Den 21 oktober firar Vetlanda Socialdemokratiska Arbetarkommun etthundratioårsjubileum. Thage G Peterson har inbjudits att tala om fred, ett ämne han tycker att det talas alldeles för lite om.
Redaktionen
”Svensk radar bästa alternativet i nytt luftvärn”, Björn Söder (SD), Mikael Jansson (SD) och Roger Richtoff (SD), Ny Teknik
Gör om upphandlingen av nytt luftvärnssystem och lägg till alternativet Aster-30 men med svensk radar från Saab. Systemet ökar den effektiva skjutradien avsevärt och är bättre lämpat för Sverige, skriver försvars- och säkerhetspolitiska företrädare för (SD).
Nytt luftvärn, ja! Men, är den svenska regeringen på väg att göra ett jättemisstag i upphandlingen?
Ända sedan högkvarteret gjorde beräkningar att luftförsvaret behöver minst 60 till 80 nya Gripen E har frågan om inköp av modernt medelräckviddigt luftvärn varit en springande punkt. Det minsta tänkbara luftförsvaret kräver mycket modernt medelräckviddigt luftvärn om vi skaffar endast 60 stridsflygplan. Om vi skaffar 80 plan kan mängden luftvärn vara något lägre. Läs artikel
Veckans citat
”Så kom Donald Trump och vår säkerhetspolitiska trygghet försvann över natt. Trots utfästelser från den nye amerikanske försvarsministern bör vi begrunda det vi nu har upplevt. Vår säkerhet kan aldrig göras beroende av att en stormakt uppfyller sina löften. Varje dag i många år framåt måste vi målmedvetet sätta vårt försvar på fötter igen. Först då kan vi påverka att USA eller Nato i sina operationsplaner tar hänsyn till svenska intressen runt Östersjön.”
Bo Pellnäs i UNT 17 september
Varsler tøffere tone fra Ap, klassekampen.no
Tradisjonelt har norsk utenriks- og forsvarspolitikk blitt avgjort på bakrommet av Ap og Høyre. Nå varsler Espen Barth Eide (Ap) åpen konflikt på flere områder.
Det er ikke alltid lett å se hva som skiller Arbeiderpartiet og Høyre i forsvars- og utenrikspolitikken. Enten det gjelder kriger i utlandet, forsvarsforlik, eller milliardinvesteringer av amerikanske kampfly, så står landets to største partier last og brast. Eventuelle uenigheter tas på kammerset, langt unna offentligheten.
Etter Aps katastrofale valg, har partileder Jonas Gahr Støre varslet at Ap skal bli et tøffere opposisjonsparti. Tidligere forsvars- og utenriksminister Espen Barth Eide slår fast at det også må gjelde i forsvars- og utenrikspolitikken…
På den andre sida av Atlanteren viser Eide til at valget av Donald Trump som president har endret USA.
– Han blir erstattet før eller siden, men det er noen grunnleggende varige trender som kommer ekstremt tydelig fram nå. Det gjør at vi er nødt til å ta innover oss at vi ikke ensidig kan basere sikkerhetspolitikken vår på USA.
Den tidligere utenriksministeren presiserer at Norge «ønsker et politisk smalt atlanterhav», men at splittelsen mellom Europa og USA nå gjør seg gjeldende i flere spørsmål.
– Det betyr at det er nye betingelser i det transatlantiske forholdet. Det må vi tørre å snakke om, og det kan vi ikke bare snakke bort med enighet, sier Eide…
Eide er også kritisk til regjeringens håndtering av forholdet til Russland.
– Det er ingen uenighet om fordømmelsen av Russlands anneksjon av Krim. Der skal vi stå fast. Men selv under de verste krisene i den kalde krigen klarte vi å ha to tanker i hodet samtidig: fasthet og en utstrakt hånd. Om vi klarte det til Sovjetunionen, så bør vi klare det samme med Russland i dag, sier han, og viser til at utenriksminister Børge Brende gikk flere år uten å reise til Russland for å diskutere det vanskelige forholdet. Läs artikel
Forskare: Finland värnar om Nato-partnerskapet, vasabladet.fi
Under de senaste dagarna har tiotals länder i olika delar av världen skrivit under ett avtal som förbjuder kärnvapen. Finland följer Natoländernas exempel och skriver inte på.
Jean Monnet-professorn Hanna Ojanen vid Tammerfors universitet tror att orsaken är att man i Finland inte vill försvåra partnerskapet med Nato.
– I Finlands beslut att inte ens delta i beredningen fanns den traditionella försiktigheten i förhållande till kärnvapenländerna. Man går hellre efter deras vilja, säger Ojanen.
Det juridiskt bindande avtalet godkändes i juli och det träder i kraft 90 dagar efter att minst 50 stater har ratificerat det. Avtalet innebär ett omfattande förbud mot att utveckla, köpa och inneha kärnvapen.
Det är det första avtalet i världen om ett totalförbud mot kärnvapen, och bland EU-länderna går meningarna isär. Natomedlemmarna motsätter sig avtalet, medan de alliansfria länderna Irland och Österrike var bland de första att underteckna det. Finland meddelade i god tid att landet inte ens kommer att delta i beredningen…
Finlands regering har förklarat sitt beslut med att det nya avtalet skulle förstöra för det gamla ickespridningsavtalet mot kärnvapen, speciellt som kärnvapenstaterna inte går med i det nya avtalet…
Enligt Ojanen skulle inte avtalet i sig begränsa samarbetet, och principerna om genomfart och placering av kärnvapen skulle inte förändras.
– Här har man kopplat ihop två frågor som egentligen inte har med varandra att göra, men man kan låta förstå att de har det, säger Ojanen. Läs artikel
Norge ger nytt bränsle till Aurora 17, forsvarsmakten.se
Försvarsmaktens Helikopterflottilj är under Aurora 17 värd åt en norsk bränslegrupp från logistikbas luft, med hemmabas i Tröndelag. De är med i övningen för att serva amerikanska markförband med bränsle. Ett svenskt flygförband som övar värdlandsstöd för att stödja två inbjudna länder som bidrar till markförsvaret, en symbol för hela försvarsmaktsövningen…
Markfordon som de tre amerikanska förbanden hade med sig till Sverige ska inte vara fulltankade under transporten hit vilket betydde att det första de behövde vid ankomsten var bränsle. Då fanns logistikbas luft redan på plats.
– Vi började vår övning i Sverige redan fjärde september och stannar tills alla åkt hem. Det blir en lång övning för oss, konstaterar överstelöjtnant Tom Christiansen. Läs pressmeddelande
Diplomatiska inblickar, Mats Björkenfeldt
Den erfarne karriärdiplomaten Anders Lidén har i dagarna givit ut sina memoarer: Diplomati och uppriktiga samtal (Carlssons, 2017). Boken är på närmare 400 sidor och personregistret upptar 20 sidor.
Mycket handlar om Lidéns kontakter med olika ledare, såsom Saddam Husein och George W. Busch. Boken avslutas med ett intressant kapitel om Lidéns tid som ambassadör i Finland och hans kontakter med president Sauli Niinistö.
Lidén representerade Sverige i FN under tolv år, och han upprepar något diffust att FN har sina svagheter och behöver reformeras. Men han understryker vikten av folkrätten och att FN-stadgan respekteras. Liksom att EU i utrikes- och säkerhetspolitiken är underställt FN-stadgan (s. 49). Lidén har stor erfarenhet avseende konflikten i Israel/Palestina. Han blev 1984 Mellanösternansvarig på UD, samtidigt som Sven Hirdman var ambassadör i Tel Aviv. Och hans redogörelser är av stort intresse.
1988 är han placerad i FN och kunde lyssna på Michael Gorbatjovs tal i generalförsamlingen, vilket blev en ”vattendelare”. Gorbatjov tog där avstånd från Sovjetunionens doktrin att liksom 1956 och 1968 ingripa militärt i sina satellitstaters interna angelägenheter. ”Varje nation skulle ha rätt att själv välja väg.”
Centern lovar nya miljarder till försvaret, di.se
Centerpartiet skjuter till ytterligare 2,2 miljarder kronor till försvaret i sin kommande budgetmotion. Partiet vill bland annat snabba på förstärkningen av luftvärnet…
”Vi var tydliga med i somras när vi slöt överenskommelsen att vi kommer att vilja återkomma med att förstärka ytterligare”, säger partiledaren Annie Lööf till TV4 Nyheterna.
Det extra tillskottet kommer enligt Centerpartiet möjliggöra en tidigarelagd investering i nytt luftvärn och ge mer pengar till grundutbildning och ett starkare hemvärn.
Annie Lööf skriver i ett pressmeddelande att Centerpartiet vill stärka försvarsförmågan i hela landet.
”Då måste vi se till helheten. Då behöver vi förstärkt luftvärn snabbare, precis som vi behöver bättre utbildad och utrustad personal.” Läs artikel
Wallström i FN: Vi behöver samarbete, inte ensidigt agerande, sr.se
Utrikesminister Margot Wallström höll i dag sitt anförande i FN:s generalförsamling. I talet tog hon bland annat upp FN-reform och konfliktförebyggande arbete.
Margot Wallström började sitt tal med att citera Dag Hammarsköld när hon sa att FN inte skapades för att ta oss till himlen, utan för att rädda oss från helvetet. För att lyckas måste vi samarbeta menade Wallström och pekade bland annat på klimatavtalet och utvecklingsmålen i agenda 2030.
– Det är nu vi behöver internationellt samarbete mellan länder, och inte ensidigt agerande, sa hon.
Wallström ägnade också en del av talet till att prata om Sveriges hjärtefrågor i FN:s säkerhetsråd, bland annat kvinnligt deltagande och konfliktförebyggande arbete.
– Vi måste ta tag i de bakomliggande orsakerna till att konflikter uppstår, poängterade Wallström. Läs artikel
IALANA Statement Regarding the Treaty on the Prohibition of Nuclear Weapons on the Occasion of its Opening for Signature on 20 September 2017, ialana.info
IALANA – the International Association of Lawyers Against Nuclear Arms – welcomes the adoption on 7 July 2017 of the Treaty on the Prohibition of Nuclear Weapons. The nuclear weapons ban treaty is a powerful and eloquent statement, grounded in an understanding of the catastrophic humanitarian consequences of nuclear explosions, of the political, moral, and legal standards enjoining non-use and elimination of nuclear arms and of the need to redress the damage wrought by the nuclear age to people and the environment. At the same time, it must be acknowledged that trends in the wider world are negative, as threats of use of nuclear weapons are made in the Korean context and elsewhere, and as all nine nuclear-armed states proceed with long-term programs for the maintenance and modernization of their nuclear arsenals…
The treaty’s core prohibitions, set out in Article I, bar states parties from developing, testing, producing, and possessing nuclear weapons, and from using and threatening to use such weapons. At least the latter prohibitions, of using and threatening to use nuclear weapons, apply to all states whether or not they are party to the treaty, as a matter of universal law rooted in international humanitarian law, the UN Charter, and principles of humanity and dictates of public conscience. Läs artikel
Hoten mot Iran av Rolf Andersson och Lars-Gunnar Liljestrand
Vi återger här ett kapitel ur boken Lagen mot krig (Celanders förlag 2012) som behandlar Irans kärnenergiprogram och hoten mot Iran.
Icke-spridningsfördraget (NPT eller Non-Proliferation Treaty) trädde i kraft 1970. Internationella Atomenergikommissionen (IAEA) fick i uppdrag att övervaka att avtalet följdes. En överväldigande
majoritet av världens stater har anslutit sig till avtalet. Iran har undertecknat det. Kärnvapenstater som Israel,
Nordkorea, Indien och Pakistan står utanför.
Bakgrunden till icke-spridningsavtalet var kapprustningen mellan kärnvapenmakterna, och en oro för ytterligare spridning av kärnvapen. Avtalet är dock ett ojämlikt fördrag. De stormakter som redan hade kärnvapen ville befästa sitt monopol och finna ett ”attraktivt” sätt att hindra andra stater från att skaffa kärnvapnen. Samtidigt fanns det ett intresse hos ickekärnvapenstaterna att få till stånd ett avtal om nedrustning och begränsning av spridningen, men även av att få del av teknik för fredlig användning av kärnkraft, något som utlovas i avtalet, men endast delvis infriats.
Det är värt att notera att kärnvapenstaterna USA, Ryssland, Kina, Storbritannien och Frankrike samtidigt är de fem stater, som har vetorätt i FN:s säkerhetsråd, något som tenderar till att utlämna icke-kärnvapenstater som Iran till dessa stormakters godtycke. Läs kapitlet: Lagen mot krig_Hoten mot Iran
«Zapad» avsluttet onsdag, aldrimer.no
Onsdag ble den russisk/hviterussiske storøvelsen «Zapad 2017» avsluttet. Frykten for at de store russiske styrkene skulle gjøre noe mer enn bare å øve, ser hittil ut til å være ubegrunnet.
Et stort antall soldater, trolig rundt hundre tusen i følge vestlige eksperter, har vært i sving. Nordflåten har hatt omfattende aktivitet. Russerne har skutt opp ballistiske missiler og sluppet kampvogner i fallskjerm. Det har i det hele tatt vært stor aktivitet i Russland og Hviterussland under øvelsen «Zapad»…
Vestlige eksperters marerittscenario: at Russland skulle angripe de Baltiske statene eller Ukraina, ble det ikke noe av. Så langt er det heller ikke noe som tyder på at Russland vil sette igjen styrker i Hviterussland. Läs artikel