

Stig-Björn Ljunggren: ”En krigsliknande situation”, nsd.se

…Hur stor är risken att Ryssland invaderar de baltiska staterna?

– Det ligger inte runt hörnet. Men i en situation där de upplever att baltiska staterna används för att underminera Rysslands egen säkerhet, så kan det mycket väl inträffa.

Rustar Sverige för krig?

– Ja, även diskussionen om att återinföra allmän värnplikt är ett resultat av detta. Vi satsar mer på krigsmakten i Sverige än vad vi har gjort tidigare.

Däremot är Stig-Björn Ljunggren, i likhet med regeringen, tydlig med att Sverige inte ska gå med i försvarsalliansen Nato.

– Nej, för f-n. D-e-t vore att direkt be om att bli indragen ännu mer i dessa konflikter. Men jag tycker inte som ”fredshetsarna” som menar att det skulle vara för dyrt att gå med i Nato. I själva verket är det tvärtom. Alliansfriheten bygger på att vi ska kunna kontrollera vårt eget territorium – och det kostar. Läs intervju

Nordiskt och arktiskt samarbete binds ihop, hbl.fi

Det gäller att inte rubba det fungerande samarbetet i det Arktiska rådet. Därför är informationen knapp om vad Finland satsar på som nästa ordförandeland. Det som är klart är att Finland tar upp aktuella nordiska projekt i Arktis i det Arktiska rådets verksamhet under ordförandeskapet.

Geopolitiken har inte hittills påverkat det Arktiska rådets arbete. Det här bedöms som en bedrift i sig mot bakgrunden av rådande globala säkerhetspolitiska spänningar där Ryssland och USA är starkt involverade. Samarbetet i det Arktiska rådet har till och med utpekats som det enda som, tack vare samarbetets praktiska natur, har kunnat fortsätta enligt uppgjorda målsättningar. Läs artikel

I EU:s globala strategi förenas realism och idealism, europainformation.fi

EU:s höga representant för utrikes- och säkerhetsfrågor Federica Mogherini presenterade den globala strategin för EU:s utrikes och säkerhetspolitik ”Delade visioner, gemensamma åtgärder: Ett starkare Europa” för Europeiska rådet i juni. Den föregående motsvarande strategin, Europas säkerhetsstrategi, är från 2003. Det var med andra ord hög tid för en ny global strategi…

När strategin sammanställdes hade Mogherini en ledande roll med hon lyssnade också ingående till medlemsländerna och ett stort antal forskare. Finland har deltagit aktivt i att utarbeta strategin. Under beredningen lyfte Finland bland annat fram vikten av att stärka EU:s enhet och inre solidaritet samt ambitiösa mål för att fördjupa den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken. Finland framförde sina förhoppningar om starkare betoning på konfliktförebyggande arbete och tidigt ingripande. Finland ville också lyfta fram samarbetet i Arktis som en av prioriteterna i EU:s yttre förbindelser.

Angående relationerna till Ryssland betonade Finland vikten av dialog, men framhöll också att det finns gränser för samarbetet om inte Ryssland följer internationell rätt.

Finland anser sig ha lyckats väl i att framhålla sina målsättningar i strategin. läs artikel

Lång väg kvar för nya ryska gaspipelinen, Ny Teknik

…Samtidigt möts Östersjöländerna i Berlin den 14 september för att diskutera den praktiska delen av det kommande samrådet. Det lär bli en het debatt, eftersom energiprojektet splittrar EU:s länder. Den tydligaste förspråkaren är Tyskland, medan Polen och de baltiska staterna säger nej.

Enligt utrikesminister Margot Wallström (S) är de svenska möjligheterna att stoppa rörläggningen mycket små. Men nationellt höjs politikerröster mot projektet. KD vill exempelvis att Region Gotland ska säga nej till att entreprenören får mellanlagra rör i Slite hamn. Ett ja skulle ge Gotland 50 miljoner kronor under den tvååriga byggtiden. Ärendet tas upp i regionfullmäktige i oktober…

Om utrullningen blir av med start 2018 kan ny teknik komma att användas. När rören till Nordstream 1 lades ut skedde det via ett fartyg som hölls på plats med hjälp av förankrade bogserbåtar. Nu kan dynamisk positionering komma att användas. Det vill säga fartyget kan själv hålla sig i tillräckligt fast läge utan att behöva ankra.

– Det stör inte bottenfloran, åstadkommer mindre sediment, går lite fortare och blir därmed billigare, säger Lars O Grönstedt. Läs artikel

Svenskarna vill ha värnplikt, svt.se

Svenskarna är för ett återinförande av den allmänna värnplikten enligt en undersökning från Novus. Tusen slumpmässigt utvalda personer mellan 18 och 79 år har intervjuats och 68 procent tycker att det är en bra idé med ett återinförande.

Starkast är stödet bland de äldre, men även bland yngre är majoriteten av de intervjuade för. Stödet är störst hos SD-sympatisörer (85 procent) och svagast hos de som röstar på MP eller V, där är stödet mindre än 50 procent.

Endast 16 procent av de tillfrågade tycker att det är en dålig idé att införa värnplikten igen.

Bland allianspartierna är stödet för allmän värnplikt störst hos Moderaternas sympatisörer. Hos FP och C är stödet som lägst men ändå en bra bit över 50 procent, visar Novus undersökning.

Bland männen är stödet starkare än bland kvinnor.Läs artikel