Tillbaka till framtiden? Svenskarnas syn på försvaret, värnplikten och Nato, Joakim Berndtsson, Ulf Bjereld och Karl Ydén, som.gu.se

Svensk försvarspolitik befinner sig i förändring. Ett drygt decennium av försvarspolitisk inriktning mot militära uppdrag utanför Sveriges gränser har ersatts av ett lika tydligt fokus på återuppbyggnad av en nationell försvarsförmåga. I det här kapitlet diskuterar vi vad denna förändring betyder för försvarets legitimitet hos den svenska befolkningen, och på vilket sätt den hänger samman med förändringar i den svenska säkerhets- och försvarspolitiska opinionen. Resultaten visar att tre av fyra svenskar tycker det är viktigt att Sverige har ett starkt militärt försvar och viljan att minska försvarsutgifterna ligger på historiskt låg nivå. Stödet för att åter tillämpa värnplikt fortsätter att öka. Stödet för ett svenskt Nato-medlemskap har försvagats och förtroendet för försvaret har minskat något.

Hösten 2017 genomförs Aurora 17, den största militärövningen i Sverige på över 20 år. Försvaret kommer då att öva tillsammans med bl a militär från Finland, Danmark, Norge, USA och Frankrike. Svenska soldater kommer att öva försvar av Stockholmsområdet, Göteborg och Gotland sida vid sida med bl a amerikanska stridsfordon – något som var otänkbart under det kalla krigets svenska neutralitetspolitik. Auroraövningen blir en konkret illustration av att försvaret nu åter fokuserar skydd av svenskt territorium, men i en kraftigt förändrad säkerhetspolitisk kontext jämfört med under t ex 1980-talets motsvarande stora militärövningar. Läs rapporten

 

Touko Aalto skyltar med feminismen och flirtar med svenskan, hbl.fi

Touko Aalto lovar att lära sig tala bättre svenska och gör allt för att betona partiets feministstämpel. Till kärnkraften och Nato säger De grönas pinfärske ordförande som väntat nej…

Nej till Nato och kärnkraft

De grönas presidentkandidat Pekka Haavisto tar avstånd från ett Natomedlemskap och Touko Aalto är inne på samma linje.

– Jag stöder det inte.

Under inga omständigheter?

– Inte under nuvarande omständigheter, för ett medlemskap skulle inte öka samhällstryggheten. Däremot kan vi diskutera hur vi ska intensifiera det europeiska och det nordiska försvarssamarbetet. Läs intervjun

Kommenterad dagordning för utrikesrådet den 19 juni 2017, regeringen.se

Inför utrikesministrarnas möte i Luxemburg den 19 juni står bland annat följande punkter på dagordningen:

  • Genomförande av EU:s globala strategi (EUGS)
  • Terrorismbekämpning
  • Samarbete mellan EU och Nato
  • Irak
  • Migration

Samarbete mellan EU och Nato.

Förslagets innehåll: Rådet förväntas ha en diskussion om EU-Natosamarbetet. Rådsslutsatser förväntas antas.

Förslag till svensk ståndpunkt: Regeringen välkomnar ökat samarbete mellan EU och Nato för att stärka europeisk säkerhet och internationell krishanteringsförmåga. Regeringen välkomnar att den gemensamma EU-Natodeklarationen genomförs i enlighet med rådets slutsatser från den 6 december 2016 och ställer sig positiv till praktiskt samarbete, t ex gällande motverkande av hybridhot. Regeringens hållning är att samarbetet bör ske på basis av komplementaritet och med respekt för respektive organisations mandat och beslutsautonomi. Läs pressmeddelande

EU, Nato, Ryssland, Finland, Carl Fredrik Sandelin, hbl.fi

Frågan om EU:s integration och gemensamma försvar har diskuterats, glömts och tagits upp på nytt. Glömts och åter tagits upp vid en tidpunkt när Storbritanniens utträde ur EU är troligt. Det land som både med tanke på integration och försvar skulle vara av stor betydelse.

Kan Frankrike och Tyskland enas i svåra frågor eller ökar konkurrensen om vem som är starkast i EU och har mest inflytande på de mindre medlemsländerna? Vilken roll får de nationella parlamenten och regeringarna i ett förenat Europa? Ett Bryssel-högkvarter som är starkt påverkat av några få kan inte vara en rättvis lösning.

Och innebär ett gemensamt EU-försvar att stora delar av Europa fortsätter att underlyda en USA–Nato-militärstrategi med udden riktad mot Ryssland? Kommer vissa EU-länder, utan att vara hotade, att underdånigt fortsättningsvis delta i USA:s militära engagemang långt utanför sina egna gränser? Vilka EU-ledare är beredda att tala om en europeisk gemenskap utan Natos närvaro på vår kontinent? Läs artikel

Anm: Carl Fredrik Sandelin var under ett tiotal år chef för Finska Notisbyrån (finska motsvarigheten till TT) och dessförinnan chef för dess utrikesredaktion.

Svensk-finskt försvarssamarbete inom marinen, forsvarsmakten.se

Det säkerhetspolitiska omvärldsläget har försämrats och blivit allt mer oförutsägbart vilket ställer högre krav på försvarsförmågan. Detta är inte en isolerad utmaning för Sverige utan gäller även andra försvarsmakter. Riksdag och regering har också i den försvarspolitiska inriktningen för Sveriges försvar 2016-2020, varit tydlig med behovet av en ökad försvarsförmåga…

Marinerna ligger väldigt långt framme i att utveckla en gemensam styrka. Vi har under många år genomfört gemensamma övningar med taktikutveckling. Vi är båda små nationer och kan inte göra allt själva och då är en gemensam utveckling både kostnadseffektiv och nödvändig för att öka våra förmågor. En ensam marin kan inte ha allt men gemensamt kan vi komplettera varandra. Utvecklingen har också ett politiskt stöd vilket är enormt viktigt för att kunna fortsätta vårt gemensamma arbete.
Vad är nästa steg i utvecklingen?

Nästa mål är att uppnå initial förmåga,så kallad med den svensk-finska marina stridsgruppen. Syftet är att ha en gemensam förmåga att tillsammans kunna genomföra bland annat sjöövervakningsuppgifter och skydd av sjöfart. Den slutliga evalueringen kommer att genomföras under övningen.
Tidigare under våren övades den svensk-finska stridsgruppsstaben under den multinationella stabsövningen som ett led i evalueringen. Målsättningen är att i slutet på detta år kunna anmäla att styrkan har uppnått initial förmåga. Läs pressmeddelande

En roman om Gotland, Mats Björkenfeldt

Gotland ockuperat är en roman skriven av den ständige sekreteraren i Kungl. Krigsvetenskapsakademien, generalmajor Björn Andersson, och redaktören för Kungl. Krigsvetenskapsakademiens Handlingar och tidskrift, överstelöjtnant Tommy Jeppson. Boken är utgiven 2017 på Svenskt Militär Historiskt Biblioteks Förlag.

I efterordet påtalar författarna, att syftet med boken är att föra ett samtal och förbereda oss för det värsta som kan hända vårt land. ”Och dessa förberedelser börjar med den enskilda människans beredskap som är fundamental för samhällets motståndsförmåga.” Fundamentalt är också att ett nytt civilt försvar ska skapas: ”En robust logistisk inomorganisatorisk uthållighet behövs, vilken behöver byggas upp i stort från grunden.”

Boken är extremt påkostad och innehåller ett antal bilagor med noggranna beskrivningar av fartyg, flygplan med mera. På ett uppslag finns en bild, som beskriver Rysslands mobila kustrobotsystem K-300P och dess Oniks-robotar med en räckvidd på 300 km. ”Baserat på Gotland skulle det alltså behärska större delen av Östersjön, från Bornholm i söder till Åland i norr. Ett typiskt batteri består av 1–2 ledningsfordon, fyra laddfordon, fyra laddenheter […] samt ett understödsfordon.”

Läs mer

Tre böcker

En av denna sajts utgivare, Anders Björnsson, har översatt tre volymer med klassisk tysk skönlitteratur till svenska. De kom ut under våren, och i samtliga spelar militära figurer huvudroller.

Den Riga-födde Werner Bergengruens samling berättelser Döden i Reval (Dialogos) inleds med en historia om hertigen Charles Eugène de Croy som ledde de ryska styrkorna i slaget vid Narva. Efter förlusten fördes han som krigsfånge av svenskarna till Reval, dagens Tallinn, där han efter några år avled till följd av hårt leverne. Men han bevarades som mumie i en av stadens kyrkor och begravdes först efter nära två hundra år.

Theodor Fontanes sedeskildring Irrvägar (CKM Förlag) är den omöjliga kärlekshistorien mellan en utfattig ung baron och ryttmästare och en duktig arbeterska som intrig. Den rörde upp känslor i Kejsartyskland när den utkom, trots – eller kanske just därför – att sådana här konkubinat var vanliga. Det mest upprörande och moderna var nog den jämlika relationen mellan de bägge kontrahenterna. Boken förebådar Effi Briest, det enda av Fontanes verk som hittills funnits på svenska. Den preussiska militärkulturen genomsyrar romanen.

Det kan man också säga om Fontanes sista roman Stechlin (Atlantis) från hans dödsår 1898. En gammal avsutten major sitter på sitt skuldsatta gods några mil norr om Berlin, ser tillbaka på sitt liv och märker hur marken rämnar under den klass han tillhör, lantadeln. Han har mycket bestämda uppfattningar om det mesta, inte minst om hur krig ska föras, och ser det tysk-ryska vapenbrödraskapet från Napoleonkrigens dagar som förebildligt.

Cwejman: Vad ska svensken äta om det blir krig? gp.se

Svensk försvarspolitik under 1900-talet gick ut på att göra Sverige starkt och oberoende om kriget kom till Europa. Totalförsvarets viktigaste beståndsdel var den civila biten. Sverige skulle fungera även i en krigssituation. Därför fanns omfattande lager med mat och bränsle. Omkring 200 sådana lager fanns ännu kvar under början av 1990-talet…

Fram tills 1980-talet var självförsörjningsgraden i Sverige mellan 80 till 90 procent. I dag är den siffran under 50, en av Europas lägsta. Hälften av allt vi konsumerar kommer från utlandet. Stryps produktionen där får vi förlita oss på inhemska livsmedelsproducenter. Dessa är i sin tur beroende av drivmedelsimport från utlandet. Efter drygt tio dagar är alltså samhällets livsmedelsresurser slut. Då är det upp till var och en att klara sig själv. Det är annorlunda i Finland, där finns lager som räcker i ett halvår…

Kunskapen bland kommuner, landsting och andra institutioner måste byggas upp från grunden. Men det går inte att äta beredskapsplaner. Oavsett om staten tecknar vettiga avtal med livsmedelsproducenterna eller löser lagren på annat vis är det bättre att vara ute i god tid. För svensken måste äta, även om det blir krig. Läs ledaren

USA klampar in i europeisk tvist om Nordstream, omeuropa.se

Nordstream II har varit ett tvistefrö länge i Europa. Häromdagen gick USA in i saken – eller åtminstone delar av den amerikanska ledningen.

När den amerikanska senaten för några dagar sedan röstade för skärpta sanktioner mot Ryssland, klev man tungt in i europeiska angelägenheter.
De nya sanktionerna riktar sig mycket specifikt mot ryska olje- och gasintressen – och i synnerhet mot projektet Nordstream II, gasledningen i Östersjön som ska dubblera mängden gas Ryssland kan leverera till Europa  (utan att passera Ukraina). Senaten ville hjälpa Europa att bli mindre sårbart för Ryssland.

Nu råkar en rad europeiska länder ha affärsintressen i ledningarna och vill se projektet förverkligas. Holländska Shell, franska Engie, österrikiska OMV tyska Uniper och Wintershall är bara några som köpt in sig medan ryska statliga Gazprom behållit 51 procent. Tyskland och Österrike protesterade omedelbart och påminde att fram  till nu har USA och Europa alltid agerat gemensamt när det gäller sanktioner mot Ryssland. Läs artikel

It is time to burst the western A2/AD bubble, Jyri Raitasalo, kkrva.se

According to the mainstream western strategic narrative, Russia has since 2014 erected multiple Anti-Access Area Denial (A2AD) exclusion zones or “bubbles” around Europe and the Middle-East. These bubbles supposedly hinder or even prevent western military action and troop deployments during a potential military crisis between the West (read: NATO) and Russia. Symbols of this new Russian A2AD policy can be found in modern long-range weapon-systems like the S-400 Triumf long-range surface to air missile system, SS-26 Stone (aka Iskander) short range ballistic missile system or the K-300P (aka Bastion-P) mobile coastal missile system…

Russia has not developed a new brilliant policy or doctrine – either on the strategic or operational levels – that corresponds with the western notions of its A2AD capabilities. Rather, in many cases Western states are projecting their own capability shortfalls onto Russia – shortfalls that are a product of over-focusing for almost two decades on multinational expeditionary military operations against weak third rate adversaries in the name of stability operations, military crisis management and counterinsurgency operations. Läs artikel

 

Veckans citat

Joensuus arbetarförening, en lokalavdelning inom Finlands socialdemokratiska parti, har diskuterat partiets agerande inför det förestående presidentvalet och enats om följande linje, enligt en artikel i den svenskspråkiga partitidningen Arbetarbladet (14/6):

”Socialdemokraterna bör i presidentvalet understryka behovet av att trygga och förstärka den nuvarande grundlinjen i Finlands utrikes- och säkerhetspolitik, som det rått stort samförstånd om mellan president Niinistö och SDP. Det innebär framför allt en fortsatt militär alliansfrihet, ett fördjupat bilateralt försvarssamarbete med Sverige, en aktiv stabilitetspolitik i Östersjöområdet, ett aktivt vidareutvecklande av EU:s utrikes- och säkerhetspolitik, och en öppen dialog med alla viktiga parter, inklusive med Ryssland.”

”Starkt stöd för försvaret men färre vill gå med i Nato”, Joakim Berndtsson, Ulf Bjereld och Karl Ydén, DN Debatt

Den nya försvarspolitiken tycks ha stöd i folkopinionen. 74 procent anser att det är viktigt att Sverige har ett starkt militärt försvar. Däremot är trenden med en ökande opinion för Natomedlemskap bruten; de som anser att Sverige ska söka medlemskap har minskat till 33 procent, skriver Joakim Berndtsson, Ulf Bjereld och Karl Ydén…

På en ny fråga i SOM-undersökningen anser 74 procent att det är ”viktigt att Sverige har ett starkt militärt försvar”. Endast 14 procent anser att försvaret inte är viktigt, medan 12 procent inte har någon uppfattning. Stödet för värnplikten har ökat kraftigt. I 2016 års undersökning anser 62 procent att dess återinförande vore ett bra förslag, mot 51 procent år 2015 och 40 procent år 2013. Bland de politiska partierna återfinns det starkaste stödet för ett återinförande av värnplikten bland Sverigedemokraternas sympatisörer.

Har då också den svenska Nato-opinionen påverkats av den försvarspolitiska förändringen där Sveriges territorium ställs i centrum och deltagande i olika internationella insatser tonas ned?…

Resultaten från 2016 års undersökning visar att trenden med en alltmer positiv Nato-opinion nu åtminstone tillfälligt är bruten. Andelen som anser att det är ett bra förslag att Sverige söker medlemskap i Nato har 2016 minskat till 33 procent, mot 38 procent 2015. Andelen som anser att det är ett dåligt förslag har ökat till 32 procent, mot 31 procent 2015. Andelen som anser att det är ett varken bra eller dåligt förslag uppgår till 35 procent, motsvarande andel uppgick till 31 procent 2015. Läs artikel