Enkät: 12 procent vill ha försvarsallians med Sverige, vasabladet.fi

Militär alliansfrihet är det bästa sättet att sköta Finlands försvar, anser nästan 40 procent i en enkät som Reservistförbundet låtit göra.

Det näst populäraste alternativet är EU:s militära samarbete och en utveckling av det. Ungefär en fjärdedel av dem som deltog i undersökningen anser att det här är det bästa alternativet.

Tolv procent skulle välja en försvarsallians med Sverige och elva procent medlemskap i Nato som bästa alternativ. Nio procent tog inte ställning till hur Finland borde ordna sitt försvar.

De som deltog i undersökningen fick bara välja ett svarsalternativ. Drygt tusen personer deltog. Läs artikel

Sveriges säkerhetshot och internationella försvarssamarbete, möte på ABF i Stockholm 9 mars kl 18:00

Seminariet kommer att ta upp frågan om vilka säkerhetshot som riktas mot Sverige och hur dessa bör bemötas. Vilken roll har svenska försvaret respektive andra insatser genom internationellt samarbete och förtroende skapande åtgärder för gemensam säkerhet som t. ex. inom ramen för Organisationen för Säkerhet och Samarbete, OSSE, för att möta och minska hoten? Vilket internationellt försvarssamarbete har Sverige och bör vårt land ha – med Finland, övriga nordiska länder, EU, USA och NATO? – och vad ska det omfatta?

Krister Bringéus, ambassadör som ifjol hade regeringens uppdrag att utreda Sveriges internationella försvarssamarbete
Rolf Ekéus, ambassadör som tidigare utrett frågan om ubåtskränkningar mot Sverige och omfattningen av Sveriges samarbete med USA och NATO

Samtalsledare: Gunnar Lassinantti, ABF Stockholm

Skriftlig fråga från Stig Henriksson (v) till fösvarsministern om Joint Expeditionary Force och Nato, riksdagen.se

I september 2015 förnekade försvarsministern offentligt all kännedom om att Storbritannien skulle vilja ha med Sverige i Joint Expeditionary Force (JEF) – den styrka som under detta år ska vara Natos Very High Readiness Joint Task Force (VJTF). En snabbinsatsstyrka som inom 48 timmar – på order av Natos ÖB – ska kunna utplaceras och efter beslut av Natoländerna sättas in i strid.

Förnekandet tedde sig märkligt mot bakgrund av att det i regeringens försvarsproposition stod att ”Sverige aktivt bör söka deltagande i bilaterala och multilaterala samarbeten i norra Europa”. Joint Expeditionary Force nämns inom parentes som ett exempel. Förnekandet tedde sig än märkligare när det avslöjades att det sedan ett halvår tidigare på Försvarsdepartementet fanns en hemlig promemoria skriven av Mats Danielsson, försvarsattaché vid ambassaden i London. Vid fråga uppgav han att det fanns en pågående dialog om vad det här innebär för Sverige. Nu kan man dock få ta del av information där samma försvarsminister uttalar klart intresse av att Sverige ska gå med i JEF. Mot bakgrund av att JEF ska vara Storbritanniens bidrag till Natos spjutspetsstyrka, som alltså efter beslut av ÖB – Natos ÖB – kan utplaceras och efter beslut av Natoländerna – inte Sveriges regering eller riksdag – kan sättas in i strid, är detta intresse klart oroväckande.

Jag vill därför fråga försvarsminister Peter Hultqvist: Hur avser ministern, vid ett svenskt deltagande i JEF, att hantera detta dilemma? Läs dokumentet

Plottra inte bort vår försvarskraft!

Den svenska regeringen överväger nu att ansluta Sverige till en snabbinsatsstyrka, JEF, under brittiskt överkommando och med deltagande av övervägande Nato-stater (Danmark, Estland, Lettland, Litauen, Nederländerna och Norge förutom Storbritannien). Det låter sannerligen olycksbådande.

Enligt Storbritanniens försvarsminister Sir Michael Fallon (nedan) är det klart att denna forna imperiemakt ska spela den ledande rollen. Övriga europeiska stater av militär betydelse faller utanför. Fallon talar om de ingående staterna som ”allierade”. Hur kan då ett militärt alliansfritt land som Sverige (och eventuellt Finland som också har fått en inbjudan att ingå) ens reflektera över ett sådant engagemang? Det framgår mycket tydligt av intentionerna att detta ska vara en interventionsstyrka av internationellt slag, inriktad på att lösa kriser utanför det egna området, och det strider alldeles klart mot den nuvarande målsättningen med det svenska försvaret att detta ska ha ett nationellt fokus. En operativ samverkan med Nato-insatsen i Afghanistan som modell har föresvävat arkitekterna till denna expeditionskår. Horribelt!

Tyskland, som står Sverige mycket nära i det europeiska samarbetet, har som bekant varit mycket återhållsamt med krigiska insatser av förebådad natur. Sveriges regering bör lyssna mycket noga på vad den tyska regeringen har att säga om detta. Den minimala försvarskraft som Sverige förfogar över får inte plottras bort på globala äventyr.

Förvarsminister Fallons  uttalande om snabbinsatsstyrkan kan läsas här.

NATO-bekymring over informasjonstørke, aldrimer.no

NATOs etterretningsapparat er bekymret over manglende tilgang på etterretning fra NATO-medlemmene Latvia og Litauen. Også Sverige og Finland er svært tilbakeholdne med hva landene deler med forsvarsalliansen av informasjon fra Østersjøområdet…

I tillegg til Litauen og Latvia skal også Sverige og Finland være svært tilbakeholdne med å dele etterretning med NATO, forteller velinformerte kilder.

«Foreløpig er svenskene tettere knyttet til USA enn til NATO», konstaterer en NATO-kilde, som ikke kan stå fram offentlig fordi vedkommende ikke har anledning til å uttale seg på vegne av forsvarsalliansen.

Swedish military spokesman Philip Simon.:

«Dette er ikke noe vi kjenner til. Samarbeidet med både NATO og USA fungerer utmerket», svarer pressesjef Philip Simon i den svenske Försvarsmakten i en skriftlig kommentar…

USA pleier imidlertid meget tette bilaterale relasjoner med alle de tre baltiske landene. Det betyr at en del etterretningsopplysninger fra Latvia og Litauen finner veien bare til USA og ikke nødvendigvis inn i NATO-systemet. Läs artikel


”Självmordsbombare på Mariebergsskogen”, nwt.se

Två regementen i Värmland utbildade tusentals värnpliktiga. Brigadmuseum i Karlstad berättar om Sveriges militära utveckling och beredskap under det kalla kriget.
– Nu gäller det att få kontur på den nya hotbilden, säger Björn Tomtlund, Värmlands regementes siste chef…

2017 är det Hemvärnet som står för militära aktiviteter i Värmland.

Med facit i handen är Thomas Lövgren kritisk till den nedmontering som successivt skedde av det svenska militära försvaret från 1950-talet. 37 armébrigader utspridda över hela landet blev 0 vid millenieskiftet. I Värmland utbildades tusentals värnpliktiga varje år och enheterna i Karlstad och Kristinehamn sysselsatte under många år tillsammans närmare 1 000 personer.

– Man skulle önska att det funnits mer långsiktighet. Riva ner går fort, men bygga upp är oerhört kostsamt. Vi skulle haft kvar mer av infrastrukturen och dragit ner på människor.

Thomas Lövgren kan sin historia och påminner om att Sverige efter första världskrigets slut la ner halva försvaret. Efter andra världskrigets slut sa Tage Erlander att försvaret aldrig skulle rustas ner så igen.

– Nu är vi där igen. Men ingen kunde förutspå att vi skulle hamna där vi är i dag för bara några år sedan, exempelvis att ryssen är ett hot igen. Även om vi inte ska överdriva just det hotet, säger Björn Tomtlund. Han och Thomas Lövgren följer med intresse debatten om den svenska upprustningen. Läs artikel

Statsministerns upplysning om regeringens politik för 2017 och de viktigaste propositionerna, valtioneuvosto.fi

…Under våren överlämnar vi sju redogörelser. Den försvarspolitiska redogörelsen blir klar denna månad. Redogörelsen är koncis och realistisk. Tryggandet av ett trovärdigt och självständigt försvar också under de närmaste decennierna kräver att man under flera regeringsperioder förbinder sig till omfattande materielanskaffningar. Anskaffningarna infaller under åren 2019–2031. Vi kommer inte att ställa de stora anskaffningarna mot finansieringen av service och förmåner. Det har varit andan också i de diskussioner som förts mellan ordförandena för riksdagsgrupperna. Läs  statsministerns redogörelse

Margot Wallström besöker Ryssland, Dagens Nyheter

Utrikesminister Margot Wallström (S) åker den 21 februari till Moskva för överläggningar med sin ryske motpart, Sergej Lavrov.

Enligt Utrikesdepartementet har besöket i Moskva förberetts en längre tid. Detta är en ny vändning i svensk utrikespolitik, eftersom Sverige efter annekteringen av Krim lade möten på ministernivå med Ryssland på is. Wallström och Lavrov har inte träffats sedan 2014…

På frågan varifrån initiativet kommer svarar källor på UD att bägge sidor har varit intresserade av att mötas. Att mötet äger rum i Moskva och inte i Stockholm sägs vara av praktiska skäl, eftersom det även ger Wallström möjlighet att träffa andra samhällsaktörer i Ryssland. Läs artikel

Anförande av Margot Wallström på Europahuset den 7 februari 2017: EU:s säkerhetspolitiska utmaningar, regeringen.se

…I det rådande läget är en långsiktig, tydlig och principfast svensk säkerhetspolitisk linje än viktigare. Vår säkerhet gynnas inte av tvära kast. Kombinationen av militär alliansfrihet, stärkt nationell militär förmåga och fördjupade samarbeten med andra, bygger vidare på en svensk modell syftande till att minimera spänningar och bidra till stabilitet, samtidigt som vi på ett realistiskt sätt tar oss an de säkerhetspolitiska utmaningarna.

Till denna säkerhetspolitiska linje hör ett starkt försvar för folkrätten och internationella normer – som respekten för mänskliga rättigheter, rättsstatens principer och demokrati. Respekten för varje lands territoriella integritet, liksom rätten att göra självständiga säkerhetspolitiska vägval, utgör fundamenten i den europeiska säkerhetsordningen. Upprätthållandet av dessa principer är ett grundläggande säkerhetspolitiskt intresse för Sverige…

Vi behöver en bredare ansats i sökandet efter nödvändiga kontakter med Ryssland. Utan att ge avkall på vår kritiska hållning kring viktiga frågor strävar vi efter konstruktiva kontakter, vilka ska präglas av fasthet, tydlighet och uthållighet och fokuseras kring frågor av gemensamt intresse. De arktiska frågorna har varit ett sådant område där Ryssland bidragit. Läs talet

Sweden and Finland could snub EU army and join british-led coalition backed by Nato, express.co.uk

The 10,000-strong military group, which has slowly been forming since December 2012 before plans for an EU-wide force, and is designed to either operate alone or jointly with Nato, United Nations or EU forces, sent invitations to the non-Nato countries this weekend.

Brussels ratified the creation of a single ‘super’ army that would cross the continent in November last year and is expected to cost UK taxpayers £420 million a year.

Lawmakers at the European Parliament voted 369-255 in favour of the proposals, which also calls for greater spending by nations on defence…

Mike Hookem Ukip MEP, a former Commando Engineer, said: ”While I’m all for alliances to strengthen our defences, I worry that a move of this type could undermine NATO as the principle defender of Europe.”

”What we can’t have is a situation where the UK is leading a competing organisation to the emerging EU army, or which could strip men and resources away from the NATO alliance.”

”I believe at this time, that is would be far more sensible to concentrate on bolstering our relationship within the NATO structure and encourage non NATO European nations to do the same.” Läs artikel

President Niinistö calls for study of UK’s joint expeditionary force offer, yle.fi

Finnish President Sauli Niinistö has called for the government to look into the UK’s offer to join its seven-member Joint Expeditionary Force before making a decision on membership.

”I wouldn’t go announcing any decisions, when none has been made,” Niinistö said when Yle caught up with him at National Sámi Day celebrations in Inari, Lapland on Monday.

The President’s comments follow statements by Defence Minister Jussi Niinistö who told STT news agency Sunday that it seemed that Finland would take up the UK offer.

The Joint Expeditionary Force is a UK-led multinational force whose aim is to develop its rapid reaction military performance. Other current members are Denmark, Estonia, Latvia, Lithuania, the Netherlands and Norway.

President Niinistö said that he agreed with the thinking put forward by Swedish Defence Minister Peter Hultqvist. Läs artikel

Säkerhetspolitik inte kommuners ansvar, Johan Söderström, jp.se

När förbundskansler Angela Merkel nyligen besökte Sverige gavs journalistkåren ett rakt besked om den ryska gasledningen Nord Stream 2.

Merkel var tydlig med att Tyskland inte lägger några säkerhetspolitiska aspekter på ledningen som löper mellan ryska Ustluga och tyska Greifswald. För Tyskland handlar det om ”business”, inte försvarspolitik…

Frågan är vilka signaler den svenska vankelmodiga hanteringen av Nord Stream 1 och Nord Stream 2 sänder till omvärlden. Hur ser man i Kreml på att en liten svensk kommun beslutar över svensk försvars- och säkerhetspolitik? Enligt kommunallagen ska kommuner inte få ägna sig åt utrikespolitik. Likväl har regeringen Löfven i både fallet Gotland och Slite hamn och nu senast Karlshamn satt sig ner vid förhandlingsbordet med sina partifränder och tillika kommunala företrädare.

I fallet Gotland klarade statsmakten att avstyra att Ryssland återigen får hyra Slite hamn, men i Karlshamn backade man…

Det är positivt, men naturligtvis alldeles för senkommet, att både regeringen och Moderaterna nu vill se förändringar av det kommunala självstyret i frågor som handlar om rikets säkerhet.

Att så inte har skett tidigare tyder på en naiv inställning till hotbilden från omvärlden. Läs krönikan