Redaktionen

Kinesiska krigsfartyg närmar sig Östersjön. Där ska den kinesiska flottan genomföra en militärövning med Ryssland. Det är första gången någonsin som länderna utför en sådan övning i närheten av svenskt territorium. I söndags lämnade en flotta av kinesiska krigsfartyg hamnen i staden Sanya i Hainanprovinsen med Östersjön i sikte. Fartygen ska delta militärövning i närheten av Kaliningrad och Sankt Petersburg tillsammans med Ryssland i juli, skriver Svenska Dagbladet. Minst ett örlogsfartyg, en fregatt, helikoptrar och soldater från den kinesiska flottan deltar i övningen. Det är den femte gången sedan 2005 Kina och Ryssland deltar i en marin militär övning tillsammans och första gången i Sveriges närhet.

– Vi har noterat att Ryssland och Kina för första gången ska genomföra en marin övning i Östersjön. Vi har fått information om detta och följer naturligtvis utvecklingen. Vi förutsätter att öppenhet och transparens är det som gäller vid genomförandet av övningen, säger försvarsminister Peter Hultqvist till Aftonbladet. Läs artikel

FN:s generalsekreterare António Guterres har uttalat sig om det spända läget mellan USA och Ryssland efter att USA sköt ned ett syriskt stridsplan. Generalsekreteraren hoppas på att spänningarna mellan länderna inte ska leda till att konflikten ytterligare förvärras.

– Jag hoppas verkligen att situationen avtrappas eftersom dessa incidenter kan vara mycket farliga, säger Guterres med hänvisning till gårdagens skärpta retorik mellan länderna.

Nya spänningar uppstod mellan Ryssland och USA efter att USA i söndags sköt ner ett syriskt stridsflygplan. Då sade Ryssland att de börjar betrakta amerikanska flyg som potentiella måltavlor. Läs artikel

Ryssland har gjort två identifieringsflygningar på Östersjön mot två amerikanska spaningsplan.

Ryska försvarsministeriet hävdar att ena av de två amerikanska spaningsplanen av modellen RC-135 gjorde en provokativ manöver genom att vända mot de ryska jaktplanen av modell Su-27.  Incidenten började då ryska myndigheter märkte att ett oidentifierat flyg var på väg från internationella luftrummet mot ryska gränsen. Ryska jaktplan identifierade ett amerikanskt spaningsplan som sedan gjorde sin provokativa manöver. Tio minuter senare upptäcktes också ett till likadant spaningsplan som också identifierades av ryska jaktplan.

Pentagon har kommenterat att ryssarna identifierade de amerikanska spaningsplanen på ett osäkert sätt. USA hävdar också att de inte hade gjort något som provocerande som skulle ha legitimerat de ryska igenkänningsflygningarna. Läs artikel

I dag presenterer forsvarssjefen en statusrapport for landmaktutredningen som skal gi svar på hva slags hær og heimevern Norge skal ha i framtida. Forsvarsminister Ine Eriksen Søreide ga oppdraget til forsvarssjef Haakon Bruun-Hanssen i fjor etter at langtidsplanen for Forsvaret ble vedtatt. I langtidsplanen var hær og heimevernet utelatt…

– Det var et uklokt grep som utelukkende har skapt mye støy. Regjeringen burde lagt fram en helhetlig plan for Stortinget. Det sier seg selv at man ikke får gode vedtak når man ikke ser helheten, men nå er det viktig at vi ser framover, sier Kjell Grandhagen (62), pensjonert generalløytnant og tidligere etterretningssjef.

Han mener langtidsplanen allerede er utdatert, og begrunner det med at de fire største partiene programfestet på sine landsmøter i vår at Norge skal bruke 2 prosent av BNP på Forsvaret fra senest 2024. Han er sterkt kritisk til at arbeidsgruppa som jobber med landmaktutredningen må forholde seg til de økonomiske rammene som er fastlagt i langtidsplanen, og at man ikke ser på hva slags forsvar landet kan få hvis partiene gjennomfører sine vedtak og tilfører Forsvaret betydelig større ressurser. Läs artikel

Botswanas president Ian Khama viftar bort kritiken från den politiska oppositionen på hemmaplan mot planerna på att köpa åtta Gripenplan.

– Kanske ska vi köpa pilbåge och pilar i stället, säger han till DN.

Statsminister Stefan Löfven (S) anser att detta är en fråga för Botswana som andra inte ska lägga sig i…

Statsminister Stefan Löfven retar sig på personer utanför Botswana som säger att landet inte behöver ett avancerat system med jaktplan.

– Det är inte upp till oss att säga till ett afrikanskt land att de inte kan fatta de här besluten. Jag ogillar den här nedlåtande attityden mot andra länder. Sverige stärker just nu sin militära kapacitet. Det är upp till varje land att bestämma sin militära kapacitet, säger Stefan Löfven. Läs artikel

Pensjonert flaggkommandør Jacob Børresen.

Han mener mandagens statusrapport er grundig, og tenker man får til mye tross gitte, trange rammer.

– Gitt at alle de store partiene på Stortinget har fattet vedtak om å 2 prosents økning, er det vanskelig å forstå at ikke studien fikk i oppdrag å vurdere en landmaktstruktur med økte rammer. Langtidsplanens rammer fører uunngåelig til at Hæren forblir så liten, at den ikke vil ha nevneverdig utholdenhet, og dermed heller ikke militær verdi, annet enn som ledd i større allierte formasjoner, sier Børresen. Det største, dristige valget mener han er å anbefale å stanse den pågående oppgradering av Hærens stridsvogner, og erstatte de tunge stridsvognene med en lettere utgave, en såkalt panserjager.

– Dermed har man gått rett inn i den betente striden innad i Hæren om en tung eller lett hær, og har statt stilling for en lett mekanisert hær. Personlig mener jeg at man vektlegger kvalitet i form av teknologi i for stor grad, og kvalitet i form av volum i for liten grad, sier Børresen…

– Forsvarets viktigste oppgaver er å forhindre krig. Jeg tror blant annet valget skyldes at man legger et for snevert avskrekkingsbegrep til grunn, at Forsvarets evne til avskrekking skal være proporsjonal med Forsvarets ildkraft. Det er etter mitt skjønn en litt for enkel tilnærming, sier Børresen. Läs artikel

Landsmaktsrapporten kan läsas här.

Efter det att EU-kommissionens ordförande, Jean-Claude Juncker kommit med visioner om EU:s framtida säkerhet så har nu kommissionen lagt ett konkret förslag till att militarisera EU. Det gäller såväl i operativ mening genom ett EU-försvar som det gäller en strategi att ta kontroll över medlemsstaternas försvarsindustrier.

Naturligtvis motsätter vi oss ett EU-försvar ur flera perspektiv: säkerhetspolitiskt såväl som för det nationella självbestämmandets skull. I denna artikel vill vi dock främst belysa de konkreta följderna för svensk försvarsindustri om EU-kommissionens förslag skulle bli verklighet…

Att bunta samman framgångsrika och inte framgångsrika försvarsindustrier och sätta EU som koncernledning är en katastrof. Den lägsta effektiva nivån för försvarsmaterielsamarbetena är medlemsländerna. Riksdagen bör besluta om att EU:s förslag strider mot subsidiaritetsprincipen.

Försvarsminister Peter Hultqvist har kämpat hårt i ministerrådet för att klargöra att försvarsmaterielfrågorna är mellanstatliga. Nu är det läge för regeringen att ryta i ordentligt. EU-byråkraterna har inte kunskap eller geni att besluta över materielsamarbetena. Läs artikel

Svensk försvarspolitik befinner sig i förändring. Ett drygt decennium av försvarspolitisk inriktning mot militära uppdrag utanför Sveriges gränser har ersatts av ett lika tydligt fokus på återuppbyggnad av en nationell försvarsförmåga. I det här kapitlet diskuterar vi vad denna förändring betyder för försvarets legitimitet hos den svenska befolkningen, och på vilket sätt den hänger samman med förändringar i den svenska säkerhets- och försvarspolitiska opinionen. Resultaten visar att tre av fyra svenskar tycker det är viktigt att Sverige har ett starkt militärt försvar och viljan att minska försvarsutgifterna ligger på historiskt låg nivå. Stödet för att åter tillämpa värnplikt fortsätter att öka. Stödet för ett svenskt Nato-medlemskap har försvagats och förtroendet för försvaret har minskat något.

Hösten 2017 genomförs Aurora 17, den största militärövningen i Sverige på över 20 år. Försvaret kommer då att öva tillsammans med bl a militär från Finland, Danmark, Norge, USA och Frankrike. Svenska soldater kommer att öva försvar av Stockholmsområdet, Göteborg och Gotland sida vid sida med bl a amerikanska stridsfordon – något som var otänkbart under det kalla krigets svenska neutralitetspolitik. Auroraövningen blir en konkret illustration av att försvaret nu åter fokuserar skydd av svenskt territorium, men i en kraftigt förändrad säkerhetspolitisk kontext jämfört med under t ex 1980-talets motsvarande stora militärövningar. Läs rapporten

Touko Aalto lovar att lära sig tala bättre svenska och gör allt för att betona partiets feministstämpel. Till kärnkraften och Nato säger De grönas pinfärske ordförande som väntat nej…

Nej till Nato och kärnkraft

De grönas presidentkandidat Pekka Haavisto tar avstånd från ett Natomedlemskap och Touko Aalto är inne på samma linje.

– Jag stöder det inte.

Under inga omständigheter?

– Inte under nuvarande omständigheter, för ett medlemskap skulle inte öka samhällstryggheten. Däremot kan vi diskutera hur vi ska intensifiera det europeiska och det nordiska försvarssamarbetet. Läs intervjun

Inför utrikesministrarnas möte i Luxemburg den 19 juni står bland annat följande punkter på dagordningen:

• Genomförande av EU:s globala strategi (EUGS)
• Terrorismbekämpning
• Samarbete mellan EU och Nato
• Irak
• Migration

Samarbete mellan EU och Nato.

Förslagets innehåll: Rådet förväntas ha en diskussion om EU-Natosamarbetet. Rådsslutsatser förväntas antas.

Förslag till svensk ståndpunkt: Regeringen välkomnar ökat samarbete mellan EU och Nato för att stärka europeisk säkerhet och internationell krishanteringsförmåga. Regeringen välkomnar att den gemensamma EU-Natodeklarationen genomförs i enlighet med rådets slutsatser från den 6 december 2016 och ställer sig positiv till praktiskt samarbete, t ex gällande motverkande av hybridhot. Regeringens hållning är att samarbetet bör ske på basis av komplementaritet och med respekt för respektive organisations mandat och beslutsautonomi. Läs pressmeddelande

Frågan om EU:s integration och gemensamma försvar har diskuterats, glömts och tagits upp på nytt. Glömts och åter tagits upp vid en tidpunkt när Storbritanniens utträde ur EU är troligt. Det land som både med tanke på integration och försvar skulle vara av stor betydelse.

Anm: Carl Fredrik Sandelin var under ett tiotal år chef för Finska Notisbyrån (finska motsvarigheten till TT) och dessförinnan chef för dess utrikesredaktion.