Redaktionen

…Mot bakgrund av de låsningar och stagnerade resolutionsförhandlingar som uppenbarade sig mellan rådets permanenta medlemmar den 6 april efter att två olika resolutionstexter, en av P3 (Frankrike, Storbritannien och USA) och en av Ryssland, lagts fram, tog Sverige initiativ till att tillsammans med övriga invalda rådsmedlemmar (s.k. ”elected 10”, E10) lägga fram en alternativ resolutionstext. Enighet kunde nås i den kretsen om en resolutionstext – som i likhet med texten från P3 och i linje med EU-uttalandet den 6 april – inkluderade ett kraftfullt fördömande av attacken och en skyndsam undersökning för att ansvariga skulle kunna ställas till svars. Trots att brett stöd fanns i rådet för E10-utkastet lades texten aldrig fram för förhandling. Mötet avslutades utan att någon text lades fram till omröstning. Samma kväll inleddes det amerikanska missilanfallet mot en flygbas i närheten av Homs.

Sedan dess har splittringarna i rådet blivit än tydligare. Ryssland lade in sitt veto mot den resolution som lades fram för omröstning av  Frankrike, Storbritannien och USA (P3) den 12 april, Sverige röstade ja till denna resolution.

Regeringen stödjer både FN:s oberoende internationella undersökningskommission för Syrien (Independent International Commission of Inquiry – CoI) och FN:s nya mekanism för utredning och ansvarsutkrävande för krigsförbrytelser och andra allvarliga internationella brott begångna i Syrien sedan 2011 (International, Impartial and Independent Mechanism, IIIM).

Användning av kemvapen är ett brott mot folkrätten och utgör ett hot mot internationell fred och säkerhet. Detta har konstaterats av säkerhetsrådet i bl. a. resolution 2118/2013.  Det är djupt beklagligt att rådet ännu ej lyckats agera enhälligt för ett fördömande och till stöd för en skyndsam utredning. Sverige avser fortstätta ansträngningarna för att förmå säkerhetsrådet att agera enhälligt mot kemvapenanvändning och för ansvarsutkrävande i Syrien. Läs svaret

Hans Wallmark har frågat mig om jag avser ta upp frågan om den ryska atomubåten Dmitrij Donskojs förväntade passage genom Östersjön med min ryska motpart.

 Jag kan försäkra Hans Wallmark om att regeringen återkommande och på alla nivåer tar upp säkerhetsläget i och runt Östersjön i våra kontakter med Ryssland. Vi uppmanar samtliga aktörer i Östersjön att agera enligt internationell rätt och med förutsägbarhet så att incidenter kan undvikas. Från svensk sida kommer vi att fortsätta verka för stabilitet och ökat förtroende i och runt Östersjön. Läs svaret

Förra veckan besökte stats- och försvarsministrarna Gotland. Och för ett år sedan intervjuade jag militärer på Sveriges enda artilleriregemente, A 9 i Boden.

Jag ville skildra förändringen av försvaret de 30 åren sedan jag gjorde värnplikten, lumpen, på ett regemente i armén som låg i Boden och senare i 2,5 år jobbade som yrkesofficer på ett arméregemente i Luleå.

Mycket har ändrats sedan 80-talet, då 40 000 gjorde värnplikt varje år, till nu när knappt 4 000 genomgår grundläggande militär utbildning, GMU. Försvarsmakten är mindre än en tiondel så stor som då…

Jag kom på ledarsidor att plädera för ett folkförsvar baserat på värnplikt, med en stor armé, och restriktivitet gällande att skaffa stora avancerade vapensystem, främst Jas men även annat, som lätt blir kostsamt. Utveckling av försvaret kom att gå åt motsatt håll. Värnplikten, som är förutsättningen för ett folkförsvar med många soldater, avskaffades 2010. Avancerade, dyra vapensystem som Jas och nya ubåtar, kom att prioriteras. Försvarsindustrin, tillverkare av vapensystem, verkar ha lätt att få gehör för sina (försäljnings-)intressen hos politikerna.

När resurserna till försvaret är begränsade, även med ökningar i anslagen, finns inte utrymme att gå försvarsindustrin till mötes på samma sätt som under det kalla kriget. Om så sker går det ut över annat, som tenderar att bli antalet soldater i armén som redan är få…

För en större armé, så svenska försvaret kan bli mer likt Finlands, krävs inte bara mer resurser utan en mer omfattande värnplikt. Läs ledaren

Därför tycker vi att det är viktigt att Falun ansöker om att bli en militärbas så fort som möjligt.
Att Falun ska vara en trygg och säker kommun är nämligen en av våra målsättningar i vårt politiska arbete, skriver Katarina Gustavsson och Rita Magnusson, Kristdemokraterna…

Vi måste värna Sverige, Dalarna och Falun. Ett folkligt förankrat försvar är en styrka. Hemvärnet kommer aldrig att kunna fylla de luckorna, även om de gör ett fantastiskt arbete på alla plan. Med återinförd värnplikt skulle vi värna vår försvars- och krishanteringsförmåga och stärka medborgerlig katastrofberedskap vid stora skogsbränder, översvämningar och naturkatastrofer överlag.

Därför tycker vi att det är viktigt att Falun ansöker om att bli en militärbas så fort som möjligt.Att Falun ska vara en trygg och säker kommun är nämligen en av våra målsättningar i vårt politiska arbete. Läs atikel

General Hägglund har förståelse för de baltiska ländernas oro. Men någon kris kring Östersjön tror han inte på. Hägglund besökte krigsminnesutställningen på lördagen…

Med lite tid innan det officiella börjar hinner Hägglund prata aktuella frågor. Trots att han närmar sig åttioårsåldern har han inte slutat följa med läget i världen och har fortfarande åsikter om allt från Nato och ett eventuellt medlemskap till läget i Ukraina. Natofrågorna är han van vid, och talar fortfarande emot ett medlemskap. Svaret är ungefär detsamma som han sagt i tidigare intervjuer.

– Jag är stolt över Finland, det är det enda Europeiska landet utöver Estland som satsat på sitt försvar, säger Hägglund.

Hägglund var för ett medlemskap på 1990-talet, men kom senare fram till att nackdelarna vore för stora, och att det enda sättet är att försvara landet är att försvara oss själva.

– Jag är rädd för att det skulle hända som på andra ställen, alltså krav på att värnplikten avskaffas och mera fokus på krishantering. Följden skulle bli ett nedbantat försvar som i de flesta Europeiska länderna utom Estland…

Hägglund tror ändå inte på någon storskalig konflikt kring Östersjön, och om USA och Ryssland av någon orsak skulle drabba samman skulle det vara på större hav än den lilla pöl som Östersjön utgör. Han har ändå förståelse för att de Baltiska länderna är oroliga.

– Ryssland har inte resurserna att invadera över Östersjön, men de kunde lätt rulla in över landsgränsen. Därför förstår jag deras oro.Läs artikel

Regeringen uppdrar åt Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) att föreslå hur arbetet med krisberedskap och den återupptagna planeringen för det civila försvaret bör utvecklas inom kommuner och landsting, mot bakgrund av bestämmelserna i lagen (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och vid höjd beredskap (LEH).

Förslagen ska knyta an till det arbete inom krisberedskapen som redan pågår i kommuner och landsting och utgå från de krav som finns angivna i LEH och förordningen (2006:637) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och vid höjd beredskap (FEH). MSB ska redovisa en bedömning av vilka kostnader för kommuner och landsting som förslagen medför och som bör ersättas av staten i enlighet med 5 kap. 1 § LEH. Av redovisningen ska framgå vad som bedöms rymmas inom den ersättning som i nuläget utgår till kommuner och landsting från anslag 2:4 Krisberedskap under utgiftsområde 6. Läs  dokumentet

Du kommer att höra oss. Du kommer att se oss. Du kommer att möta oss på vägarna, i skogen, i städer. Vi övar där för dig, för oss och för Sverige. Vi övar för att vi ska vara beredda att försvara det som är viktigt. I höst genomförs Försvarsmaktens övning Aurora och för armén innebär det att vi prioriterar att utveckla vår brigadförmåga, en viktig del av Sveriges försvar…

I september är det full aktivitet i västra Sverige, i Mälardalen och på Gotland när armé, flyg och marin övar tillsammans för att öka den operativa förmågan. Sveriges försvar ska bli starkare och tillsammans skapar vi en tydlighet kring vad vi står för. Majoriteten av armén kommer att öva i brigad, vilket innebär att flera förband, system och funktioner övar tillsammans för att fungera som en helhet…

Andra brigaden, som kommer att vara huvudövade inom armén under Aurora, har haft en mycket intensiv övningsserie under 2016 och 2017. Brigaden har samövats i både större och mindre skala, funktionsvis och på egna förmågor för att under hösten 2017, i ett större sammanhang och med större förbandsmassor, öva under Aurora. Läs pressmeddelande

Idag inleds övningsscenariot i den multinationella stabsövningen Combined Joint Staff Exercise, CJSE 17, i Enköping, Karlskrona och Uppsala. Över 1 200 personer från 24 olika nationer ska samarbeta över nationsgränserna och övas både taktiskt och operativt.

— Det är viktigt att vi har förmågan i Sverige att själva kunna planera och genomföra en stor övning om vi ska kunna hantera viktiga situationer som uppstår. Klarar vi inte av det så tror jag inte heller på vår förmåga att hantera stora insatser, så det hänger ihop. Vi ska så långt som möjligt försöka åstadkomma en förmåga, och med den här typen av stabsövningar kommer vi inte närmare verkligheten än så, säger Bengt Axelsson.

Det är många nationer med många erfarna elever och officerare på plats. Många har erfarenheter från NATO-ledda insatser och andra har värdefulla språkliga kunskaper.  Ett mycket givande samarbete är det mellan Sverige och Finland. Inom ramen för övningen finns det två skarpa enheter med från Finland, Swedish-Finish Navy Task Group och Amfibious Task Unit. Läs pressmeddelande