Merkel varnar för att USA och Storbritannien inte längre är pålitliga partner, svenska.yle.fi

Europa måste ta sitt öde i egna händer, när västalliansen splittras av brexit och Donald Trumps presidentskap, sade Tysklands förbundskansler Angela Merkel på söndagen.

– Tiderna när vi fullständigt kunde lita på andra är på väg ut. Det har jag upplevt de senaste dagarna, sade Merkel på ett valmöte i München.

För henne blir relationen mellan Tyskland och Frankrike framöver särskilt viktig. Merkel hade precis återvänt från G7-mötet, som slutade i lördags utan någon uppgörelse mellan USA och de sex övriga ledande ekonomierna om att förbinda sig till 2015 års klimatavtal. Hon beskrev resultatet av ”sex mot en”-diskussionen som ”mycket besvärligt, för att inte säga otillfredsställande”.

Trump ska ha delgett ”sina förtrogna” att han planerar att lämna Parisavtalet, enligt Reuters. Läs artikel

Kemiska vapen brännhet fråga på Natokonferens i Helsingfors, svenska.yle.fi

Finland står värd för en årlig Natokonferens i dag (29.5). En av de mest brännande frågorna är användningen av kemiska vapen i Syrien. Också Nordkorea och kärnvapennedrustning ska diskuteras…

Det finns tre sorter av massförstörelsevapen – biologiska och kemiska vapen samt kärnvapen. Ett biologiskt vapen är till exempel avsiktlig spridning av en sjukdom som ebola. Kemiska vapen utnyttjar giftiga kemikalier som leder till förlust av funktionsduglighet, bestående skada och död genom spridning av giftiga gaser.

– Kemiska vapen ser ingen skillnad på offren och drabbar alla i området de riktas mot. Barn, äldre – det gör ingen skillnad, säger Mikael Långström på utrikesministeriet.

Långström arbetar för att förebygga användningen av kemiska och biologiska vapen…

I början av april dog över 80 människor i en kemisk vapenattack i Syrien. Attacken inträffade i rebellkontrollerade provinsen Idlib och många länder har fördömt attacken. Bland annat USA, Frankrike och medborgarorganisationer skyller på den syriska regimen som leds av president Bashar Al-Assad. Ryssland pekar ut de syriska rebellerna som skyldiga. De påstår att en bomb träffade ett förråd där rebellerna förvarat nervgas. Syriska presidenten Al-Assad kallar incidenten en lögn och ett påhitt. Sedan incidenten har en utredning varit på gång. Vem eller vilka de skyldiga är har ännu inte offentliggjorts eller fastställts.

Utredningen om giftiga kemikalier använts sköts av Organisationen för förbud mot kemiska vapen (OPCW). Vem som är skyldig, undersöks därefter av OPCW:s och FN:s gemensamt grundade undersökningsgrupp. Läs artikel

Niklas Wiklund: Försvarsförmågan ökar inte i den takt omvärldsutvecklingen kräver, blt.se

Säkerhetsläget i östersjöområdet är minst sagt dynamiskt. Det går sällan en vecka utan händelser som bidrar till att destabiliseringen ökar. I min föregående krönika skrev jag om att Ryssland planerar att föra in kärnvapenbärande atomubåtar och robotkryssare samt den kommande ryska övningen Zapad, och reaktionerna har inte låtit vänta på sig…

Regeringen har förvisso prioriterat militära förband till Gotland, väckt upp värnplikten, tillsatt en rad utredningar, ökat ambitionerna inom totalförsvaret och lagt mycket tid på att försöka skapa militära samarbeten – utanför Nato. Men trots att statsminister Stefan Löfven tydligt har uttalat att ”Sveriges fred, frihet och säkerhet ska värnas. Staten har ingen viktigare uppgift än denna” så har de nödvändiga finansiella tillskotten till såväl det militära som det civila försvaret i stort sett uteblivit, och därmed så kommer försvarsförmågan inte att öka i den takt som omvärldsutvecklingen kräver. Läs krönikan

Sverige, NATO och alliansfriheten | Skarpnäckskyrkan, måndag, 29. maj 2017

Inför valet 2018 vill nu samtliga borgerliga partier att Sverige avslutar alliansfriheten och ansluter sig till NATO. Det skulle bli den största förändringen av svensk säkerhetspolitik på 200 år. Vad vill
socialdemokratin?

För dem som vill veta mer ordnar vi möte i maj med två experter med lång erfarenhet av Sveriges säkerhetspolitik: Thage G. Peterson och Sven Hirdman. Thage G. Peterson kommer att tala på temat ”Svensk militär alliansfrihet utan NATO-medlemskap”.
Sven Hirdman föreläser om ”Sverige, Ryssland och säkerhetspolitiken”.

Fritt inträde
Arrangeras av Socialdemokraterna i Skarpnäck

NATO’s Article 5: The law bows to power, Washington Post

Article 5 of the 29-member North Atlantic Treaty Organization (NATO) has been willfully misinterpreted to accommodate the vaulting ambition of the American Empire for world domination.

Article V does not and constitutionally could not require the United States to commence war if a NATO member is attacked. For example, if Montenegro were attacked by Serbia. A congressional declaration of war would be necessary to defend a NATO member from aggression under the Declare War Clause of the U.S. Constitution, Article I, section 8, clause 11.

But the law bends to become an instrument of power, not of justice.  The plain meanings of words are routinely ignored under the banner of Realpolitik.  Article V is exemplary, as a few pages of history and the treaty text demonstrate. Läs artikel

Trump på drift i världen, Torsten Nilsson, ledare i Östra Småland

..I ett skarpt läge, kommer USA:s politiska ledning, inte Nato, att besluta om och hur amerikansk militär ska sättas in i händelse av ett angrepp på ett europeiskt land. Garantin är inte absolut.

Säkerhetsgarantier som ingen tror på, har inte mycket avskräckande effekt.

Och om inte ens medlemmar av försvarsorganisationen kan känna sig säkra på USA:s hjälp, kanske icke-medlemmen Sverige ska fundera på vad amerikanska generalers och politikers försäkringar är värda. Som nu senast försvarsminister James Mattis uttalande i Dagens Nyheter: ”Om Sverige hamnar i knipa – då kommer vi”. Kan vi verkligen lita på det? Trump verkar inte älska Sverige, lika litet som han gillar EU och Nato. Läs  artikel

Vad utredningen inte tog upp – om Sveriges deltagande i kriget i Afghanistan, Lars-Gunnar Liljestrand

Sverige deltog i kriget i Afghanistan för att kvalificera sig som partner till USA och Nato i framtida militära operationer.

Den statliga utredningen (SOU 2017:16) skriver inte uttryckligen om motivet men säger att ett av målen – ”Trovärdighet för och förmåga hos Sverige som deltagare i internationella insatser” – har uppfyllts tillfredsställande och att ”Deltagandet i Isaf bidrog till att partnersamarbetet mellan Nato och Sverige utvecklades”. Inga övriga mål som rörde utvecklingen av det civila samhället uppnåddes.

Det var också naturligt då de målen aldrig var huvudsaken för Sveriges deltagande i kriget. Om insatser för civila mål stod i vägen för de militära operationerna fick de förra vika.

Läs mer

Nato blir en kostsam affär, Lars J Eriksson, ledare i Skånska Dagbladet

I princip är Natoländerna överens om att varje land skall satsa motsvarande 2 procent av bruttonationalprodukten. Men de flesta gör det inte. En del är inte ens i närheten…

Frågan är om det allmänna opinionen insett detta och hur de kommer att reagera när mer pengar till försvaret krymper utrymmet för kärnområden som vård, skola och omsorg. Dessutom måste ifrågasättas vad det nyttjar till. Natoländernas samlade försvarsutgifter är mångdubbelt högre än Rysslands rätt blygsamma försvarsbudget. Idag är Natos försvarsutgifter ungefär tio gånger större än Rysslands och om Natoländerna lyssnar på Donald Trump kommer avståndet att bli ännu större. Vad denna ”overkill capacity” skall tjäna till har ingen gett något trovärdigt svar på. Läs artikel

Ewa Stenberg: Frågan är vad som händer i tider av kris, dn.se

Sverige räknar med hjälp från USA och USA räknar förstås med hjälp från Sverige. Peter Hultqvist säger att han och Mattis är överens om vikten att ”man ökar den militära förmågan”, läs att Sverige fortsätter att öka försvarsanslagen. USA vill också ha tillgång till Sveriges territorium i händelse av krig i Östersjöområdet. Dessutom väntar sig amerikanerna sannolikt stöd i utrikespolitiken. Det senare är inte nytt, USA har åtskilliga gånger tackat Sverige för det militära deltagandet i Afghanistan och Libyen…

Frågan är vad som händer med det svenskamerikanska samarbetet i tider av kris. Blir försvarsminister Mattis övertrumfad av presidenten och tillika överbefälhavaren? Donald Trump gick till val på att sätta Amerika först och han har inte precis gjort sig känd som någon Sverigevän eller Rysslandskritiker. Läs artikel

Trump’s behavior at NATO is a national embarrassment, Washington Post

After Trump called NATO obsolete (then proceeded to walk that back), Europe was looking for public support of Article 5, which affirms that NATO members will come to the mutual defense of any member that is under attack. But alas, Trump could not even bring himself to utter explicitly that the U.S. supports Article 5 in his remarks at Brussels, which every single U.S. president has done since Harry Truman in 1949. If NATO allies were nervous about the United States’ commitment to Europe’s security before, they must be fuming now. Läs artikel

Hela talet finns att läsa här

In NATO Speech, Trump Is Vague About Mutual Defense Pledge, New York Times

President Trump on Thursday punctured any illusions that he was on a fence-mending tour of Europe, declining to explicitly endorse NATO’s mutual defense pledge and lashing out at fellow members for what he called their “chronic underpayments” to the alliance…

“Twenty-three of the 28 member nations are still not paying what they should be paying and what they’re supposed to be paying for their defense,” Mr. Trump declared, as the leaders shifted uncomfortably behind him, shooting one another sidelong glances.

“This is not fair to the people and taxpayers of the United States,” he added. “And many of these nations owe massive amounts of money from past years and not paying in those past years.”..

Standing before a large piece of twisted wreckage from the World Trade Center that will serve as a memorial at the headquarters, Mr. Trump promised to “never forsake the friends that stood by our side” in the aftermath of the Sept. 11 attacks — a pledge that White House officials later said was an affirmation of mutual defense.

But to European leaders, Mr. Trump’s words fell far short of an explicit affirmation of NATO’s Article 5 clause, the “one-for-all, all-for-one” principle that has been the foundation of the alliance since its establishment 68 years ago, after World War II. Läs artikel

Trump kräver mer av Natoländer, gp.se

Stöder han Nato eller gör han det inte? Frågan hänger fortsatt i luften efter det toppmöte i Bryssel där Natoledningen hade hoppats få Donald Trump att en gång för alla slå fast att USA är lika engagerat som någonsin förut i det gemensamma försvaret.

Men i Trumps tal vid invigningen av Natos nya högkvarter kom inga sådana ord om Natos beramade artikel 5 – om att alla länder ska försvara varandra. Fast generalsekreterare Jens Stoltenberg tycker ändå att man kan tolka det så. Läs artikel