Redaktionen

Även i dag upplever vårt folk att vårt fosterland i högsta grad är värt att försvara. Det framgår av vårt folks starka försvarsvilja, som vår allmänna värnplikt skapar en stabil grund för.

Den allmänna värnplikten har en central betydelse för Finlands militära försvar. Den har visat sig vara ett effektivt sätt att upprätthålla både den fredstida och den krigstida försvarsförmågan. Kärnan i de krigstida trupperna utgörs av yrkessoldater, men försvaret av Finland i undantagsförhållanden bygger på den reserv som produceras genom värnplikten. De värnpliktigas andel av våra krigstida trupper som består av 280 000 soldater är över 90 procent.

Vårt värnpliktssystem fungerar bra. Vi kan med hjälp av det producera och upprätthålla de krigstida trupper som behövs för försvaret av hela Finland. Den allmänna värnplikten har även en stark ställning bland finländarna. Fyra femtedelar av folket stöder det nuvarande försvarssystemet, som grundar sig på allmän värnplikt för män och som kompletteras av kvinnor som gjort frivillig militärtjänst. Läs  talet

Under rubriken ”Filtrera bort ubåtarna Filter” skriver majoren och doktoranden i psykologi David Bergman (DB) på försvarsbloggen den 13 april en starkt kritisk artikel om chefredaktören Mattias Göranssons (MG) klargörande artiklar som vänder sig mot svensk ubåtsjuka som inträffade långt innan den ryska ubåten U 137 gick på grund utanför Karlskrona en höstkväll 1981 och än värre därefter.

Major Bergman har ett nedsättande sätt att uttrycka sig på. Och det inte bara mot MG utan också mot kollegan överstelöjtnant Sune Thomsson. Båda har lagt ned åtskillig tid och kraft för att söka sanningen i en för Sveriges säkerhet synnerligen viktig fråga. Som försvarsvän framförde jag genast ett tack för ett skickligt och förtroendegivande arbete. Jag hoppas verkligen att Filter fortsätter sin skickliga undersökande journalistik inom det säkerhetspolitiska området och inte minst rörande försvarspolitiska händelser i Östersjöområdet. Läs artikel

Dagens toppmöte mellan Moon Jae-In och Kim Jong-Un har resulterat i välkomna löften om fred och nedrustning. Båda parter förtjänar beröm för denna utveckling.

Mötet visar på vikten av dialog framför konflikt. Förhoppningsvis kan dagens överenskommelse vara ett steg mot Nordkoreas avskaffande av sitt kärnvapen och robotprogram och till regional säkerhet och samarbete.

Ännu återstår mycket arbete. Sverige kommer att fortsätta sitt diplomatiska stöd för att finna en fredlig och varaktig lösning av konflikten på den koreanska halvön. Läs pressmeddelande

The following is an unofficial translation of the full text of a joint declaration signed and issued by South Korean President Moon Jae-in and North Korean leader Kim Jong-un at the end of their bilateral summit held Friday at the Joint Security Area of Panmunjom inside the heavily-fortified Demilitarized Zone that divides the two Koreas.

Panmunjeom Declaration for Peace, Prosperity and Unification of the Korean Peninsula

During this momentous period of historical transformation on the Korean Peninsula, reflecting the enduring aspiration of the Korean people for peace, prosperity and unification, President Moon Jae-in of the Republic of Korea and Chairman Kim Jong Un of the State Affairs Commission of the Democratic People’s Republic of Korea held an Inter-Korean Summit Meeting at the ‘Peace House’ at Panmunjeom on April 27, 2018.

The two leaders solemnly declared before the 80 million Korean people and the whole world that there will be no more war on the Korean Peninsula and thus a new era of peace has begun. Läs deklarationen

Utredningen om en rättslig reglering av försvarssamarbetet med Finland (Fö 2017:01) har haft i uppdrag att se över vissa delar av de rättsliga förutsättningarna för Sveriges försvarssamarbete med Finland, med utgångspunkt i den analys av regeringsformens reglering som görs i Förutsättningsutredningens betänkande (Förutsättningar enligt regeringsformen för fördjupat försvarssamarbeten, SOU 2016:64).[…]

Förslag till lag (2019:0000) om operativt militärt stöd mellan Sverige och Finland  Härigenom föreskrivs följande.

1 §    Regeringen får på begäran av Finland sätta in svenska väpnade styrkor för att stödja Finland med att i enlighet med internationell rätt hindra kränkningar av finskt territorium.

2 §    Regeringen får begära stöd av Finland i form av militära styrkor 1. för att i enlighet med internationell rätt möta ett väpnat angrepp mot Sverige, om Sverige är i krig eller krigsfara eller det råder sådana extraordinära förhållanden som är föranledda av krig eller av krigsfara som Sverige har befunnit sig i, eller 2. för att i enlighet med internationell rätt hindra kränkningar av svenskt territorium i fred eller under krig mellan främmande stater.  Stöd enligt första stycket får innebära att sådana förvaltningsuppgifter, inklusive uppgifter som innefattar myndighetsutövning, som är nödvändiga för ett verksamt stöd, överlämnas till finska myndigheter.

3 §    Regeringen får besluta att finska militära styrkor som lämnar stöd enligt 2 § ska ha följande befogenheter: 1. de befogenheter som skyddsvakt har enligt 11–14 §§ skyddslagen (2010:305),  2. befogenheter enligt 10 § första stycket 1, 2 och 4 och andra stycket polislagen (1984:387), när de tjänstgör för bevakning och för att upprätthålla ordning inom styrkan,

Författningsförslag SOU 2018:31. Läs förslaget

Försvarsutskottet anser att ansvaret för att vidmakthålla Försvarsmaktens materiel ska föras över till Försvarsmakten och att befintliga övnings- och skjutfält inte ska få avvecklas. Utskottet föreslår därför att riksdagen riktar två uppmaningar till regeringen om detta. S och V reserverar sig mot förslagen.

I dag finns begränsningar när det gäller överbefälhavarens kontroll över Försvarsmaktens materiel och möjligheten att prioritera hur den ska användas. Det är i nuläget Försvarets materielverk som har ansvaret för att vidmakthålla Försvarsmaktens materiel, för att kunna göra effektiva upphandlingar. Men enligt försvarsutskottet bör ansvaret för försvarsmaterielen föras över till Försvarsmakten i stället. Utskottet anser att möjligheten att kunna hantera Sveriges beredskap på ett effektivt sätt är viktigare än eventuell ökad effektivitet vid upphandlingar. […]

Försvarsutskottet har tidigare påtalat hur viktigt det är att Försvarsmakten får goda förutsättningar att öva. Därför är det viktigt att regeringen arbetar för att säkra Försvarsmaktens tillgång till skjutfält och övningsområden. Utskottet anser att det bör införas ett tillfälligt stopp, ett så kallat moratorium, mot att avveckla befintliga övnings- och skjutfält och föreslår att riksdagen riktar en uppmaning till regeringen om detta.Läs pressmeddelande

[…] I 2004 valgte man at sænke værnepligten fra 12 til 4 måneder i den naive tro, at vi ikke ville få brug for en mobiliseringshær igen og vi til al evighed ville kunne klare os med en lille ekspeditionsstyrke. Men med en Putin, der rasler med sablen mod øst, er der mere end før behov for en dansk hær, der kan forsvare os og vores allierede, og her kommer man ikke særlig langt med en hær, der minder mere om en avanceret milits.

Her spiller værnepligten en afgørende rolle både som afskrækkelse og som en del af det danske Totalforsvar, men det kræver en mere omfattende uddannelse end den, som man kan nå på 4 måneder.

Derfor ønsker vi, at værnepligten igen bliver på 12 måneder.

Dette vil ikke blot gøre det langt lettere for unge mennesker at planlægge deres tid som værnepligtige, hvis de vælger at bruge deres sabbatår på det. Det vil også gøre dem til langt dygtigere soldater, idet de kan få en fuld funktionsuddannelse.  Værnepligten styrker det danske forsvar militært, den samler landet på tværs af skel og er mere relevant end nogensinde med truslen fra øst.

Ved at hæve værnepligtsperioden til 12 måneder vil vi få et uvurderligt redskab til at forsvare Danmark. Läs artikel

General Bydén pratade också om det säkerhetspolitiska läget i omvärlden.

– Det kan verka dramatiskt just nu, men sannolikheten för ett väpnat angrepp mot Sverige är låg.

– Man ska inte gå omkring och vara rädd, men gärna följa med i utvecklingen i omvärlden. Det finns ett antal oroshärdar som det finns anledning att vara uppmärksam på. Skulle en konflikt uppstå i vår närhet kommer vi att bli en del av den. Det är den säkerhetspolitiska lösningen – vi ska ge stöd och vi ska ta emot stöd. […]

I försvarets perspektivstudie har man tittat på verksamheten fram till 2035.

– Vi märker att dagens försvar inte kommer att vara relevant när vi ser vad vi kommer att möta då, utan det behövs en ökad försvarsmakt. I det budgetunderlag vi lämnat in är vi tydliga med att vi behöver större resurser, både på kort och på lång sikt.

– Dagens försvarsanslag räcker inte riktigt till för att vi ska nå de mål som är satta. Efter år 2020 har vi stora investeringsbehov. Skjuter man inte till resurser kan vi inte bibehålla vår förmåga.

Enligt Micael Bydén har man under år 2019 ett behov av att öka försvarsanslaget med tre miljarder kronor, 2020 två miljarder och under 2021 nästan fem miljarder. Läs artikel

[…] Rysslands övergrepp mot Ukraina har lett väl motiverade fördömanden men också till överdrivna farhågor om risken för ryskt våld mot de baltiska staterna och Sverige. Många i Sverige vill numera skyndsamt krypa in under Nato täcket. Ett sådant steg skulle skärpa bipolariteten och ytterligare öka risken för gnistbildning och konflikt av misstag. Det vore, enligt min mening, klokare att fullfölja vår traditionella linje att som alliansfri verka för avspänning i vårt hörn av världen. Den hindrar oss inte att fördöma de ryska övergreppen i Ukraina. Som medlem i EU ska vi också lojalt följa den linje som EU intar, inklusive ekonomiska sanktioner så länge Minsk uppgörelsen inte genomförts. Jag tror en lösning av Ukrainakonflikten skulle vara möjlig. Den måste innefatta slut på rysk inblandning i östra Ukraina och internationell övervakning av gränsen. Krim förblir en del av Ryssland men utan internationellt erkännande. Ukraina måste klargöra att man inte söker anslutning till Nato, medan Ryssland måste acceptera associeringsavtalet mellan Ukraina och EU. De ekonomiska sanktionerna hävs. Läs intervjun