Redaktionen Storbritannien lovar att lägga in sitt veto mot övriga EU:s planer på ökat försvarssamarbete, om det blir verklighet.
Då kontrar Slovakien och dess närmast allierade att samtidigt lova sitt veto mot en uppgörelse kring brexit, om den skulle begränsa EU-medborgares rätt att arbeta i Storbritannien…
Vi kommer att motsätta oss alla försök att starta något som konkurrerar med Nato. Vi vill inte se någon onödig byråkrati på EU-nivå, sade försvarsminister Fallon. Läs artikel
…Borgerlighetens debatt koncentrerar sig i huvudsak på agerandet i ett slutgiltigt konfliktskede. Det är ett för smalt synsätt och tar inte hänsyn till alla delar av dagens mycket komplexa verklighet.
Vi måste alltid verka för avspänning och för att hot inte ska uppstå. För att göra det använder vi säkerhetspolitiska instrument som diplomati, medling och förtroendeskapande åtgärder…
Regeringen har med stöd i det försvarsbeslutet från våren 2015 valt en mycket aktiv linje. Det är de praktiska åtgärderna, det vill säga substansen och innehållet, som har betydelse för byggandet av säkerhet. Vi har exempelvis drivit fördjupningen av det svensk-finska samarbetet till att även omfatta möjligheter till gemensamt agerande bortom fredstida förhållanden. Den utökade svensk-finska övningsverksamheten inom mark-, sjö- och luftstridskrafterna stödjer detta. På kort tid har en ny och stabiliserande dimension tillförts det säkerhetspolitiska scenariot i vår del av Europa. Läs artikel
Erkki Tuomioja (SDP) och Stefan Wallin (SFP) från riksdagens utrikesutskott diskuterade säkerhetspolitik i måndagens Slaget efter tolv. Vi plockade ut tre centrala frågor kring temat.
Hur har det säkerhetspolitiska läget i regionen utveecklats?
Stefan Wallin: ”Det är ingen hemlighet vad som skett de senaste åren. Rent konkret handlar det om en utveckling som tog sin avstamp i president Putins tal i München 2007. Vad som hände i Georgien 2008, kleptokratin på Krim 2014 och verksamheten på ukrainskt territorium har i denna krympande värld orsakat ett spänningsklimat som också avspeglar sig på stämningen runt Östersjön.
Militärövningar, betydande militär aktivitet i våra närområden och de senaste uppgifterna från Sverige som tyder på att man skulle ha indikationer som fått den svenska försvarsmakten att återbefästa Gotland. Det gör man knappast för skojs skull. Allt detta skilt för sig och tillsammans skapar en situation som man tvingas betrakta med växande oro…
Erkki Tuomioja: Det som oroar mig är en retorik som bygger på att Finland och Sverige inte kan stå utanför om det uppstår en militär konlikt i Östersjön. Det här är en självuppfyllande profetia. För mig är det självklart att vi i Finland vill stå utanför krig.” Läs artikel
Principen om det mobila försvaret som lätt kan flyttas, även om vi är utsatta för ett avancerat angrepp är på väg ut. Det visade ÖB när han valde att permanent förlägga ett pansarskyttekompani på Gotland. Tanken om det mobila försvaret är nära relaterat till insatsförsvaret, då det handlade om manöverbataljoner. Nu ska vi återta invasionsförsvaret och då behöver vi återigen fler förband och klokt utgångsgrupperade.
Gotland ska åter kunna försvaras och då som alla förstår räcker det inte med två kompanier, det kommer krävas brigadstridsförmåga, modernt långräckviddigt luftvärn liksom utökad luft- och sjöstridsförmåga för att skapa en tröskel. Det är alltså bara en tidsfråga innan P18:s kaserner kommer behövas. Det rimliga är att flytta in på en gång, det kommer på sikt bli det billigaste. Läs artikel
Efter jag vet inte hur många inlägg, böcker och föredrag med samma grundbudskap – Sverige behöver åter ha egna soldater på Gotland – blev det plötsligt verklighet. Vi har sedan några dagar ett eget tungt förband på den vackra ön. Kommer även värnplikten tillbaka snarare än väntat?
För det första bör man dock ha klart för sig att det inte är någon stor styrka som nu finns på Gotland. Det är nu ett kompani, drygt 150 man med tunga vapen, plus det lokala hemvärnet med mest lätta vapen. Läs artikel
Partiet anser att Finland bör betydligt fördjupa sitt försvarssamarbete med Sverige. Enligt partiet skulle detta öka stabiliteten i hela Östersjöområdet. De gröna stödjer säkerhetsgarantier staterna emellan och vill upphäva juridiska hinder för ett ökat samarbete.
– Sverige och Finland kunde dra nytta av ett djupare samarbete inom luft- och havsövervakning och utbildning i gemensam användning av exempelvis ubåtar och annan teknik, säger ordföranden för den säkerhets- och försvarspolitiska arbetsgruppen Alviina Alametsä.
Enligt partiordföranden Ville Niinistö är ett Natomedlemskap inte en lösning som leder till stabilitet men det är inte heller ett medlöperi med Ryssland. Läs artikel
Sverige har fått information om ett ökat hot från Ryssland, avslöjar DN.
Men den tidigare utrikesministern och statsministern Carl Bildt, M, ställer sig skeptisk till uppgifterna.
– Jag ser inget konkret hot, säger han.
I veckan blev det känt att förläggningen av en fast stridsgrupp på Gotland tidigareläggs. Enligt DN:s försvarspolitiske reporter Mikael Holmström beror det bland annat på ett höjt hot ”från Ryssland riktat mot Sverige”.
Vad hotet består i är topphemligt och bara ett regeringsbeslut kan häva sekretessen. DN:s källor i regeringskansliet uppger att hotet hemlighålls även för dem…
– Men man kan diskutera hur mycket av försvaret man ska sätta på Gotland. Det är viktigt att försvaret kan arbeta över hela landet, säger Bildt.
Han fortsätter:
– Varje del av Sverige är viktig. Gotland försvarar man bäst med ett starkt luftförsvar och ett bra marint försvar. Sen behöver vi folk på plats på Gotland också men främst ska man göra det svårt att komma till Gotland.Läs artikel
Sverige har fått information om ett ökat hot från Ryssland. Hotet är topphemligt och bidrog till att Gotland i veckan återmilitariserades.
DN kan i dag avslöja helt nya uppgifter om ett ryskt hot mot Sverige. Källor med insyn i underrättelseläget och Sveriges militära beredskap uppger för DN att det finns ett höjt hot. Det beskrivs som ett hot från Ryssland riktat mot Sverige.
Hotets karaktär och innehåll har klassats som topphemligt, ”av synnerlig betydelse för rikets säkerhet”. Det innebär att innehållet inte får röjas. Endast ett regeringsbeslut kan häva sekretessen. Källor i regeringskansliet uppger för DN att hotet från Ryssland ökat, men att innebörden av hotet hålls hemligt även för dem. Läs artikel
”Kom ihåg att Sverige aldrig har haft ett så starkt försvar som vi hade under kalla kriget.” Med de orden avslutade professor Kent Zetterberg ett seminarium på Försvarshögskolan under torsdagen kring den nya boken Realism eller illusion. Boken är en forskarantologi som har tillkommit inom ramen för projektet ”Försvaret under kalla kriget” och bär det imponerande nummer femtio i projektets utgivningsserie.
Bland de närvarande finns ingen enig uppfattning om hur man bäst borde karakterisera Sveriges säkerhetspolitiska orientering under denna epok. Någon från militärt håll menade att landets regering hade visat undfallenhet gentemot Sovjetunionen, men beläggen föreföll inte särskilt starka (Wallenbergaffären). En tidigare aktiv försvarspolitiker inom den parlamentariska oppositionen påstod att han kände till Sveriges underrättelsesamarbete och utbyte av teknisk information med Förenta staterna men att han inte fick reda på det hemliga försvarsoperativa samarbete som pågick.
Rapporten Libya: Examination of intervention and collapse and the UK’s future policy options, publicerad den 14 september, om den brittiska insatsen i Libyenkriget 2011, riktar hård kritik mot regeringen och speciellt dåvarande premiärministern David Cameron. Utredningen är gjord av en parlamentarisk grupp från utrikesutskottet, Foreign Affairs Committee (FAC) med 11 underhusledamöter från Tories, Labour och det skotska oberoende partiet. Ordförande var Crispin Blunt (Tories).
Rapportens slutsatser är att interventionen drevs fram av Frankrike med stöd av Storbritannien (efter att beslut redan tagits av Frankrike) och med USA som en tredje anslutande part.
Den brittiska regeringen hade inte kunnat bestyrka påståendena om massiva övergrepp från Khadaffis sida mot civilbefolkningen. Utan en klar strategi drev gled brittiska regeringen över från att medverka till en humanitär intervention till att driva fram ett regimskifte.
Två exempel:
Försvarsminister Peter Hultqvist i debatt med Jan Björklund (L) i radions Studio ett och Anna Kinberg Batra i intervju i SVT:s Agenda.
Peter Hultqvist och Jan Björklund skulle debattera med anledning av ännu en Natoutredning. Natoanhängaren Jan Björklund hade ett intressant argument som han hämtat ur utredningen: Risken för att vi blir anfallna av Ryssland minskar om vi går med i Nato och om Ryssland likväl anfaller så klarar vi oss bättre som Natomedlemmar. Hur kan man då vara motståndare till Natomedlemskap? Läs krönika
LENA ASPLUND (M): Herr talman! Ambassadör Krister Bringéus har nu lämnat över sin utredning om Sveriges försvar och säkerhetspolitiska samarbeten, inklusive Nato, till regeringen. Bringéus fastslår att västs samlade konfliktavhållande förmåga skulle öka med Sverige i Nato. I sin regeringsförklaring underströk statsministern vikten av samarbete när det gäller säkerhet. Därför, herr talman, vill jag fråga försvarsminister Peter Hultqvist varför det är så viktigt för regeringen att hålla dörren stängd till Nato.
Försvarsminister PETER HULTQVIST (S): Herr talman! Säkerhetspolitiken är liksom ingen kappvändarverksamhet, utan det krävs viss stringens, långsiktighet och stabilitet i det sammanhanget. Att ändra säkerhetspolitisk doktrin skulle få stora konsekvenser och framför allt också sätta press på Finland. Vi tror att situationen gagnas bäst av att vi håller fast vid den militära alliansfriheten, höjer den militära förmågan enligt det beslut som riksdagen har fattat och fördjupar våra samarbeten med andra länder, vilket vi gör på ett mycket omfattande och effektivt sätt i dag jämfört med hur det såg ut under den förra regeringsperioden.Läs protokollet